Sök:

Sökresultat:

1214 Uppsatser om Digitala miljöer - Sida 63 av 81

Studentens anvÀndning av elektronisk handel och dess tjÀnster

The ability to tackle NP-hard problems has been greatly extended by the introduction of Metaheuristics (see Blum & Roli (2003)) for a summary of most Metaheuristics, general problem-independent optimisation algorithms extending the hill-climbing local search approach to escape local minima. One of these algorithms is Iterated Local Search (ILS) (Lourenco et al., 2002; StĂŒtzle, 1999a, p. 25ff), a recent easy to implement but powerful algorithm with results comparable or superior to other state-of-the-art methods for many combinatorial optimisation problems, among them the Traveling Salesman (TSP) and Quadratic Assignment Problem (QAP). ILS iteratively samples local minima by modifying the current local minimum and restartinga local search porcedure on this modified solution. This thesis will show how ILS can be implemented for MSA.

Planeringsmodell för kretskort vid ytmontage: studie vid
Ericsson Mobile Communications

Ericsson Mobile Communications AB (ECS) i Kumla producerar mobiltelefoner, frÀmst digitala mobiltelefoner. Produktionsenheten ytmontage producerar idag kretskort baserade pÄ prognos erhÄllen ifrÄn slutmontage som slutmonterar den fÀrdiga telefonen. Problem har dock uppstÄtt efter införandet av Build To Order (BTO), detta innebÀr en utvidgning av synen pÄ att producera en telefon mot kundorder. Prognosen tar dock inte hÀnsyn till slumpmÀssiga fluktuationer, vilket innebÀr ojÀmn produktionstakt samt ökad belastning pÄ personalen inom ytmontage. Problemen förvÀrras ytterligare genom att vissa kretskort ska produceras hos legoleverantörer.

Hur anvÀnds verktyget IT i förskolan? : En etnografisk undersökning om IT som ett verktyg i lÀrandesituationer i förskolans verksamhet

Den hÀr rapporten bygger pÄ en vetenskaplig undersökning som genomfördes under hösten 2013. Syftet med undersökningen var att ta reda pÄ hur IT kan anvÀnds i förskolans verksamhet idag. Observationer, inspirerade av den etnografiska forskningsansatsen, genomfördes pÄ tvÄ förskolor i Mellansverige och materialet analyserades sedan utifrÄn tre aspekter, nÀmligen vilket lÀrande som synliggjordes, hur IT anvÀndes i verksamheten av barnen och pedagogerna samt om dessa anvÀndningsomrÄden kunde kopplas till lÀroplanens riktlinjer för hur IT ska integreras i verksamheten.Resultatet visade en bredd i hur IT lyfts fram i tvÄ olika förskoleverksamheter, med olika specialiseringar. Den ena förskola har en uttalad IT-profil. LÀroplanens beskrivningar och strÀvansmÄl följdes, men pÄ olika sÀtt.

IKT i undervisningen som motivationshöjare

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka om anvÀndningen av digital teknik i undervisningen har en positiv effekt pÄ elevers motivation, vilka för- och nackdelar undervisningen med IKT kan ha med hÀnsyn till inlÀrningens effektivitet och om pedagogens roll i klassrummet förÀndras nÀr digitala medier anvÀnds. Jag har upprÀttat en kunskapsöversikt med relevant litteratur för att belysa undersökningens frÄgestÀllningar. Undersökningen av litteraturen har visat att digital teknik kan ha en positiv inverkan pÄ elevernas motivation, men att det ofta Àr den yttre motivationen som gynnas, och inte den inre som ger en större inlÀrningseffekt. Arbetet med IKT i undervisningen har mÄnga fördelar, bl.a. Àr möjligheten att arbeta med olika sinnen stor och att det gynnar olika inlÀrningstyper.

