Det har länge dividerats om hur den teknologiska utvecklingen påverkar oss. Marshall McLuhan och Alvin Toffler ifrågasatte vårt beteende och berättade om hur teknikens utveckling kommer att påverka oss redan på 1960-talet. Det har också myntats uttryck som information overload och infobesity som uttrycker den stress människor upplever när de inte längre kan bearbeta den information de konstant tar del av. Sociala medier är en stor bidragande faktor till det rådande tillståndet av information overload. Det råder inte heller några tvivel om att vår användning av sociala medier mer eller mindre påverkar våra medvetna beslut och vår kommunikation. Information overload är inget nytt begrepp, och i dagens informationssamhälle är det inte bara massmedia som står för den informationsspridning som sköljer över befolkningen utan de är själva delaktiga i att skapa den enorma mängd information och kommunikation de tar del av varje dag.

Denna uppsats diskuterar marknadsföring genom sociala medier och hur detanvänds inom kultur- och musiksverige. Sociala medier är en av de plattformar där man kanse större och mindre aktörer som likvärdiga, då en stor budget inte nödvändigtvis ger förtur.Jag vill därför se närmare på hur och om mindre aktörer utnyttjar de sociala medierna och hurdet kan påverka större aktörers makt inom kultur- och musiksverige.Det är möjligt att det har skett ett maktskifte där vikten har flyttats från att ha tillräckligt storbudget till att känna rätt personer. Att kontakter och nytänk är det som väger starkast. Det kanverka till synes svårt att veta vad som egentligen krävs för att få en effektiv spridning av ettbudskap och om de tekniska förutsättningarna underlättat eller försvårat möjligheten föraktörer att etablera sig på marknaden.Detta kommer att diskuteras utifrån följande frågeställningar:Vilka sociala medier fungerar idag som effektiva och nödvändiga kanaler i mindreaktörers marknadsföring inom i svensk musik- och kulturindustri?Hur utbrett ochutvecklat är deras användande?Vilken roll spelar relationer och kontaktnät i användningen av sociala medier sommarknadsföringskanaler?Hur lyckas man med sin marknadsföring genom sociala medier?Hur har de sociala medierna påverkat stora respektive små aktörers positionering inomkultur- och musiksverige?.

Motivation är en viktig faktor till att vara framgångsrik inom akademiska studier. Samtidigt ärdet inte alltid lätt att hålla studiemotivationen uppe då det vid sidan av skolan ständigt finnsannat att göra som enkelt fångar studenters intresse. En av dessa aktiviteter är spelande pådiverse digitala plattformar som exempelvis dator, konsol och mobil. Vilka är faktorerna som göratt spelandet lockar, och går det att använda dessa för att påverka studiemotivationen hos studenter?Efter genomförda litteraturstudier valdes några av dessa faktorer ut för att forma enwebbapplikation bestående av fem funktioner.

Det här är en studie som angriper den svenska nekrologen från två olika håll. Dels gör vi kvalitativa analyser av totalt 42 olika nekrologer som publicerats i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet i februari 2011; dels gör vi djupgående samtalsintervjuer med sex noggrant utvalda personer, däribland världens kanske främste nekrologexpert ? australiske professorn Nigel Starck. Uppsatsidén uppstod ur en ömsesidig känsla av att nekrologgenren ofta är bedräglig. Vi ansåg att skribenterna, som i Sverige ofta är anhöriga till den avlidne, tassade fram med silkesvantar, mer angelägna att teckna vördnadsfulla och retuscherade porträtt än att säga sanningen.

Denna uppsats undersöker möjligheterna att återskapa en så kallad ?smear? i en digital arbetsmiljö. Smear är en metod som härstammar ur stiliserad, klassisk animation och används för att beskriva en mycket snabb rörelse mellan två positioner genom att formen på karaktären eller det animerade objektet smetas ut. Effekten användes till en början för sitt estetiska värde som ett led i den nya stilutveckling som skedde inom animationsbranschen under 1930-tal, men kom senare att utnyttjas främst av ekonomiska skäl. Då klassisk animation i Disney-stil är mycket tidskrävande sökte många mindre studios efter sätt att rationalisera bort arbete utan att tappa för mycket i kvalitet, för att kunna producera material till tv snabbt och kostnadseffektivt.

