Sök:

Sökresultat:

1214 Uppsatser om Digitala miljöer - Sida 52 av 81

Creating Meaning in Schools: The Reception of Radical Aesthetics

Mot bakgrund av att mÄnga elever idag upplever skolan som meningslös har vi i detta arbete reflekterat över vad som skulle kunna öka möjligheterna för elever att uppleva skolan som meningsfull. Uppsatsen handlar om meningsskapande arbete i skolan, vilket inte Àr liktydigt med ?meningsfullt arbete? i skolan. Med meningsskapande arbete menar vi sÄdan pedagogisk verksamhet dÀr en syn pÄ barnet som kunskaps- och kulturskapare fÄr konsekvenser för hur arbetet blir, för hur pedagoger planerar uppgifter och för hur de pedagogiska mÄlen med ett arbete formuleras. Vi fokuserar pÄ sÄdant meningsskapande arbete som anvÀnder sig av estetiska uttrycksformer.

LĂ„gbudget filmskapande och tillverkning av billigt Motion Capture system

Nya filmer som skapas innehÄller mer och mer datorgenererade bilder och mÄnga filmer skapas Àven helt den digitala vÀgen, detta innebÀr att det krÀvs en rad olika dyra licenser för program och verktyg för att kunna skapa bra filmer.Genom ett projekt dÀr en kortfilm skapas helt i 3D med en sÄ lÄg budget som möjligt och som dessutom ska anvÀnda sig av Motion Capture som animerings-teknik sÄ krÀvs det ett bra alternativ till att tillverka ett eget Motion Capture system för att sÄ lite pengar som möjligt ska spenderas. Genom anvÀnding av Playstation kameror och lÄnade material kan ett billigt Motion Capture system tillverkas, samtidigt som kostnaden för kortfilmen hÄlls sÄ lÄg som möjligt. Hur mÄnga timmar som lagts ned pÄ modellering av objekt till filmen kan jÀmföras med ett uppskattat pris för anstÀllning av professionell hjÀlp och dessutom se om detta verkligen Àr ett lönsamt alternativ istÀllet för att skapa sina egna modeller till filmen. .

?Musik strömmar som vatten ur kranen? En inblick i hur musiktjÀnsten Spotify skapar nya sÀtt att lyssna och fÄ tag i musik legalt.

Detta Àr en studie som genom nio kvalitativa intervjuer undersökt om och hur Spotifys tjÀnster erbjuder mÀnniskor nya sÀtt att lyssna, anvÀnda och fÄ tag i musik legalt. MÄlgruppen har varit fokuserad till 22-26 Är dÀr informanterna fÄtt berÀtta om deras lyssnarvanor och Ätkomst av musik sett över en tioÄrsperiod. De har Àven svarat pÄ vad de tycker om möjligheterna Spotify erbjuder och vad de tror om den framtida musikmarknaden. I studien presenteras Àven musikbranschen och vad som hÀnt med den under de senaste tio Ären, samt hur illegal fildelning och nedladdning pÄverkat en bransch som varit stadig under mÄnga Är.Resultatet av mitt material visar pÄ att Spotify har gjort att folk laddar ner mindre musik. Den digitala musikförsÀljningen har ökat och gÄtt om den fysiska, dÀr streamingalternativ som Spotify Àr det som drar in mest pengar till bolagen idag.

Fotoboken och det visuella berÀttandet : En undersökning om tre ungdomars erfarenheter och upplevelser av att göra fotoböcker i gymnasiearbetet.

