Syfte:Elever som läser efter särskolans kursplan i grundskolan är en grupp elever som jag upplever ofta kommer i kläm i grundskolan. Syftet med studien är att studera hur skolan organiserar lärandemiljöerna i matematik på högstadiet för de elever som läser efter särskolans kursplan i grundskolan (individintegrerade). Undersökningen ville visa på hur matematiklärarna arbetar för att nå en god måluppfyllelse för de elever som läser efter särskolan kursplan, när/om de har två kursplaner igång samtidigt. Frågeställningar som skulle besvaras var om det fanns några framgångsrika modeller och vad det är som gör dessa modeller framgångsrika. Teori och metod:Skolan är en komplex arena där många människor möts och det finns lagar och förordningar hur skolan ska drivas och vilka mål som ska uppnås.

Denna workbook behandlar produktion, resultat och analys av en serie digitalt producerade bilder, presenterade i form av en tryckt bok. Dessa bilder gjordes genom att frilägga och behandla en mängd bilder i Adobe Photoshop, för att sedan länka och montera dessa i Adobe After Effects. Efter detta, applicera ett antal effekter såväl som en simulering av en kamera som fotar kompositionen, för att senare lämna över bilden för efterbehandling i Photoshop. Syftet med detta var att undersöka hur dessa två program kan komplettera varandra vid skapande av digitala stillbilder.Den slutgiltiga artefakten blev en spiralbunden bok med åtta uppslag, innehållande bildseriens samtliga fem bilder..

Detta arbete skrevs inom det kompletterande pedagogiska programmet på Malmö högskolan. Syftet var att undersöka tysklärarnas IKT-användande på högstadiet i kommunerna Lund, Malmö och Trelleborg. Undersökningen utgick ifrån de tre didaktiska frågorna vad, hur och varför. Konkret undersöktes i vilken omfattning och på vilket sätt elever och lärare använder IKT i tyskundervisningen, vilka av kursplanens kunskaper och förmågor som lärs ut och vilka skäl tysklärare har för att använda IKT i undervisningen. Resultaten kom fram med hjälp av kvantitativ metod i form av onlineenkäter.

Titel: ?Man måste vara välformulerad, ha humor eller vara briljant? - En kvalitativ studie om hur organisationer applicerar och tar till sig idén om sociala medierFörfattare: Sara Hägge och Sara ÅhmanKurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitetTermin: Höstterminen 2014Handledare: Magnus FredrikssonSidantal: 38 sidor inklusive bilagorSyfte: Studiens syfte är att undersöka hur organisationer applicerar grundreceptet för sociala medier i sin verksamhet samt hur översättningen påverkas av olika organisationsfaktorer.Metod: Kvalitativa samtalsintervjuerMaterial: Nio kvalitativa respondentintervjuer samt tre kvalitativa expertintervjuerHuvudresultat: Denna studie har med hjälp av översättningsteorin undersökt hur organisationer inom marknad, civilsamhälle och stat arbetar med sociala medier. Studien visar att översättning sker olika beroende på de resurser organisationerna avsatt för att arbeta med kanalerna samt hur prioriterade sociala medier är. Andra faktorer som påverkat översättningsprocessen är translatorns intresse, utbildning och erfarenhet.

Det finns ett behov att hitta och rekrytera skickliga spelare till sin fotbollsklubb på ett kostnadseffektivt sätt. Den nuvarande processen med talangscouter är tidsödande och kostsam. Automatiserad dataanalys kan underlätta sökandet efter de önskade spelarna. Då automatiserad dataanalys med semifiktiv data inte undersökts i någon större utsträckning tidigare hade det varit intressant att ta reda på hur väl vanliga tekniker inom data mining fungerar när de appliceras på semifiktiv data.Ändamålet med studien var att med hjälp av kvantitativa experiment skapa prediktiva modeller som förutspår om en fotbollsspelare kommer att öka sina marknadsandelar i framtiden. Studien hade även för avsikt att ta reda på om det, med hjälp av semifiktiv data, gick att skapa tolkningsbara modeller som gav generella insikter om viktiga attribut hos fotbollsspelare på olika positioner.Studiens forskningsmetod var kvantitativ forskning då det är en metod som värdesätter struktur och objektivitet; vilket var viktigt för studien och dess forskningsfrågor.

Det skrivs en hel del i tidningarna om barn som är utsatta för mobbning. Ca 50 000elever har någon gång känt sig mobbade i skolan, men bara 500 anmälningar har kommitin till BEO ( barn och elevombudet). I denna studie vill vi synliggöra några lärares syn påmobbning, samt se hur de arbetar förebyggande för att motverka mobbning. Vi vill även tadel av elevers uppfattning om mobbning, delar de samma uppfattning som de vuxna? Påde skolor där vi har gjort denna studie arbetar man framför allt med två olika modeller föratt motverka mobbning.

Examensarbetet är en studie om möjligheter med Byggnadsinformationsmodellering (BIM) inom fastighetsförvaltning. Olika fastighetsförvaltare och mjukvarutillverkare presenteras och ger sin syn på BIM. Begreppet BIM förklaras och dessutom ges några exempel på hur mjukvaror hanterar BIM-modeller. Viktiga slutsatser från arbetet är att mjukvarorna behöver förändras och anpassas till de olika kategorier av förvaltare som är aktuella, det kommer också krävas utbildning och information till dessa. Anledningen till det är att kunskapen om BIM idag är låg bland de flesta förvaltare..

