Vid projektering idag ställs konstruktören ofta inför valet att projektera för antingen ventilation med konstanta flöden, eller med variabla flöden. Vidare kan även flödena varieras manuellt eller automatiskt. Det konstruktören måste ta hänsyn till är investeringskostnaden, men även potentiella energi- samt kostnadsbesparingar över tid. Många gånger är det svårt att veta hur energianvändningen påverkas av de olika systemvalen varför det är svårt att välja det mest optimala systemet.Detta arbete undersöker livscykelkostnaden, LCC, med nuvärdeskostnaden på en skola i Uppsala med tre olika system, antingen konstant ventilationsflöde, CAV med timer, manuellt styrd variabel ventilation, VAV, eller automatisk VAV med styrning på temperatur och CO2. Huvudanledningen till det är att skolor består av en mängd olika klassrum och lokaler som inte alltid används under skoltiden, risken finns alltså att skolan överventileras med ett traditionellt CAV.

Följande studie undersöker hur grundskolan bemöter elever med diagnosen Autism Spectrum Disorder (ASD). Här visas det vilka möjligheter det kan finnas för barnet med autism att bli rumsligt inkluderade i skolans verksamhet. Perspektivet är utifrån sju pedagogers erfarenheter och synsätt på inkluderingen av elever med autism. Två av pedagogerna har elever med autism inkluderade i klasserna medan pedagogerna i två andra verksamheter arbetar utifrån särskilda undervisningsgrupper som är knutna till skolan. Undersökningen fokuserar på pedagogernas erfarenheter av och synsätt på två olika typer av inkludering, pedagogisk respektive social inkludering.

Inom organisationer arbetar man ofta mot uppsatta mål som kommuniceras i form av visioner. För att förverkliga en organisations vision gäller det att alla inom organisationen arbetar tillsammans för att uppnå målen.Syftet med studien är att undersöka hur en offentlig organisation arbetar med att skapa engagemang och delaktighet hos sina anställda genom internkommunikation. Uppsatsen innehåller en fallstudie av Karlskoga kommun som kommer att analyseras med utgångspunkt i teorier om organisationskommunikation & internkommunikation.I uppsatsen har två olika metoder ställts mot varandra i en så kallad triangulering. Trianguleringen innehåller fyra kvalitativa samtalsintervjuer med chefer på olika nivåer i organisationen, samt en kvantitativ enkätundersökning. Enkätundersökningen distribuerades både digitalt och som postenkät till ca 400 anställda vid tre olika förvaltningar inom Karlskoga Kommun.Det visade sig i undersökningen att den övergipande visionen som kommunen har inte är särskilt etablerad hos de anställda ute i organisationen.

Avsikten med denna fallstudie är att jämföra annonsering i några svenska magasins tryckta och digitala upplaga. Fokus ligger på hur annonseringen förändrats i övergången från tryckt till digital produkt. Skillnader i mängden annonser, dess layout samt avsändare och budskap har undersökts.  I vilken grad annonsering i de digitala magasinen använder sig av multimedieinnehåll ämnas också undersökas. Det vill säga ljud, video och hyperlänkning samt länkning till sociala nätverk.

Många som arbetar i skolan är överens om att barn bör ha möjlighet att lära sig på olika sätt. En teori som utgår från detta är Gardners teori om multipla intelligenser. Vi har valt att undersöka hur fyra lärare verksamma i låg- och mellanstadiet i en stad i Mellansverige arbetar med en enligt många forskare missunnad elevgrupp, de begåvade.Denna studie syftar till att undersöka hur fyra lärare talar om sitt arbete med matematikbegåvade elever. Hur definierar de intervjuade lärarna elever med en matematisk begåvning och hur förhåller de sig till dessa? Vad säger sig de intervjuade lärarna göra för att utmana dessa elever? Anser de intervjuade lärarna att det finns det något samband mellan högpresterande elever och begåvning, på vilka sätt yttrar sig dessa? För att få svar på dessa frågor användes en kvalitativ metod i form av intervjuer.Enligt skollagen har alla elever rätt att utvecklas så långt som möjligt, även om man lätt når kunskapskraven.

Syftet med följande arbete har varit att vi velat undersöka vilka anpassningar i ett klassrum som krävs för att göra undervisningen tillgänglig för barn med autismspektrumstörning i grundskolans lägre årskurser, utifrån synsättet att alla i skolan ska känna delaktighet och gemenskap i en inkluderande miljö. Vilka individuella anpassningar behövs kring eleven med autismspektrumstörning för att öka lärande och delaktighet? Vilka anpassningar behövs i klassrummet i den fysiska miljön för att den ska vara hanterbar och begriplig för barn med autismspektrumstörning? Vilka anpassningar behövs kring samspelet mellan eleverna för att öka förståelsen för problematiken att ha en autismspektrumstörning? Hur ser stödet ut på organisationsnivå? Vilken samverkan behövs med personer utanför skolan för att öka elevens med autismspektrumstörning, lärande och delaktighet i skolan? Med hjälp av intervjuer, med kvalitativ ansats har vi försökt få svar på våra frågor av pedagoger i olika verksamheter och yrkesroller. Litteraturdelen i vårt arbete ger en översikt av tidigare forskning när det gäller definition av autismspektrumstörning, förutsättningar och konsekvenser i ett lärandeperspektiv samt anpassningar för att göra utbildningen tillgänglig. Vi har också tagit ett specialpedagogiskt perspektiv på förhållandet mellan elev-skola samt specialpedagogens roll i detta.

