Begreppet "digitalt kulturarv" har tvÄ betydelser: dels digitaliserat fysiskt kulturarv, till exempel digitala kopior av föremÄl, dels det kulturarv som bestÄr av företeelser som skapats digitalt och dÀrmed inte har nÄgon fysisk motsvarighet. Det Àr det senare omrÄdet, föremÄl som i sin ursprungsform Àr digitala, som denna uppsats fokuserar pÄ. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om digitala kulturföremÄl kan rÀknas som en del av museernas uppdrag, samt hur museer i sÄ fall kan samla in, bevara och visa dessa föremÄl.Digitalt material bygger inte pÄ att föremÄlen har en fysisk form, och de stÀlls dÀrför ofta i motsats till de materiella föremÄl som museer samlar in och bevarar. DÀremot utesluter ingen av de museidefinitioner som undersöks i uppsatsen att museer Àven hanterar immateriellt kulturarv. Om museet dessutom inte fokuserar pÄ föremÄlen i sig utan pÄ föremÄlens betydelser och sammanhang, vilket mÄnga menar, sÄ spelar det mindre roll om det som förmedlar betydelsen eller sammanhanget har fysisk form eller ej.Bland andra Unesco har ocksÄ poÀngterat att det Àr viktigt att digitalt kulturarv bevaras.

SammanfattningI det hÀr examensarbetet undersöker vi IT som verktyg i skolan.  Hur lÀrare anvÀnder sig av dator, smartboard, smartphone, surfplatta eller digital kamera, dessa kallar vi digitala redskap, i undervisningen. En smartboard Àr en interaktiv tavla med touchfunktion som Àr kopplad till en dator och projektor. VÄrt syfte Àr att undersöka i vilken omfattning de digitala redskapen integreras i undervisningen och de frÄgor vi stÀller oss Àr: I hur stor omfattning anvÀnder sig lÀrare av digitala redskap i undervisningen? Hur beskriver lÀrare sina möjligheter- tankar kring-att anvÀnda IT i undervisningen? Det material studien bygger pÄ Àr inhÀmtat genom intervjuer och observationer pÄ tvÄ skolor. IntervjufrÄgorna Àr utformade efter den litteratur vi lÀst och utifrÄn det vi vill undersöka.

Avsikten med denna fallstudie Àr att jÀmföra annonsering i nÄgra svenska magasins tryckta och digitala upplaga. Fokus ligger pÄ hur annonseringen förÀndrats i övergÄngen frÄn tryckt till digital produkt. Skillnader i mÀngden annonser, dess layout samt avsÀndare och budskap har undersökts.  I vilken grad annonsering i de digitala magasinen anvÀnder sig av multimedieinnehÄll Àmnas ocksÄ undersökas. Det vill sÀga ljud, video och hyperlÀnkning samt lÀnkning till sociala nÀtverk.

Syftet för detta arbete Àr att undersöka bibliotekets roll i det digitala ABM-samarbete som efterstrÀvas inom kulturpolitiken. Detta görs med hjÀlp av kodning och innehÄllsanalys av tvÄ politiska dokument, SOU 2009:15 Kraftsamling! Museisamverkan ger resultat ? Del 1 samtprop. 1998/99:114 Kulturarv ? kulturmiljöer och kulturföremÄl.

Den hÀr uppsatsen behandlar kubism och digitala spel samt hur spelmediet kan utvecklas. Dessa Àmnen samt kringliggande relevanta Àmnen diskuteras för att undersöka hur dessa tvÄ kan sammanföras för att skapa en visuellt sÀregen stil i en spelproduktion. För att undersöka problemomrÄdet utvecklades en spelprototyp vars visuella stil var baserad pÄ kubismens ideologi och formsprÄk. Prototypen testades av spelstudenter för att fÄ deras Äsikter och skapa en diskussion kring hur vÀl gestaltningen lyckades och hur spelmediet kan utvecklas i framtiden. Arbetet avslutas med att undersökningens resultat presenteras och diskuteras.

Studiens syfte har varit att, utifrÄn ett lÀrarperspektiv, bidra till ökad kunskap om hur IKT anvÀnds i textilslöjden och hur förutsÀttningarna för detta ser ut. Avsikten var frÀmst att ta reda pÄ hur lÀrare anvÀnder sig av de resurser som finns pÄ skolorna och i sina klassrum men Àven vad de skulle önskat att de hade tillgÄng till. Studien gjordes pÄ nÄgra mellan- och högstadieskolor runt om i Sverige och datamaterialet insamlades genom kvalitativa intervjuer med fyra stycken verksamma textillÀrare. Fokus i intervjuerna var att finna positiva och/eller negativa aspekter med digitala verktyg i textilslöjden, hur lÀrares undervisning förÀndras, samt om slöjdens arbetsprocess förÀndras vid arbete med digitala verktyg. Resultatet visade att de intervjuade lÀrarna anvÀnde sig av IKT olika mycket men har mÄnga liknande tankar kring att det Àr tidssparande, inspirerande och utvecklande för eleverna att arbeta med i olika sammanhang.