Uppsatsen Àr en kvalitativ undersökning av tre ungdomars arbeten med att göra fotoböcker i gymnasiearbetet. Syftet Àr att se vilka erfarenheter och upplevelser eleverna har haft av visuellt berÀttande, processen att göra boken och av fotoboken som arbetsform. De teoretiska perspektiven Àr fenomenologi, estetiska lÀrprocesser och teorier om berÀttande. Metoden som anvÀnts Àr halvstrukturerade intervjuer. Analysen och tolkningen Àr hermeneutiskt inspirerad.

www?se: frÄgan om en Internethemsida kan utgöra ett driftstÀlle vid bedömningen av svensk domsrÀtt och tillÀmplig lag

Med utgÄngspunkt ur en grÀnsöverskridande kontraktsrÀttslig tvist, baserad pÄ ett webbrelaterat avtal - dÀr bestÀllning, betalning och leverans av digitala produkter skett via Internet, utreds ur ett svenskt internationellt privat- och processrÀttsligt perspektiv, frÄgan om en Internethemsida kan utgöra ett driftstÀlle vid bedömningen av domsrÀtt och tillÀmplig lag. I uppsatsen har inte behandlats frÄgor om erkÀnnande och verkstÀllighet av utlÀndska domar eller de materiella lagar, vilka skulle kunna komma att tillÀmpas pÄ sjÀlva tvistefrÄgan. Genom anvÀndande av traditionell juridisk metod konstaterar vi att en hemsida, beroende av omstÀndigheterna i det enskilda fallet, skulle kunna anses utgöra ett driftstÀlle enligt de befintliga lagvals- och domsrÀttsregler uppsatsen behandlat. RÀttslÀget Àr dock oklart. HÀnsyn mÄste Àven tas till de speciella sÀrdrag Internet besitter, bl.a.

Mitt pedagogiska minne : IKT och lÀrande med PIM3

SammanfattningI egenskap av Pim examinator harjag i min uppsats studerat hur pedagogerna omsÀtter sina Pim kunskaper i praktiken.  Jag har utgÄtt frÄn tanken, att pedagogerna har fÄtt gedigna kunskaper i att anvÀnda IT tekniken i kommunikation och arbetssÀtt under sin utbildning i Skolverkets Praktiskt IT- och mediekompetens.  Utbildningen Àr ett praktexempel pÄ hur man organiserar lÀrandet som Àr oberoende av tid och plats!För att fÄ reda pÄ vad som hÀnder i praktiken, har jag tittat pÄ sex pedagogers inlÀmnade Pim3 uppgifter Mitt pedagogiska minne samt enkÀtsvar. EnkÀtfrÄgor gav direkta svar pÄ frÄgor som kategoriserats med hjÀlp av Dr Puenteduras SAMR - modell och Jan Hyléns rapport om Digitalisering av skolan.Pim utbildningarna genomsyras av Vygotskijs tankar om lÀrandet sÄsom Lgr11 och dÀrför presenterar jag teorin och sambandet mellan den och Pim3 uppgiften.Som analysverktyg har jag anvÀnt Dr Puenteduras SAMR - modell. Modellen beskriver utvecklingen i IT- anvÀndandet i fyra steg frÄn lÀgsta nivÄn S, A, M och R till högsta nivÄn.   Jag har definierat sambandet mellan Pim1, Pim2 och Pim3 uppgifterna i Skolverkets utbildning i IT- och mediekompetens och Dr Puenteduras SAMR ? modell.

IT I KLASSRUMMET : En studie av fyra exempel pÄ hur elever och lÀrare anvÀnder tillgÀnglig IT i klassrummet

Det Àr inte alla skolor i Sverige som erbjuder en dator per elev, men alla elever ska, enligt lÀroplanen, ha tillgÄng till informationstekniken. Dessutom, sÄ har de flesta ungdomar nuförtiden en egen mobiltelefon med internetanslutning. Dagens ungdomar Àr infödda i informationssamhÀllet men forskningen har visat att ungdomarna inte Àr per automatik kompetenta anvÀndare av digitala media. Syftet med denna studie har varit att undersöka pÄ vilket sÀtt elever och lÀrare, i en 7-9 skola som erbjuder en egen bÀrbar dator per elev och lÀrare, utnyttjar den tillgÀngliga informationstekniken i klassrummet. En kvalitativ undersökning, i form av observationer i klassrummet, och en kvantitativ undersökning, i form av elevenkÀt, anvÀndes som datainsamlingsmetod.

