"Nu räcker vi upp handen". En studie av hur lärare använder korrektiva utsagor i klassrummet
Syfte:Syftet med uppsatsen är att undersöka hur, i vilka situationer och i samband med vilka beteenden lärare använder olika korrektiva utsagor riktade mot elever och vilka direkta konsekvenser detta får. Våra frågeställningar är: Hur använder lärare korrektiva utsagor?I vilka situationer och i samband med vilka beteenden använder lärare korrektiva utsagor?Vilka direkta konsekvenser får de korrektiva utsagorna?Teori: Som teoretisk utgångspunkt används ett sociokulturellt perspektiv. I detta perspektiv är språket det viktigaste kollektiva verktyget för förståelsen och samspelet människor emellan. Vi lär genom språket som verktyg och med språket som hjälp konstruerar vi vårt sätt att se på världen (Säljö, 2000). Till detta perspektiv vill vi dessutom lägga ett maktperspektiv på den interaktion vi ser i klassrummet och använder oss då av socialkonstruktionismen där man menar att allt är socialt konstruerat. Ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv analyseras hur idéer och kunskap om avvikare byggs upp och återskapas på olika samhällsarenor. Metod: Vi valde att göra observationer i klassrum, eftersom vi i studien ville undersöka det som lärare faktiskt gör, inte det de säger att de gör. Genom observationer kan både ickeverbal och verbal kommunikation studeras. Fokus vid observationerna var hur lärare använder korrektiva tillsägelser och utsagor. Observationer genomfördes i fyra klasser under fyra heldagar. Bekvämlighetsurval användes. Vid observationstillfällena fördes fältanteckningar. Vid analysen av det samlade materialet använde vi delar av Kvales (1997) analyssteg.Resultat:Genom empirin framkom att de vanligaste korrektiva utsagorna är Tillsägelser i form av uppmaningar och utpekande av elev genom användandet av elevens namn. Tillsägelserna handlar i högre grad om ordningsregler än om skolkunskaper. Förklarande och fostrande utsagor handlar i stor utsträckning om skolkunskaper, självtekniker och självreglering.. Detta disciplinerar och skapar fogliga elever. Det mest anmärkningsvärda vi fann i empirin var den frekventa förekomsten av Kränkande utsagor. Konsekvenserna av kränkande utsagor och händelser i empirin visar att elever kan bli osäkra, nedstämda, negligerade, men också att de kan göra motstånd mot den bild som skapas av dem.