Syftet med studien Àr att bidra med kunskap om hur nÄgra förskollÀrare uppfattar sina sÀtt att erbjuda barn utrymme att uttrycka sig med hjÀlp av digitala medier. Forskningsintresset har sitt fokus pÄ barns delaktighet och möjlighet att skapa mening i kommunikation i förskolan. VÄra frÄgestÀllningar som ska hjÀlpa oss att nÄ fram till vÄrt syfte Àr: ? Hur uppfattar nÄgra förskollÀrare sina sÀtt att erbjuda barn digitala medier att uttrycka sig genom? ? Hur uppfattar nÄgra förskollÀrare barns möjlighet att skapa mening i kommunikation genom att anvÀnda digitala medier?  Studien Àr en kvalitativ undersökning dÀr intervjuer gjorts med sex förskollÀrare pÄ sex olika förskolor. Vi har utgÄtt frÄn socialsemiotiken som teoretiskt ramverk.

SammanfattningI det hÀr examensarbetet undersöker vi IT som verktyg i skolan.  Hur lÀrare anvÀnder sig av dator, smartboard, smartphone, surfplatta eller digital kamera, dessa kallar vi digitala redskap, i undervisningen. En smartboard Àr en interaktiv tavla med touchfunktion som Àr kopplad till en dator och projektor. VÄrt syfte Àr att undersöka i vilken omfattning de digitala redskapen integreras i undervisningen och de frÄgor vi stÀller oss Àr: I hur stor omfattning anvÀnder sig lÀrare av digitala redskap i undervisningen? Hur beskriver lÀrare sina möjligheter- tankar kring-att anvÀnda IT i undervisningen? Det material studien bygger pÄ Àr inhÀmtat genom intervjuer och observationer pÄ tvÄ skolor. IntervjufrÄgorna Àr utformade efter den litteratur vi lÀst och utifrÄn det vi vill undersöka.

Vi startade vĂ„r studie med en vilja att ta reda pĂ„ hur tidningsföretagen ska göra för att hantera förĂ€ndringsprocessen som sker inom tidningsbranschen just nu. Upplagorna för papperstidningarna sjunker och mĂ„nga tidningar tvingas sĂ€ga upp personal för att finansiera verksamheten. Fler och fler tidningsföretag har Ă€ven börjat införa olika sĂ€tt att ta betalt för de digitala nyheterna pĂ„ internet som ett försök att ordna upp den försĂ€mrade ekonomin. Det aktuella Ă€mnet har vĂ€ckt mĂ„nga frĂ„gor hos oss. Är papperstidningen en rest frĂ„n gamla tider som snart kommer ersĂ€ttas helt av de digitala nyheterna? Och hur ska det digitala i sĂ„ fall kunna finansiera tidningarna nĂ€r lĂ€sarna Ă€r vana att fĂ„ sina digitala nyheter gratis?Vi har studerat Ă€mnet genom en kvantitativ studie dĂ€r vi med en enkĂ€t frĂ„gat personer mellan 25-45 Ă„r om deras vanor och syn pĂ„ nyheter och nyhetsmedier.

Syftet med studien Àr att bidra med kunskap om hur nÄgra förskollÀrare uppfattar sina sÀtt att erbjuda barn utrymme att uttrycka sig med hjÀlp av digitala medier. Forskningsintresset har sitt fokus pÄ barns delaktighet och möjlighet att skapa mening i kommunikation i förskolan. VÄra frÄgestÀllningar som ska hjÀlpa oss att nÄ fram till vÄrt syfte Àr: ? Hur uppfattar nÄgra förskollÀrare sina sÀtt att erbjuda barn digitala medier att uttrycka sig genom? ? Hur uppfattar nÄgra förskollÀrare barns möjlighet att skapa mening i kommunikation genom att anvÀnda digitala medier?  Studien Àr en kvalitativ undersökning dÀr intervjuer gjorts med sex förskollÀrare pÄ sex olika förskolor. Vi har utgÄtt frÄn socialsemiotiken som teoretiskt ramverk.

