I denna text utvecklas kunskaper om uppstarten och implementeringen av En till En undervisning. FrÄgor som stÀllts Àr hur En till En undervisning pÄverkar arbetet i olika skolÀmnen och vad det Àr för kunskaper lÀrare behöver ha för En till En undervisning, samt vad skolledaren har för roll vid implementeringen av densamma. Det saknas omfattande forskning kring implementeringen av En till En undervisning trots att metoden sprider sig skyndsamt nationellt och internationellt. Utmaningen för lÀrarna och skolledarna blir att planera och organisera sin verksamhet utifrÄn skolans förutsÀttningar och vision. Fokus i undersökningen ligger pÄ att fÄ kunskap om hur detta kan göras pÄ bÀsta sÀtt.

Vid idrifttagning av banljussystemet pÄ Bana 3, Arlanda flygplats, uppstod vissa driftsproblem. Problemen yttrade sig sÄ att de regulatorer, sÄ kallad CCR (Constant Current Regulator), som försörjer informations- och anvisningsskyltar, löste ur för framförallt överström. Det berodde pÄ att kretsen var ovanligt oscillativ. Problemen uppstod enbart pÄ de kretsar som hade skyltar som last. Som belysning i skyltarna anvÀnds lysrör.

Syftet med denna kvantitativa studie Ă€r att undersöka om studenter vid UmeĂ„ universitet Ă€r medvetna om att de kan bli bakgrundsgranskade nĂ€r de söker arbete och hur de gör för att skydda och framhĂ€va sig i sociala medier och pĂ„ Internet sĂ„ inte studenternas digitala spĂ„r minskar anstĂ€llningsbarheten. Denna studie innehĂ„ller fyra frĂ„gstĂ€llningar; Är studenter medvetna om att de blir kollade och bortvalda pĂ„ grund av digitala spĂ„r, vilken information vĂ€ljer de att framhĂ€va och vad tar man bort, skiljer sig detta Ă„t mellan mĂ€n och kvinnor och skiljer sig det Ă„t mellan kunniga och mindre kunniga anvĂ€ndare av social media och Internet. Resultatet visar pĂ„ att det finns en bra medvetenhet om att de kan bli kollade men att de Ă€ndĂ„ visar upp olĂ€mpligt material. Studenterna var bra pĂ„ att göra sina profiler privata men majoriteten visse inte att de instĂ€llningarna gĂ„r att kringgĂ„. Studien visar att det som mest skiljer sig Ă„t bland könen var att mĂ€nnen anser sig mer kunniga och hade mer kunskap om teknik relaterade frĂ„gor.

Den hÀr rapporten innehÄller information om hur jag har gÄtt till vÀga i mitt examensarbete, som har bestÄtt i att utforma tvÄ broschyrer och tre skyltar till ett kopparverk i Riddarhyttan. I rapporten redogör jag för hur jag har gÄtt tillvÀga vid utformningen av mitt arbete, de teoretiska utgÄngspunkterna som ligger till grund för utformningen samt det slutgiltiga resultatet.Bakgrunden till uppgiften Àr att den befintliga broschyren Àr, enligt min uppdragsgivare Mona KÀrner Eliasson, vÀldigt jobbig att lÀsa med svÄra facktermer och dÄligt utförd layout. De har Àven tidigare funnits ett skyltsystem som de var tvungna att ta ned för att det var i dÄligt skicka och det var Àven svÄrt att förstÄ och hÀnga med i texterna.Vid utformningen av de nya informationsmaterialen har jag bÄde utgÄtt frÄn min uppdragsgivares önskemÄl sÄ vÀl som de teoretiska erfarenheterna som jag har fÄtt frÄn böcker och min utbildning inom informationsdesign. Jag började med att titta pÄ broschyren som redan fanns pÄ plats vid kopparverket, och dÀrefter inledde jag mitt arbete med att söka information om och bilder pÄ kopparverket. Jag ringde Àven runt till olika myndigheter för att fÄ mer information om vilka lagar och regler jag var tvungen att följa i mitt arbete.

Sociala medier bestÄr av digitala plattformar dÀr integration, kommunikation och delning Àr möjligt mellan anvÀndare. Under de senaste Ären har nya former av sociala medier vÀxt fram och blivit ett intressant omrÄde för forskning. Det har Àven blivit en ny kanal för marknadsförare att nÄ ut till sina kunder. Pinterest startades 2010 av Ben Stilbermann med syfte att anvÀndare kan dela bilder och skapa sina egna digitala anslagstavlor. MÄlet med denna studie Àr att analysera Varför svenskar anvÀnder Pinterest för att skapa en bredare förstÄelse av Pinterest som nytt socialt medium samt presentera dess funktioner, styrkor och svagheter.

