Sök:

Sökresultat:

1188 Uppsatser om Digitala terrängmodeller - Sida 47 av 80

Vad ska vi mÄla dÄ? Hur barn kombinerar bild med andra teckenvÀrldar vid digitalt berÀttande- en kvalitativ studie av tre olika processer

Syfte: Studiens syfte Àr att ta reda pÄ hur elever i Ärskurs 1 skapar multimodala berÀttelser med hjÀlp av digitala verktyg, i detta fall lÀsplattor. Fyra elever och tre processer har följts utifrÄn följande frÄgestÀllningar:Hur kombinerar elever olika teckenvÀrldar i digitalt berÀttande?Vilken betydelse har bilden i berÀttelsen?Teori: I denna studie redogörs för en teoretisk bakgrund utifrÄn ett sprÄkutvecklande synsÀtt utifrÄn omrÄdena Lgr 11, multimodalitet, bildens betydelse, literacy och didaktisk design. Metod: I denna studie har deltagande observation, dokumentation av process med film samt kompletterande intervju anvÀnts som metod.Resultat: Studien kunde pÄvisa ett samband mellan grammatiska och effektiva lÀsare och val av teckenvÀrldar. Studien visade Àven att bilden har en central plats dÄ elever i Ärskurs arbetar med digitalt berÀttande..

?Vi sitter i kl?m fr?n alla h?ll och kanter. Det ?r v?r vardag.? En kvalitativ studie om chefers digitala mognad i offentlig sektor

This study examines how managers in the public sector experience and manage their digital maturity in the context of digital transformation. The study is based on qualitative interviews with twelve managers and three developers in a municipality in western Sweden and is analyzed based on a theoretical framework that combines individuals digital maturity (DIMI model) with organizational conditions. The results show that managers' digital maturity is influenced by both individual and organizational factors. At the individual level, the importance of digital competence, self-efficacy, and willingness to participate in and lead change are emphasized. At the same time, organizational conditions such as coordination, resources, technical support and clear governance are required.

Att skapa en digital samling: En kvalitativ studie kring de socialpolitiska faktorerna som rör KB:s val att inte anvÀnda DIGSAM i sin digitala verksamhet

This thesis purpose is to investigate the sociopolitical factors and causes that led to why KB chose not to use the criteria and guidelines for their digitization activities are described in DIGSAM. To do this I focused on three research questions;- What factors (internal / external) led to the decision not to use the criteria guidelines for digitization, which is described in the policy document DIGSAM and what arguments and opinions formed the basis for the decision.- What is the Library's digitization activities, the factors, criteria and guidelines governing activity in the current situation? - Will KB's choice not to use DIGSAM as a whole in their digitization activities affect national library's role as a beacon for the Swedish libraries digital work? In what way and why? In order to answer these questions I interviewed three of KB:s librarians who had extensive knowledge of digitization and DIGSAM. I chose to also use a pilotstudy that was conducted at KB in the of spring 2010. The idea was to use this material as a basis to build on.As a theoretical framework, I chose to use a socio-political theory of Ingrid Mason.

DjÀvulsrött och Ànglaljus : En studie i hur fÀrg och ljus kan anvÀndas för att illustrera miljöer som obehagliga eller behagliga

FÀrger och ljus pÄverkar mÀnniskor, ibland pÄ olika sÀtt och ibland pÄ samma sÀtt. Det finns mycket skrivet, mÄnga teorier om hur mÀnniskor uppfattar fÀrg och ljus. Goethe, som jag i huvudsak avhÀnder mig av i den hÀr uppsatsen, skriver om hur olika fÀrger pÄverkar mÀnniskan pÄ olika sÀtt. Jag har sedan anvÀnt mig av den informationen nÀr jag har gjort mina fem digitala mÄlningar. I min efterföljande undersökning har jag sedan försökt ta reda pÄ om det Àr möjligt att pÄverka mÀnniskor till att fÄ sÀrskilda kÀnslor för sÀrskilda bilder, genom att anvÀnda fÀrg och ljus pÄ rÀtt sÀtt enligt teorierna.