Dansens bidrag till platsutveckling : alternativa arbetsmetoder inom landskapsarkitekturen

Inom landskapsarkitekturen anvÀnds digitala verktyg frekvent och den mÀnskliga kroppen anvÀnds allt mindre i arbetet. NÀr vi rör oss mindre ute pÄ platser som ska projekteras riskeras den fysiska kontakten och förstÄelsen för utemiljöer att gÄ förlorad. Den hÀr uppsatsen undersöker exempel pÄ hur dans kan bidra med förstÄelse och kunskap om de utemiljöer en trÀdgÄrdsingenjör arbetar med. Genom 1) en fallstudie av Anna Asplinds dansperformance 'Dancewalks', 2) en litteraturstudie av paret Halprins (koreograf Anna Halprin och landskapsarkitekt Lawrence Haprin) samarbete och 3) en fallstudie av Carola Wingrens arbete med dans i undervisning av landskapsarkitektstudenter, belyser uppsatsen olika möjligheter att involvera dans i platsutvecklande processer i offentlig utemiljö. NÀr hela kroppen och alla sinnen involveras genom dans, kan kroppslig kunskap om rum, rörelser och krafter erhÄllas. Genom dansmetoder som bryter rörelsemönster pÄ offentliga platser kan sociala normer och territorium synliggöras.

LÀrarna och Studi.se : En studie av lÀrares uppfattningar om anvÀndande av det digitala lÀromedlet Studi.se

This study is a thesis project for the program Civilingenjör och LÀrare at KTH. The study was conducted in spring 2014 in collaboration with Komplementskolan AB which has developed the educational material Studi.se, the focal point of this study.The overall aim of the study is to increase the knowledge of the participant teachers? conception and use of the educational material Studi.se. The second purpose is to increase knowledge about the forms of use some of these teachers apply or claim to apply when using Studi.se. Theoretical framework used is constructivism and the notions of Piaget: adaptation, assimilation and accommodation.

Tooniga och Realistiska Texturer : skillnader mellan dessas skapandeprocesser

I detta arbete undersöks skillnaden mellan skapandet av tooniga kontra realistiska texturer för polygonmodeller till datorspel. För att alls kunna undersöka detta har jag först fÄtt ta reda pÄ vad som faktiskt gör en grafisk stil toonig. Detta, har jag kommit fram till, Àr om det som avbildats dels blivit förenklat och Àven stiliserat (det vill sÀga ikoniskt abstraherat och Àven expressionistiskt abstraherat). Det som definierat en realistisk stil har jag lÄtit vara nÄgot som pÄminner om sÄdant som kan ses i foton. Jag har sedan Ät fyra olika digitala 3D-modeller skapat texturer i tvÄ olika grafiska stilar: toonig och realistisk.

Vetenskapligt eller ÀndÄ skapligt? Om utgivare och utgivning av Àldre skönlitteratur pÄ webben.

This master?s thesis investigates publishing of Swedish literary classics on the web. The purpose is to find out who is publishing and why, and what practice of publishing is used. The purpose is also to find out what importance the publishers attach to textual quality and proofreading. For these questions the ?Guidelines for editors of scholarly editions? by MLA is used.

En ny teknikkultur : Àkthet i sociala medier

Denna studie ger ökad kunskap om hur en digital artefakt inom sociala medier skulle kunna uppmuntra till Àkthet, som en motpol till profilering för att skapa en balans mellan profilering och Àkthet. Studien barhandlar omrÄdet ?hur och varför anvÀndare presenterar sig och för sig pÄ ett visst vis i sociala medier?. Detta förstÄs och diskuteras med hjÀlp av de tvÄ Àndpunkterna Àkthet och profilering. Studien berör Àven designerns roll i detta sammanhang.Studien undersöker omrÄdet genom en litteraturstudie, samt en egen kvalitativ studie i form av semistrukturerade gruppintervjuer.

Synen pÄ bibliotek förÀndras inte pÄ en dag : En utvÀrdering av klusterkampanjen "Den digitalt nyfikne" pÄ ett folkbibliotek

This thesis is an evaluation of the campaign [The digitally curious] that is part of the regional marketing campaign Futurum.kom. Its purpose was to strengthen the library's role in society. The campaign includes Regionbibliotek Kalmar, LĂ€nsbibliotek Sydost and also 25 public libraries in Kronoberg, Kalmar and Blekinge. The campaign [The digitally curious] is one of several cluster campaigns targeting their marketing to a specific audience and aims to promote awareness of what libraries have to offer and provide information on digital media and services. The target group for the campaign is a man between 45-65 years old, who is interested in digital technology.

www-kommunikation - Hur restauranger marknadsför sig via Internet

Internet, Àr inte lÀngre bara ett medium utan ocksÄ en marknadsplats och en informationskanal. Ett av marknadsförarens verktyg Àr reklam och bra reklam ska innehÄlla sÄ mycket kommunikation som möjligt. Marknadsförarna mÄste hÀnga med och lÀgga en allt större del av marknadsföringen i de digitala medierna som Internet. För att lyckas med reklam pÄ Internet Àr det viktigt att göra nÄgot som ingen tidigare gjord och restaurangbranschen Àr inget undantag. Genom att utföra semistrukturerade intervjuer pÄ fem restauranger med liknande storlek i centrala Göteborg undersökte jag hur restaurangerna marknadsför sig genom Internet och vilka strategier de anvÀnder idag.