The aim of the study was to examine both 1) how aware teachers in a specific area are about ICT tools in teaching ; and 2) how likely teachers are to use ICT tools to reverse the trend of unmotivated students and low achievement scores . I will look for answers through the following questions:How extensive is the knowledge of the teachers on digital and social media in education? How have teachers in the past year used various social media in their teaching? In what grade does ICT-supported teaching lead to higher motivation, participation and achievement? Is there a difference between the sexes, different stages (1-3, 4-6, 7-9) and number of years in the profession in knowledge of and openness to the use of ICT in education?The method used is a questionnaire in which a number of respondents have answered a number of questions about ICT tools in teaching. Validity of the study can be said to be high when the survey has measured what it intended to measure, however, I need to be careful in draw full account of the result as the response rate is low with only 39%. In summary, the results show that there is low awareness among respondents about the methods and the digital and social tools I lift in the survey.Mainly the respondents use some of the methods and the digital and social tools in preparation for the lesson.

Syftet med min studie Àr att undersöka och fÄ djupare kunskap om Informations- och kommunikationsteknikens pÄverkan pÄ smÄbarns lÀrande samt att fÄ en uppfattning om hur förÀldrar/vÄrdnadshavare förhÄller sig till en implementering av iPad som pedagogiskt verktyg i förskolan. För att nÄ studien syfte och fÄ svar pÄ och dess frÄgestÀllningar har jag valt att studera olika forskningsrapporter, vetenskapliga artiklar, samt avhandlingar och annan litteratur som Àr direkt kopplade till mitt syfte inom mitt Àmnesval. Jag valde Àven att anvÀnda mig av hermeneutisk metodansats och göra en kvalitativ undersökning dÀr det empiriska materialet samlades in genom kvalitativa intervjuer med förÀldrar. Den digitala teknikens pÄverkan pÄ smÄbarns utveckling och lÀrande Àr ett relativt outforskat omrÄde. Studier visar att det Àr svÄrt att dra generella slutsatser om de multimediala verktygens undervisande effekter och pÄverkan pÄ smÄbarns utveckling och lÀrande. Det görs undersökningar pÄ barns digitala medieanvÀndning men det Àr fÄ studier som genomförs dÀr barnen Àr under 6 Är.Samtliga förÀldrar förhÄller sig med viss reservation och försiktighet till surfplattan som pedagogiskt verktyg i förskolan. Detta i första hand pÄ grund av att förÀldrarna anser att det inte finns tillrÀckliga vetenskapliga belÀgg för hur IKT pÄverkar smÄbarns utveckling och att de oroas över den nya teknikens negativa effekter pÄ barnen.

Sedan introduktionen av nya medier som internet, har tidningsbranschen drabbats hĂ„rt med minskande upplagor som följd, bĂ„de i Sverige och internationellt. Samma scenario kan skönjas för tidskrifterna. Årligen investeras knappt 31 miljarder i reklam nationellt och annnonsinvesteringar Ă€r en stor del av tidningars och tidskrifters totala intĂ€kter. Syftet med uppsatsen Ă€r att ge en indikation om den framtida efterfrĂ„gan pĂ„ kommunikationspapper genom att undersöka mediebyrĂ„ers framtidstro pĂ„ tryckbaserade kommunikationskanaler som bĂ€rare av reklambudskap. Studien baserades pĂ„ ett antal telefonintervjuer med anstĂ€llda pĂ„ mediebyrĂ„er. Studien utfördes vĂ„ren 2012 och tolv mediebyrĂ„er intervjuades utifrĂ„n en kvalitativ metod. De kontaktade mediebyrĂ„erna var medlemmar i föreningen Sveriges mediebyrĂ„er, och har sin huvudsakliga verksamhet i att objektivt ge rĂ„d Ă„t annonsörer i kommunikationskanaler, utan egen position, Ă€gande eller sĂ€ljuppdrag i det aktuella kommunikationsmediet (Sveriges MediebyrĂ„er, 2012). MediebyrĂ„erna anser att de digitala kommunikationskanalerna Ă€r de som i huvudsak kommer att anvĂ€ndas i framtiden.

I samhÀllet finns oro över den digitala utvecklingens framfart dÀr fokus lÀggs alltmer pÄ att skapa innovation, vilket Àr en tillgÄng ur konkurrenssynpunkt men dÀr individers behov och förutsÀttningar bortses frÄn. Den snabba utvecklingen kan medföra att individer med lÄg förstÄelse och acceptans av informations- och kommunikationsteknik riskerar att hamna utanför samhÀllet. Seniorer Àr den Äldersgrupp vilken har benÀgenhet att besitta en lÀgre förstÄelse och acceptans för den digitala utvecklingen. Detta Àr ett aktuellt dilemma eftersom ett fungerande samhÀlle förutsÀtter att alla individer ska kunna anvÀnda sig av de samhÀlls- och kommersiella tjÀnster som finns att tillgÄ. Till följd dÀrav Àr det oumbÀrligt att utveckla anvÀndbar informations- och kommunikationsteknik vilken möter slutanvÀndares behov och förutsÀttningar.