Syftet med studien är att studera vilken syn fritidspedagogerna har på barns fria lek och kunskapsmöjligheterna genom den fria leken. Undersökningen är genomförd med intervjuer av åtta fritidspedagoger. I resultatet framkommer att den fria leken enligt fritidspedagogerna spelar stor roll i barnens vardag för deras lärande och utveckling. Pedagogerna anser att de stödjer barnen genom att delta i leken genom att observera och ta fram material. De anser också att miljön har stor betydelse.

Titel: ?Man måste vara välformulerad, ha humor eller vara briljant? - En kvalitativ studie om hur organisationer applicerar och tar till sig idén om sociala medierFörfattare: Sara Hägge och Sara ÅhmanKurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitetTermin: Höstterminen 2014Handledare: Magnus FredrikssonSidantal: 38 sidor inklusive bilagorSyfte: Studiens syfte är att undersöka hur organisationer applicerar grundreceptet för sociala medier i sin verksamhet samt hur översättningen påverkas av olika organisationsfaktorer.Metod: Kvalitativa samtalsintervjuerMaterial: Nio kvalitativa respondentintervjuer samt tre kvalitativa expertintervjuerHuvudresultat: Denna studie har med hjälp av översättningsteorin undersökt hur organisationer inom marknad, civilsamhälle och stat arbetar med sociala medier. Studien visar att översättning sker olika beroende på de resurser organisationerna avsatt för att arbeta med kanalerna samt hur prioriterade sociala medier är. Andra faktorer som påverkat översättningsprocessen är translatorns intresse, utbildning och erfarenhet.

Syftet med detta examensarbete var att kommunikativt sänka kraven på musikkulturell förkunskap vid interaktion med det digitala musikarkivet Every Noise At Once. Studien tog stöd i teorier inom kognitiv semantik och teknisk kommunikation.De metoder som användes var omvärldsanalys, expertintervjuer och receptionsanalys. Längs arbetets gång formades en hypotes som sedan prövades genom empirisk datainsamling och analys av denna.Resultatet antydde att vi förstår musik, och gör oss språkligt förstådda om musik, via taktila och visuella metaforer. Detta resultat guidade sedan gestaltningen av en prototyp där utvalda akustiska attribut översattes till liknelser med taktil och visuell koppling. .

I denna uppsats utvecklar vi ett ramverk för verksamhetsförbättring genom attvisa på att vid organisering av en verksamhet strävar organisationer efter att uppnå flexibilitet och stabilitet. Flexibilitet syftar till förmågan att vara lättföränderlig, att kunna anpassa sig till nya situationer. Stabilitet innebär förmågan att kunna undvika osäkerhet och generera resurser som ingen annan kan efterlikna. Affärssystem är en del av organisering och viljan att uppnå stabilitet och flexibilitet. Vi relaterar den organisatoriska strävan till processförbättring som är ett viktigt inslag för organisationer.

Det övergripande syftet med denna uppsats är att försöka förstå hur unga kvinnor upplever att ha ett digitalt jag på den sociala medieplattformen Facebook. För att få en förståelse av deras upplevelse har jag valt att dela upp teoriavsnittet i två större delar. Den första delen syftar på att förklara konsekvenserna av att leva i en värld som präglas av medier. Utgångspunkten ligger i McLuhans välkända begrepp ?The medium is the message? (1964/2001) för att förstå hur de nya sociala medierna blir en förlängning av den egna fysiska kroppen och Thompsons interaktionstyper (1995/2001).Det andra teoriavsnittet behandlar hur man kan försöka förstå människors upplevelse av att leva i en värld som präglas av medier.

Syftet med den här uppsatsen är att öka förståelsen för hur och varför ungdomar kan delta i den fysiska planeringen. Uppsatsens huvudsakliga mål är att undersöka vilka planeringsmetoder och modeller det finns för att inkludera ungdomar i planeringen av våra offentliga miljöer. Detta görs genom en litteraturstudie och genom att studera och delta i workshopen ?Gör (om)rådet?, som gav mig en möjlighet att inhämta information och praktisk erfarenhet kring hur olika planeringsmetoder för ungdomars inflytande används i praktiken..

Under 80-talet började den offentliga sektorn ta till sig modeller för ekonomistyrning som användes i den privata sektorn. En av de modeller som adopterades från den privata sektorn var målstyrning. En modifikation av målstyrning är den balanserade styrningen som bygger på det balanserade styrkortet (BSC), vilket utvecklades av Kaplan och Norton 1992. Det balanserade styrkortet är en mix av finansiella och icke finansiella mått sett ur fyra olika perspektiv: finansiellt-, kund-, interna affärsprocess- samt lärande och tillväxtperspektiv. Syftet med studien är att kartlägga om förankringen av verksamhetsmål bland lärare och pedagoger i kommunala skolor skiljer sig åt beroende på kommunens styrmodell.

Detta examensarbete handlar om flipped classroom i undervisningen. Syftet med arbetet är att öka förståelsen för vad flipped classroom kan innebära för lärare och hur det påverkar undervisningen genom att undersöka hur och varför lärare använder sig av flipped classroom, vad för material som används och hur det tillgängliggörs för eleverna samt hur elever uppfattar arbetssättet. Intervjuer har genomförs med gymnasielärare som tillämpar flipped classroom i matematikundervisningen och deras elever har fått besvara en enkät. Tanken är att undersöka lärarnas och elevernas uppfattningar för att försöka förstå hur flipped classroom påverkar undervisningen, fördelar och nackdelar som följer med flipped classroom samt även vilken betydelse flipped classroom har för elevernas lärande. Resultatet visade att lärare tillämpar flipped classroom på olika sätt. Det finns flera olika uppfattningar kring vad flipped classroom innebär.