Ökad intranĂ€tsanvĂ€ndning : AnstĂ€llda i fokus

Kommunikation Àr centralt i en organisation och under de senaste Ären har valmöjligheterna i hur man kommunicerar radikalt ökat. Teknikutvecklingen har medfört att organisationer i större utstrÀckning anvÀnder sig av digitala kommunikationskanaler. En allt vanligare kommunikationskanal Àr intranÀt som fick sitt stora genombrott pÄ 90-talet. IntranÀtet för med sig fördelar för företag samtidigt som det innebÀr att de anstÀllda mÄste anpassa sig till ett nytt arbetsverktyg dÀr de sjÀlva förvÀntas ta del av information. MÀngden information pÄ intranÀten ökar och de riskerar att bli vildvuxna, detta samtidigt som tekniken bakom intranÀten stannat upp.

UtvÀrdering av tomtmark med multikriterieanalys och en vÀgnÀtsanalys för trafikförsörjning : en GIS-studie Ät Motala kommun

Syftet med denna studie Àr att med hjÀlp av geografiska informationssystem (GIS) finna ett omrÄde i nÀrheten av Borensberg tÀtort som Àr lÀmplig för utökning av tomter för friliggande enfamiljshus. Inom det valda omrÄdet ska sedan ett vÀgnÀt tas fram för trafikförsörjning. VÀgnÀtet ska dras dÀr lutningen Àr som lÀgst, binda samman det befintliga vÀgnÀtet och ge ett bra relationstal baserat pÄ antal meter ny vÀg per antal nya tomter.Borensberg Àr en boendeort med ett ökande antal invÄnare. DÀrför har Motala kommun i en översiktsplan faststÀllt att det minst ska finnas tio byggnadsklara tomter för fristÄende villor i beredskap för försÀljning varje Är och Àven tomter för flerbostadshus med ett genomsnitt av fem lÀgenheter per Är.Data som har anvÀnts för att genomföra analysen bestÄr av ortofoton, digital höjdmodell, ArcGIS data i vektorformat och egenhÀndigt tagna digitala fotografier. För att hitta ett lÀmpligt omrÄde anvÀndes sex restriktionskriterier och tvÄ ickerestriktionskriterier.

IKT, vad Àr det? : En studie baserad pÄ pedagogers uppfattningar om digitala verktyg i förskolan

The aim of this study is to enlighten how todays working environment affects young individuals descriptions of how to reach success in work life, now often titled as ?career?. Our purpose has been to analyse how the term career is constituted discursively among young people in jobs characterized by flexibility. The study is based on six qualitative interviews with young adults in the media industry, all between 20-30 years old. By utilising a Foucaultdian discourse analysis we want to expose how the competing and dominating discourses, that our interviewees? statements are based on, can be associated with a wider social context.  The study reveals that our interviewees describe career in two separate ways, both positively and negatively.

Aktivitetsbaserat kontor ? Vad hÀnder med kommunikationen? En studie av kommunikation pÄ aktivitetsbaserade arbetsplatser ur kommunikatörens perspektiv

Syfte: Studiens syfte var att undersöka hur kommunikatörer upplever att internkommunikationen pÄ aktivitetsbaserade arbetsplatser fungerar. Fokus för den hÀr studien var att belysa kommunikatörens roll och syn pÄ kommunikation pÄ aktivitetsbaserade arbetsplatser.Teori: Studien utgÄr frÄn en meningsskapande syn pÄ kommunikation och ett tolkande perspektiv pÄ organisationer nÀr det gÀller den muntliga kommunikationen. NÀr det gÀller digital kommunikation har utgÄngspunkten varit Bayms teorier om synkron och asynkron kommunikation. Vid tolkning av möbler och inredning som kommunikation har utgÄngspunkten i huvudsak varit teori om instrumentell, estetisk och symbolisk design.Metod: Studien bygger pÄ Ätta kvalitativa telefonintervjuer. Respondenterna var kommunikatörer pÄ sju aktivitetsbaserade arbetsplatser och en pÄ cellkontor.

<- FöregÄende sida 63 NÀsta sida ->