Studiens syfte var att undersöka populärkulturens plats i undervisningen och i vilken grad den prioriterades av lärarna när de skulle planera sin undervisning. Vidare syftades studien till att undersöka om lärarnas egna kunskaper om populärkulturen bidrog till deras förhållningssätt av populärkulturen. Även elevernas uppfattning om populärkulturen i deras undervisning har undersökts.Studiens empiriska underlag utgjordes av kvalitativa intervjuer med fyra lärare och fyra elever. De fyra lärarna som deltog var alla lärare i grundskolans tidigare år och har varit verksamma mellan 1,5 ? 10 år.Resultatet i studien visade att alla fyra lärare inte i första hand prioriterade populärkulturen när de planerade sin undervisning.

Tidigare forskning om lastbilschaufförers arbetsförhållanden har visat att de utsätts för ett flertal stressorer i arbetet och att de har låg kontroll över sitt arbete. Syftet med studien var att undersöka lastbilschaufförers upplevelse av stress till följd av Europeiska Kör- och vilotidslagen (KoV), hur de upplever sin arbetssituation samt bidra till att öka förståelsen kring lastbilschaufförers arbetsförhållande. Studien omfattade sex manliga lastbilschaufförer från Trestadsregionen (Uddevalla, Trollhättan, Vänersborg) som omfattades av KoV. Samtliga chaufförer hade familj med olika ålder på barn och chaufförernas yrkeserfarenhet varierade mellan 19 och 40 år. Det genomfördes en kvalitativ studie utifrån en tematisk analysmetod.

I mitt examensarbete har jag haft för avsikt att undersöka metoder för att modellera lågpolygonkaraktärer för datorspel. Som min metod valde jag att delvis studera karaktärsmodeller från ett antal olika spel från etablerade spelföretag. Med olika programvaror har jag kunnat plocka ut modeller från spelen för att kunna granska dem under förstorningsglas.Med hjälp av samma program gjorde jag också en kort statistisk sammanställning över hur många polygoner som används för olika karaktärer i olika spel. Detta var i avseendet att få en uppfattning om vad som räknas som lågpolygonmodeller. Vad jag kom fram till här var att det inte finns en klar och tydlig definition av vad som räknas som lågpolygonmodell.

På Sandvik Materials Technology, SMT, Rörverk 68 i Sandviken tillverkar man ånggeneratorrör till kärnkraftsindustrin. Rören är upp till 30 meter långa och ca 20 mm i diameter, så när de ska lyftas upp ur ett rörställ där de mellanlagras, kräver det stor försiktighet. Inte minsta repa får förekomma på rören och de får inte bli krokiga. Lyftet görs nu för hand vilket inte är lämpligt ur arbetsmiljösynpunkt. Därför finns behovet av ett lyfthjälpmedel som underlättar för operatörerna.

The aim of this Masters thesis is to examine the library discourses concerning the phenomenon and concept of digital libraries in Swedish library press 1980-2002. What changes can be identified? The questions are: what is said about the conditions for the phenomenon; how is the concept of digital libraries used; who makes these statements; what are the relations between these discussions and the library context in which they are made? Five Swedish library journals, BBL/Biblioteksbladet, DIK-forum, Human IT, Svensk biblioteksforskning and Tidskrift för dokumentation, were examined. The method used was discourse analysis. The theoretical starting-point was Foucaults discourse theory.

Idag går utvecklingen mot alltmer distribuerade IT-system där en grupp datorer kommunicerar med varandra. Detta gäller för sökmotorer, beräkningsintensiva miljöer och även för den svenska försvarsmaktens ledningssystem.För att systemen ska kunna kommunicera så flexibelt som möjligt vill man ofta att kommunikationen ska ske enligt standardiserade protokoll vilka är oberoende av datorplattform, programmeringsspråk och transportprotokoll. Ett koncept som kan användas för denna sorts kommunikation är Web Services vilket är ett koncept där meddelanden skickas XML-formaterade över valfritt kommunikationsprotokoll.För att möjliggöra utbyte av känsligt data som inte får nås av obehöriga måste kommunikationen stöttas av ett flertal viktiga säkerhetsfunktioner. En av dessa funktioner är användarautentisering vilket innebär att användarens identitet kan verifieras.För att möjliggöra användarautentisering kan digitala certifikat och asymmetriska kryptooperationer användas, denna typ av operationer är prestandakrävande varför ?Single Sign On? eftersträvas.