"Man kan ju hitta i princip allt man behöver pÄ Google" : Högstadie- och gymnasielevers informationssökning i digitala medier

The purpose of this essay is to examine how high school students (age 13 to 19) search for information on the web and in databases. Furthermore, it aims to look into how critical of sources they are. The questions asked was: how the students search for information in digital media? Which kind of sources do the students use? How they evaluate the information they find? Do they get any education in information retrieval and source evaluation? To answer these questions students were interviewed in groups about their information retrieval behavior. Furthermore two school librarians were interviewed about their experience of the students? information retrieval.During the interviews it was clear that the students had received quite sparse instructions on the subjects of information retrieval and criticism of the sources.

Arbetsterapeutiska interventioner och dess effekter, för barn med koncentrationssvÄrigheter vid skolaktiviteter : En litteraturstudie

Examensarbetets syfte var att beskriva den aktuella forskningen kring vilka arbetsterapeutiska interventioner som anvÀnds för barn med koncentrationssvÄrigheter vid skolaktiviteter. En litteraturstudie genomfördes för att fÄ en aktuell överblick över vilken forskning och kunskap om arbetsterapeutiska interventioner som finns. Litteratursökningen genomfördes i digitala databaser och resultatet baserades pÄ Ätta vetenskapliga artiklar frÄn Ären 2007 till 2012. Resultatet beskriver arbetsterapeutiska interventioner för barn mellan fem och sexton Är med och utan nÄgon diagnos. Interventionerna bygger pÄ olika teoretiska angreppssÀtt.

KONCEPTUTFORMNING AV EN NY ENTRÉGRIND : CONCEPT DESIGN OF A NEW ENTRANCE GATE

DÄ litteraturen och forskningen Àr begrÀnsad inom Àmnet kundnytta i partneringprojekt, vÀcktes intresset att genomföra en empirisk studie om Àmnet. Det har inte visat sig vara lÀmpligt att genomföra detta mot en specifik frÄga eller ett problem dÄ den befintliga informationen behandlar teori och tillÀmpningar av partnering, inte kundnytta.Med hÀnsyn till ovanstÄende problematik syftar denna uppsats till att beskriva hur olika parter, kopplade till partneringverksamhet i Sverige, upplever vilka arbetssÀtt och faktorer som maximerar kundnyttan i ett partneringprojekt.En kvalitativ metod dÀr sex personer intervjuades, kopplade till partneringverksamhet i Sverige. Intervjuerna Àr semistrukturerade och anpassade till varje enskilt intervjuobjekt.De viktigaste slutsatserna som besvarar syftet Àr:? FörstÄ kundens affÀr? VÀlj ersÀttningsform baserat pÄ grundlagt tillit och projekttyp? Alla parters samlade kunskaper ger rÀtt förutsÀttningar för bestÀllaren att fatta rÀtt beslut? Avsaknad av gemensamma vÀlutvecklade digitala hjÀlpmedel? Ta beslut i rÀtt tid? Referensytor och egenslutkontroller istÀllet för besiktningsman.

Det traditionella produktivitetsmÄttets framtid i ett digitaliserat samhÀlle- en explorativ studie av Sveriges Radio AB.

Internets utveckling har skapat nya förutsÀttningar för mÄnga företag i medieindustrin. För Sveriges Radio AB mÀrks detta exempelvis i den problematik som uppstÄtt i att integrera den digitala verksamheten i produktivitetsmÀtandet. Syftet med uppsatsen Àr dÀrför att studera SR och identifiera vilka problem som finns i anvÀndandet av ett traditionellt produktivitetsmÄtt, för att sedan analysera och bidra till diskussion kring vad som Àr relevant att mÀta i Internetbaserad verksamhet. Uppsatsen Àr en explorativ studie av kvalitativ karaktÀr dÀr vald teori samt tvÄ modeller som beskriver kategorisering av prestationsmÄtt och produktivitet och dess koppling till andra relevanta begrepp utgör grunden för analys och diskussion. De slutsatser som framkommit Àr att de traditionella produktivitetsmÄttet tappat relevans och att nya metoder för att mÀta output och vÀrde i digital verksamhet Àr önskvÀrt.