Vid projektering idag ställs konstruktören ofta inför valet att projektera för antingen ventilation med konstanta flöden, eller med variabla flöden. Vidare kan även flödena varieras manuellt eller automatiskt. Det konstruktören måste ta hänsyn till är investeringskostnaden, men även potentiella energi- samt kostnadsbesparingar över tid. Många gånger är det svårt att veta hur energianvändningen påverkas av de olika systemvalen varför det är svårt att välja det mest optimala systemet.Detta arbete undersöker livscykelkostnaden, LCC, med nuvärdeskostnaden på en skola i Uppsala med tre olika system, antingen konstant ventilationsflöde, CAV med timer, manuellt styrd variabel ventilation, VAV, eller automatisk VAV med styrning på temperatur och CO2. Huvudanledningen till det är att skolor består av en mängd olika klassrum och lokaler som inte alltid används under skoltiden, risken finns alltså att skolan överventileras med ett traditionellt CAV.

Titel: Vägen till läraryrket - en kvantativ studie om förbättrade informationsvägar från Lärarutbildningsnämnden.Författare: Malin LundahlUppdragsgivare: Lärarutbildningsnämden, LUN.Kurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation.Termin: Höstterminen 2013Handledare: Jan StridSidantal: 48 s. exklusive bilagor. (75 s. inklusive bilagor)Antal ord: 11 831 (exklusive executive summary)Syfte: Att förklara hur lärarstudenterna uppfattade informationen från LUN innan de ansökte tillLärarprogrammet vid Göteborgs Universitet.Metod: Kvantitativ enkät som gick ut till de elever som antogs till Lärarprogrammet på GöteborgsUniversitet höstterminen 2011 samt vårterminen 2012. Sammantaget skickades enkäten ut till 954respondenter, varav 130 svarade.Material: Digitalt förvarande enkätintervjuer från 130 studenter som antogs till Lärarprogrammetpå Göteborgs Universitet höstterminen 2011 samt vårterminen 2012.Huvudresultat:Studien visade att merparten av de lärarstudenter som besvarade enkäten är mellan 19-24 år.

Syfte:Syftet med uppsatsen är att undersöka hur, i vilka situationer och i samband med vilka beteenden lärare använder olika korrektiva utsagor riktade mot elever och vilka direkta konsekvenser detta får. Våra frågeställningar är: Hur använder lärare korrektiva utsagor?I vilka situationer och i samband med vilka beteenden använder lärare korrektiva utsagor?Vilka direkta konsekvenser får de korrektiva utsagorna?Teori: Som teoretisk utgångspunkt används ett sociokulturellt perspektiv. I detta perspektiv är språket det viktigaste kollektiva verktyget för förståelsen och samspelet människor emellan. Vi lär genom språket som verktyg och med språket som hjälp konstruerar vi vårt sätt att se på världen (Säljö, 2000).

Vår studie är gjord för att se om det finns någon skillnad i mellanstadieelevers beteenden i klassrum respektive idrottshall. Våra frågeställningar är: Finns det skillnader i beteendena hos mellanstadieelever i idrottshallen respektive i klassrummet? Finns det några skillnader mellan pojkars och flickors beteenden? Hur yttrar sig eventuella skillnader och vad beror de på? För att komma fram till detta har vi använt oss av observationer som metod och observerat årskurs fem-klasser på två olika skolor. I arbetet har vi kopplat vår empiri till Connells teori om hegemonisk maskulinitet och Goffmans beteendeteori Front-stage och backstage. Vi har också använt oss av behaviorismens grundläggande tankar om hur en miljö kan påverka ett beteende.

Vid projektering idag ställs konstruktören ofta inför valet att projektera för antingen ventilation med konstanta flöden, eller med variabla flöden. Vidare kan även flödena varieras manuellt eller automatiskt. Det konstruktören måste ta hänsyn till är investeringskostnaden, men även potentiella energi- samt kostnadsbesparingar över tid. Många gånger är det svårt att veta hur energianvändningen påverkas av de olika systemvalen varför det är svårt att välja det mest optimala systemet.Detta arbete undersöker livscykelkostnaden, LCC, med nuvärdeskostnaden på en skola i Uppsala med tre olika system, antingen konstant ventilationsflöde, CAV med timer, manuellt styrd variabel ventilation, VAV, eller automatisk VAV med styrning på temperatur och CO2. Huvudanledningen till det är att skolor består av en mängd olika klassrum och lokaler som inte alltid används under skoltiden, risken finns alltså att skolan överventileras med ett traditionellt CAV.

Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur surfplattan används som redskap i undervisningen inom gymnasiesärskolans individuella program.Centrala frågeställningar är: ? I vilka sammanhang används surfplattor?? Vad leder användandet till?? Används surfplattan som ett redskap för att nå målen i den övergripande läroplanen samt målen inom ämnesområdet Språk och kommunikation? I så fall hur?? Vilka möjligheter och hinder beskrivs?Teori: Studien behandlar frågeställningar gällande lärande i en pedagogisk skolpraktik där jag undersöker hur elever och pedagoger samspelar med det externa redskapet surfplatta. Studien utgår från det sociokulturella perspektivet vars grundläggande teori stödjer uppfattningen av att lärande och utveckling sker i samspel mellan individer och miljö genom de olika intellektuella och fysiska redskap vi besitter i den kontext vi befinner oss i. Det sociokulturella perspektivet har sitt ursprung i Vygotskijs teorier om tänkande och språk och har utvecklats vidare av olika forskare, däribland Säljö som lyfter fram samspelet mellan individer och dess olika redskap, artefakter som används för lärande, tänkande och handlande. I denna studie läggs fokus på pedagogers och elevers användande av surfplattan som digitalt redskap, under hela skoldagen.Metod: Studien är utförd med kvalitativ inriktning som metod med inspiration av den etnografiska ansatsen i komprimerad form.

Läsförståelsen bland svenska 15- åringar sjunker och framförallt uppvisas en betydande skillnad mellan ungdomar med svenska som modersmål, respektive som andraspråk. För att förändra en liknande trend som fanns i Australien på 1980-talet utvecklades genrepedagogiken, vilken innebär en parallell utveckling mellan språk- och ämneskunskaper och bygger på tre teorier: Vygotskys sociokulturella perspektiv på lärande, Hallidays systemisk- funktionell grammatik, samt Rotherys och Martins skolgenrer och cykeln för undervisning och lärande. Tanken med arbetssättet är att samtidigt som eleverna lär sig ämnet lär de sig även det ämnesspecifika språket och på så sätt får alla elever samma förutsättningar att utveckla sin kunskap.De teoretiska utgångspunkterna visar att en explicit undervisning om språk är nödvändigt eftersom alla skolans ämnen har ett specifikt språk och att lära sig det ämnesspecifika språket utan hjälp kan vara som att lära sig ett helt nytt språk utan hjälp. Forskning visar även att lärare anser att en undervisning om språk i skolan är viktig, men att det ändå är få ämneslärare som för en explicit språkundervisning, därför undersöker detta arbete vilken attityd lärare på olika grundskolor har till språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt och hur skolledningen mottar genrepedagogiken.Syftet med denna studie är dessutom att utröna hur några lärare i svenska som andraspråk undervisar med hjälp av genrepedagogiken, vad det finns för fördelar med den jämfört med det traditionella sättet att undervisa om språk, samt om de tror att genrepedagogiken är framtidens arbetssätt i språkundervisning. Metoden som har använts i studien är semistrukturerade kvalitativa intervjuer.Resultatet från studien visar att samtliga intervjuade lärare är mycket positiva till arbetssättet och ser stora fördelar med att eleverna förutom att utveckla språket även blir mer engagerade i, och motiverade till, undervisningen.

Titel: Att inte följa strömmen ? en studie om differentiering bland musikstreamingtjänsterFörfattare: Riccardo Furrer, Matilda Johansson och My LarssonHandledare: Kaisa LundKurs: Kandidatuppsats 15hp i Företagsekonomi inriktning Marknadsföring, Music & Event Managementprogrammet, Linnéuniversitetet, Höstterminen 2013SyfteSyftet med denna uppsats är att analysera de sätt digitala prenumerationstjänster inom musiksektorn kan differentiera sig på marknaden. Vi vill även undersöka vad det är konsumenten anser vara viktigt i valet av en digital musiktjänst.Vi har också arbetat kring en forskningsfråga:Hur kan företag bakom digitala prenumerationstjänster inom musiksektorn positionera sig på den svenska marknaden?MetodVi har valt att göra en kvalitativ studie som tillslut antog en abduktiv ansats. Kvalitativ metod passade oss bäst då vårt mål var att gå in på djupet i vårt ämne och inte gå på kvantitet i våra empiriska undersökningar.

Syftet med vår studie är att undersöka lärare och elever i grundskolans tidigare års upplevelse av självbildens betydelse för motivation, lärande och lärmiljö. Vi har använt oss av intervjuer som undersökningsinstrument samt framställt observationsskisser av olika klassrum. Intervjuerna genomfördes med elever i årskurs 1 och 2 och med klasslärare i årskurs 1 och 2. Klassrumsobservationerna genomfördes i respektive klasslärares hemklassrum. Totalt intervjuade vi fyra klasslärare samt 23 elever. Resultatet visar att de intervjuade lärarna är eniga om att självbilden har stor inverkan på både lärande och motivation.