JÀmförelse av algoritmer för polygonisering utav volymetrisk data

Digitala spel har lÀnge anvÀnt sig av terrÀng, det vanligaste sÀttet att lagra dessa terrÀnger Àr med sÄ kallade höjdkartor. Höjdkartor har en stor begrÀnsning, de inte kan innehÄlla tunnlar.Denna rapport undersöker tvÄ alternativ till höjdkartor som arbetar med voxlar. Dessa tvÄ algoritmer Àr Marching Cubes (Lorensen & Cline, 1987) och Constrained Elastic Surface Nets (Gibson, 1998). Syftet med undersökningen Àr att evaluera dessa algoritmer med avseende pÄ tidseffektivitet, minneseffektivitet och visuell korrekthet för att ta reda pÄ vilken algoritm som övetrÀffar den andra med avseende pÄ vilken aspekt.De utförda experimenten visade att Marching Cubes (Lorensen & Cline, 1987) var den mest tidseffektiva av de tvÄ, Constrained Elastic Surface Nets (Gibson, 1998) var mest minneseffektiv och Marching Cubes (Lorensen & Cline, 1987) var mest visuellt korrekt. Vidare forskning i Àmnet skulle kunna göras pÄ terrÀnger som Àr för stora för enskilda modeller..

Trafikverkets dokumenthantering

Denna studie behandlar dokumenthantering som Àmne och Àr utformad som en fallstudie pÄ VÀgverket som numera heter Trafikverket. Studien har som syfte att belysa Àmnet dokumenthantering för att lÀra oss mer om det. Anledningen till att studien gjordes pÄ VÀgverket Àr att de har en lÄng historia av att ha stora fortlöpande projekt, vilket gör dokumenthanteringen extra viktig. Teorier frÄn litteratur samlades in för att sedan jÀmföras med VÀgverkets system för att öka förstÄelsen för hur deras dokumenthantering Àr uppbyggd och varför. PÄ VÀgverket intervjuades den ansvarige för dokumenthanteringen och samma person har Àven alltid varit ansvarig för den digitala dokumenthanteringen, detta gjorde att otroligt bra information fanns tillgÀnglig för studien.

Musiknedladdning - ett greppbart problem?

Styvéns (2007) pÄstÄende om att musik pÄ grund av Internets framfart och ökad nedladdning i allt högre grad hÄller pÄ att betraktas som en tjÀnst, med följden att den upplevs som mer abstrakt, har anvÀnts i kombination med Laroche et als (2001) definition av intangibility (hÀr översatt till greppbarhet). Syftet har varit att fÄ en ökad förstÄelse för vilken skillnad som finns i hur anvÀndare uppfattar CD-album respektive MP3-album, samt vilken betydelse denna skillnad har gÀllande attityder och beteende avseende musiknedladdning. I en Internetbaserad enkÀtundersökning fick informanter svara pÄ frÄgor om greppbarhet och musiknedladdning, och samband dem emellan har undersökts. Enligt undersökningens resultat upplevde informanterna CD-album som betydligt mer greppbart Àn MP3-album. DÀremot var resultaten angÄende vilken betydelse denna skillnad hade för informanternas beteende och attityder avseende musiknedladdning begrÀnsade..

?PÄ en skrivplatta Àr det bara stavningen sedan Àr allting klart?. Hur arbetet med skrivplattan kan vara ett stöd vid textskrivning

Syfte: Studiens syfte var att undersöka uppfattningar som nÄgra pojkar i Ärskurs 4 hade om hur arbetet med skrivplattan stöder dem i deras textskrivande. Studiens datainsamling avsÄg att besvara tvÄ frÄgestÀllningar:? Hur uttrycker nÄgra pojkar att anvÀndandet av skrivplattan stöder dem nÀr de skriver texter?? Hur beskriver nÄgra pojkar att skrivplatan förÀndrar motivationen till att skriva texter?Teori: Studien tar sin utgÄngspunkt i ett sociokulturellt perspektiv i vilket det Àr centralt att studera hur individer lÀr; bÄde individuellt och i samspel. Detta samspel kan utgöras av andra mÀnniskor men ocksÄ av artefakter. Artefakten skrivplatta Àr central i denna studie.

E-böcker och bibliotek. En diskussion kring den digitala bestÄndsutvecklingens möte med en gryende e-boksmarknad

In Scandinavia the general idea of the Bronze Age society is that it was organised as chiefdoms. The model for what they looked like is taken from the anthropological studies of the Polynesian chiefdoms. The aim of my study is to investigate a Scandinavian Bronze Age feature, known as cairns mainly containing fire-cracked stone. This is compared with how people in different Polynesian chiefdoms, looked at similar remain. This is done to get a background for new ways of interpretation of such remains.