When implementing syncronous filters with global clock nets, a substantial amount of energy is consumed in the clock net. Hence, it is interesting to reduce the size of the clock net, which in turn will reduce the total energy consumption. One way to acheive this, is to create a SIC (Structured Interfacing of Computational elements) since such a structure can be created without a global clock net. Our results show that a fifth order wavedigital filter with a sample rate of at least 10M samples/sec may be achieved.

Denna uppsats kommer att handla hur man kostnadseffektiviserar produktioner och arbetar som ett produktionsbolag mot Webb-tv. Skillpoint, som skriver recensioner, publicerar nyheter och gör intervjuer inom spel, har varit vÄr uppdragsgivare. Genom samarbetet med Skillpoint har vi under kandidatarbetet producerat videor i form av intervjuer, reportage, serier, topplistor och spelrecensioner. Produktionerna har bestÄtt av antingen Skillpoints eller vÄra egna idéer..

SyfteUppsatsens syfte Àr att genom en analys av dagens digitala marknadsföring av artister i Sverige fÄ fram olika strategier som kan leda till differentiering online, samt fÄ vidare förstÄelse om hur artister aktivt kan arbeta med strategierna online för att förstÀrka helhetsupplevelsen av varumÀrket och hur fansen upplever det digitala arbetet.MetodDenna uppsats Àr genomförd utifrÄn en kombination av kvalitativ och kvantitativ metod och har en abduktiv ansats. Vi har samlat in det empiriska materialet via kvalitativa intervjuer med utvalda personer frÄn olika delar av musikbranschen för att fÄ olika synvinklar. Samt gjort en enkÀtundersökning för att fÄ in konsumenternas aspekt, som vi i uppsatsen benÀmner som fans. Dessa tillvÀgagÄngssÀtt har kompletterats med primÀr- och sekundÀrkÀllor inom branding, sensory branding och digital marknadsföring. SlutsatserVi har genom vÄr analys och slutdiskussion kommit fram till följande: genom att tillÀmpa de fyra strategier som vi har valt att kalla; branding-strategi, sensory branding-strategi, digital marknadsförings-strategi och storytelling-strategi, Àr artisten pÄ god vÀg att utmÀrka sig för bÄde fans och musikbransch. Fansen anser att man ska ha en bra story kombinerad med en röd trÄd och ett helhetskoncept.

Denna studie syftar till att skapa en bild av förstaklasselevers anvÀndarupplevelser av ett digitalt lÀromedel och ett lÀrspel i ett svenskt klassrum dÀr mobil teknologi utgör ett stöd i undervisningen Studiens mÄl Àr att med ett elevperspektiv bidra till vidare anvÀndarcentrerad utveckling av digitala lÀromedel och lÀrandeteknologi riktad till barn och till en djupare förstÄelse för hur lÀrandet i 1 till 1-verksamheten fungerar och problem som kan uppstÄ i klassrumsmiljön.

Bakgrund: Utvecklingen av digitala verktyg som lÀrplattor och dess plats i skolan har medfört nya praktiker för lÀrare och elever. Bagga-Gupta (2013) menar att vi idag inte kan tala om praktiker för literacy utan att ta hÀnsyn till de digitala verktygen. Dessa verktyg finns överallt i vÄrt samhÀlle och prÀglar hur vi kommunicerar och söker information. Det vÀcker intressanta frÄgor att stÀlla sig. Hur pÄverkas förskoleklassens verksamhet och hur pÄverkas diskurserna kring barns skriftsprÄksutveckling? För oss var det sÄledes relevant att undersöka förskollÀrares syn pÄ kopplingen mellan literacylÀrandet och lÀrplattor.

Syfte: Att studera hur alternativa sociala rörelseorganisationer - med Internet som huvudmedium - profilerar sig och bedriver opinionsbildning.Metod: Metoderna som anvÀnts för insamling av empiriskt material Àr informationsinsamling frÄn webbplatser, dokument, filmer, transkribering av speaker-röster samt innehÄllsanalyser av tidningsartiklar, blogginlÀgg och dess kommentarer.Slutsatser: Det tycks existera ett band mellan den digitala medborgar-journalistiken och mainstream-media, dÀr respektive omrÄdes agendor pÄverkar varandra. Alla tre rörelser beskrivs i media som ett ?isolerat? fenomen. AnhÀngarna beskrivs ibland som en varierad skara frÄn olika samhÀllsskikt, ibland ges de specifika smeknamn. Zeitgeist Àr den mest alternativa rörelsen, dÀrefter Infowars och nÀra mainstream-sfÀren ligger Piratrörelsen.