Syftet med denna studie är att med hjälp av geografiska informationssystem (GIS) finna ett område i närheten av Borensberg tätort som är lämplig för utökning av tomter för friliggande enfamiljshus. Inom det valda området ska sedan ett vägnät tas fram för trafikförsörjning. Vägnätet ska dras där lutningen är som lägst, binda samman det befintliga vägnätet och ge ett bra relationstal baserat på antal meter ny väg per antal nya tomter.Borensberg är en boendeort med ett ökande antal invånare. Därför har Motala kommun i en översiktsplan fastställt att det minst ska finnas tio byggnadsklara tomter för fristående villor i beredskap för försäljning varje år och även tomter för flerbostadshus med ett genomsnitt av fem lägenheter per år.Data som har använts för att genomföra analysen består av ortofoton, digital höjdmodell, ArcGIS data i vektorformat och egenhändigt tagna digitala fotografier. För att hitta ett lämpligt område användes sex restriktionskriterier och två ickerestriktionskriterier.

Titel: To digitize or not to digitize ? that is the question Författare: Natasa Gavric & Dejana Skakic Uppdragsgivare: Härryda kommun Kurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap Termin: Höstterminen 2013 Handledare: Mathias Färdigh Sidantal: 40 exklusive bilagor Antal ord: 14 967 Syfte: Att undersöka på vilket sätt invånarna i Härryda kommun vill få information i en tid av ett förändrande medielandskap och om Info-bladet idag är rätt kanal.Metod: Kvantitativ studie genom enkätundersökning Material: 276 svar Huvudresultat: Resultatet visar i linje med teorin att skillnaderna i medievanor skiljer sig bland de olika invånargrupperna. Tillgången till de olika medieteknikerna skiljer sig beroende på ålder, kön och utbildning men måste också ses i förhållande till mediestrukturen. Överlag ser man en positiv inställning till Info-bladet som kanal även om man bland de allra yngsta åldrarna i högre utsträckning är positiva till en digital kanal än andra. Viktigt att ha i åtanke är dock att den allra yngsta gruppen också är de som läser minst.

Syftet med denna studie är att finna vilka motiv skivbolag i Sverige har för att låta konsumenter komma nära musiken. Mot bakgrund av att uttrycket ?att låta konsumenter komma nära musiken? genom våra antaganden syftar till att belysa hur skivbolag arbetar för att bemöta och anpassa sig till konsumenters ökade inflytande över musikkonsumtion, konkretiseras syftet med tre frågeställningar. Med vårt resultat till hjälp ämnar vi att föra en diskussion där våra utvalda teoretiska antaganden kan ge en förklaring till vilka motiv skivbolag har för att låta konsumenter komma nära musiken. För att besvara vårt syfte har vi intervjuat respondenter hos de fyra marknadsledande skivbolagen i Sverige: Universal Music, Sony Music, EMI samt Warner Music.I resultatet fann vi att skivbolag har en rad olika bakomliggande motiv till uttrycket.

SammanfattningDenna undersökning grundar sig på mina tidigare erfarenheter från fritidshemmet, där jag fått uppfattningen att fritidshemmen ger få möjligheter till media- och IT-användning och att verksamheten därigenom förlorar en del barn tidigare. Syftet med undersökningen är att ta reda på om det finns en koppling mellan IT- och mediaanvändningen på fritidshemmet och när barn slutar på fritids. Arbetet utgår från dessa tre frågeställningar: Upplever barnen att det finns för få möjligheter att använda IT och media på fritidshemmet? Är i så fall bristen av IT och media på fritidshemmet en anledning till att barn slutar? Hur är pedagogernas syn på fritidshemmets IT- och mediaanvändning? För att besvara dem genomfördes en enkätundersökning med elever, samt kvalitativa intervjuer med fritidspedagoger.Dagens samhälle har förändrats mycket under de senaste åren. Den digitala tekniken får en större betydelse i barns liv.