KÀrringen mot strömmen : VÀrldens största digitala musikprogram startar en papperstidning

Vi har gjort en kvalitativ studie om Spotify som ska lansera en papperstidning den 22 december 2011. VÄrt syfte med studien var att ta studera hur Spotify profilerar sig som papperstidning. Vi ville ocksÄ ta reda pÄ hur Spotifys mÄlgrupper ser pÄ varumÀrkets profilering. VÄr utgÄngspunkt under hela studien har varit hermeneutisk eftersom vÄrt syfte var att fÄ en djupare förstÄelse frÄn dels First Publishing Group (förlaget till tidningen) men ocksÄ frÄn tidningens mÄlgrupper.VÄra frÄgestÀllningar till studien var:* Vilka strategier ligger till grund för Spotifys val att profilera Spotify i en papperstidning?* Hur upplever Spotifys mÄlgrupper varumÀrkets satsning pÄ en papperstidning?Vi har anvÀnt oss utav dels en semistrukturerad samtalsintervju med chefredaktören pÄ First Publishing Group, Ola Karlsson.

Digital tillsyn : En kvalitativ undersökning om hur maskinbesÀttningen till sjöss upplever en digital rond

Tillsynsrond Àr en stor del av arbetsgÄngen, för driftpersonal, i maskinrummet pÄ ett fartyg. Det tillhör det förebyggande underhÄll som tillÀmpas ombord. Idag anvÀnd till största utbredningen en metod som innefattar en fÀrdig rondlista som skrivs ut pÄ papper för att sedan kunna anvÀndas av driftpersonal vid rondering. UtifrÄn detta undersöka en ny metod för rondering till sjöss. Syftet med arbetet var att undersöka hur en digital rond uppfattas av maskinbesÀttningen.

"Ja Àlskar att spela" : Förskolebarns uppfattningar kring iPaden i förskolan

Studiens syfte var att undersöka barns uppfattningar kring iPaden i förskolan. I dagens samhÀlle vÀxer barnen upp med modern teknik och den kommer mer och mer in i förskolan. Undersökningen genomfördes med hjÀlp av kvalitativa barnintervjuer och vÄrdnadshavarnas godkÀnnande har getts, vilket Àr av vikt. Sammanlagt har 26 barn intervjuats i tvÄ olika förskolor i samma kommun, i södra Sverige. Studien utgick ifrÄn ett sociokulturellt perspektiv dÀr begrepp sÄsom interaktion, kulturellt redskap, sociala praktiker och den proximala utvecklingszonen stod i fokus.

SkönlitterÀr fritidslÀsning - digital eller analog? : En studie av hur elever pÄ grundskolans senare Är förhÄller sig till digitala texter respektive analoga texter

Syftet med denna studie a?r att underso?ka elevers fritidsla?sning och om elever fo?redrar digital eller analog la?sning och vad de tror om la?sningen i framtiden. Studien kommer a?ven att ge svar pa? vem som rekommenderar sko?nlitteraturen. Studien a?r en kvantitativ underso?kning da?r data samlats in genom 59 enka?ter.

Forensic Carving from Unallocated Space

Computer Forensics investigations have become more and more common while investigating IT-related issues. From experience, hard disks, USB thumb, memory sticks contains information that might be useful. Computer Forensics is regulary conducted by Police, Customs, Tax investigators but also within private companies and organisations. However, there are areas within the storage device that are not part of the organisied structure that a file system gives. The reason for that might be that the information has been erased by intention, a virus destroyed the file system and so on.

Animerad film som undervisning : En analys av tre tidstypiska animerade undervisningsfilmer

Syftet med arbetet Àr att identifiera och lyfta fram ett antal riktlinjer för den visuella designen av animerad bild som anvÀnds i utbildningssammanhang. Vi Àmnar ocksÄ att identifiera vilka stilelement inom animerad undervisningsfilm som stÄr sig över tid och olika medium. Att belysa de nya kvaliteter och möjligheter som framkommer i och med det digitala mediet. Vi kommer ocksÄ att titta pÄ hur mÄlgrupp och mottagarkontext pÄverkar formens uttryck och innehÄll.Vi har med en gemensam analysmodell gjort en kvalitativ analys av tre tidstypiska animerade undervisningsfilmer, Camouflage (1943), Den Vidunderliga VÀrldshistorien (1993) och Gutten og Torsken (2007) som alla anvÀnder sig av humor som en förstÀrkning av lÀrandet.Genom analysen har vi kunnat identifiera stilelement sÄ som anvÀndandet av stereotyper och metaforer, konstaterat hur innehÄll och uttryck till stor del pÄverkats av mÄlgrupp och mottagarkontext men Àven av gÀllande distribution och tekniska möjligheter..

<- FöregÄende sida 47 NÀsta sida ->