Den hÀr uppsatsen behandlar kubism och digitala spel samt hur spelmediet kan utvecklas. Dessa Àmnen samt kringliggande relevanta Àmnen diskuteras för att undersöka hur dessa tvÄ kan sammanföras för att skapa en visuellt sÀregen stil i en spelproduktion. För att undersöka problemomrÄdet utvecklades en spelprototyp vars visuella stil var baserad pÄ kubismens ideologi och formsprÄk. Prototypen testades av spelstudenter för att fÄ deras Äsikter och skapa en diskussion kring hur vÀl gestaltningen lyckades och hur spelmediet kan utvecklas i framtiden. Arbetet avslutas med att undersökningens resultat presenteras och diskuteras.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka om elevers medievanor och attityd till lÀsning har förÀndrats de senaste Ären och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt. Undersökningen tar ocksÄ upp hur IT och digitala lÀrresurser anvÀnds i undervisningen och vad det innebÀr för elevernas attityd till skolarbetet. Dessutom diskuteras hur svenskundervisningen kan förÀndras i framtiden och möjliga följder av en sÄdan förÀndring. Undersökningen utgÄr ifrÄn följande frÄgestÀllningar:? Har elevernas medievanor förÀndrats och vad innebÀr i sÄ fall dessa förÀndringar för lÀsförmÄga och lÀsförstÄelse?? AnvÀnds digital teknik och digitala lÀrresurser i undervisningen och vad innebÀr det i sÄ fall för elevernas attityd till lÀsning och skolarbete?? Vad innebÀr dessa förÀndringar för svenskundervisningen i framtiden?.

Syftet med studien Àr att bidra med kunskap om hur nÄgra förskollÀrare uppfattar sina sÀtt att erbjuda barn utrymme att uttrycka sig med hjÀlp av digitala medier. Forskningsintresset har sitt fokus pÄ barns delaktighet och möjlighet att skapa mening i kommunikation i förskolan. VÄra frÄgestÀllningar som ska hjÀlpa oss att nÄ fram till vÄrt syfte Àr: ? Hur uppfattar nÄgra förskollÀrare sina sÀtt att erbjuda barn digitala medier att uttrycka sig genom? ? Hur uppfattar nÄgra förskollÀrare barns möjlighet att skapa mening i kommunikation genom att anvÀnda digitala medier?  Studien Àr en kvalitativ undersökning dÀr intervjuer gjorts med sex förskollÀrare pÄ sex olika förskolor. Vi har utgÄtt frÄn socialsemiotiken som teoretiskt ramverk.

Att kunna trÀna effektivt till ett avgörande prov Àr en förutsÀttning för ett bra resultat. Denna uppsats har Àgnats Ät möjligheten till sjÀlvstudier inför ett TOEFL -prov med digitala hjÀlpmedel i form av applikationer till mobiltelefonen. I detta arbete jÀmförs tvÄ olika typer av studiemateri-al, dÀr den ena (analog) representerar det som anvÀnds för undervisning i TOEFL-kurser. Den andra (digital) representerar alternativet för de som vill skippa kursen och trÀna pÄ egen hand via sjÀlvstudier i telefonen. Med Schmitts metodanalys som verktyg har dessa applikationer under-sökts för att se hur pass vÀl de motsvarar de krav som finns för att klara READING-sektionen i ett prov. Inledningsvis hÄller den digitala sjÀlvstudiemetoden en relativt bra standard.

AbstractFörfattare: Margareta Lööf och Annika JönssonTitel: Pedagogisk dokumentation ? begrÀnsningar och digitala möjligheterEngelsk titel: Pedagogical documentation ? limitations and digital possibilitiesAntal sidor: 28Syftet med detta examensarbete Àr att via kvalitativa intervjuer med öppna frÄgor, undersöka hur pedagoger i förskolan har förstÄtt att den pedagogiska dokumentationen ska genomföras, hur man stÀller sig till den och vad man anser krÀvs för att den ska bli en mer naturlig del av den dagliga verksamheten i förskolan. Utöver dessa frÄgor kommer arbetet Àven att innehÄlla pedagogers tankar om att anvÀnda sig av digitala verktyg i den pedagogiska dokumentationen.Nya och förÀndrade krav pÄ att det ska finnas systematisk dokumentation i förskolan gör att det nu Àr mÄnga som anser sig arbeta med arbetsverktyget pedagogisk dokumentation. Om man inte fullt ut förstÄtt tankarna bakom den Reggio-Emilia inspirerade pedagogiska dokumentationen, finns det en risk att dokumentationen i allt för stor grad lÀgger fokus pÄ enskilda barns lÀrande och utveckling, utan att detta sÀtts i relation till den verksamhet som erbjuds. Det finns dÄ en risk att bedömning av barn i förskolan ökar, vilket gÄr helt emot lÀroplanens intentioner.