Grafisk representation av ljud

De senaste decennierna har en rad streckkodstekniker utvecklats för att grafiskt representera digital information. Gemensamt för dessa Àr en strÀvan efter hög densitet, det vill sÀga kapacitet att lagra mycket data pÄ en liten yta. Densiteten begrÀnsas emellertid av kravet pÄ precision vid tolkning av den digitala datan, eftersom felaktigheter i digital data kan resultera i omfattande informationsförlust.Analog information, exempelvis ljud, Àr dÀremot inte beroende av exakthet hos underliggande data i samma utstrÀckning. En analog ljudsignal kan beskrivas och Äterges approximativt, och ÀndÄ tolkas korrekt av en lyssnare. Detta faktum gör att det finns fördelar med att representera ett ljud utifrÄn dess analoga egenskaper.

Att lÀsa och minnas digitala texter : En rekommendation till vilken navigeringsmetod som Àr att föredra vid lÀsning pÄ surfplattor

I denna rapport presenteras ett förslag pÄ vilken navigeringsmetod som Àr att föredra vid lÀsning pÄ en surfplatta, med avseende pÄ lÀsarens förmÄga att i efterhand minnas texten. Resultaten frÄn studiens experiment Àr vÀrdefulla för de som Àr intresserade av e-lÀrande, mÀnniska-datorinteraktion och studenter med intresse av att minnas det de lÀst.Resultat frÄn tidigare forskning indikerar att ett lÄngt textflöde som lÀsaren skrollar genom Àr sÀmre Àn en statisk navigeringsmetod, dÀr hela sidans text byts ut pÄ samma gÄng. I denna rapport presenteras resultat frÄn ett experiment som genomfördes pÄ 23 deltagare och som bestod av tvÄ minnestester och tvÄ enkÀter. Dessa resultat stödjer tidigare forskning och det verkar som att gruppen som anvÀnt den svepande navigeringsmetoden byggt en bÀttre mental representation av texten och har en bÀttre förmÄga att Äterkalla texten frÄn minnet Àn de grupper som fÄtt lÀsa med en skrollande navigeringsmetod.Resultaten bör bekrÀftas av vidare studier men slutsatsen Àr att en svepande navigeringsmetod Àr att föredra framför en skrollande vid lÀsning av textdokument pÄ en surfplatta..

Identitetsskapande bilder : En studie om bilddelning och identitet pÄ Facebook

PÄ Facebook Àr man författare till sin egen digitala sjÀlvbiografi. Sociala medier och socialanÀtverk har gjort det möjligt för anvÀndare att kunna forma den bild av sig sjÀlv man vill visaomvÀrlden. Vi har gjort en studie om vilka strategier man anvÀnder sig av för att dela bilderoch vad dessa bilder sÀger om anvÀndarens identitet. Med hjÀlp av tidigare forskning samtvÄr egen studie bestÄende av intervjuer och enkÀter har vi kommit fram till att man ofta delarbilder för att ta kontakt och kÀnna gemenskap med andra mÀnniskor/anvÀndare. AnvÀndarnavi undersökte vill visa den bÀsta bilden av sig sjÀlva samtidigt som anvÀndarna vill visa en sÄverklighetstrogen bild som möjligt.

Pedagoger pÄ efterkÀlken? : Hur ser förutsÀttningarna ut för digitalt lÀrande i skola och pÄ fritidshem?

SamhÀllet stÄr inför stora utmaningar dÄ undersköterskeyrket hotas med stora pensionsavgÄngar och för fÄ sökande elever till vÄrd och omsorgsprogrammet. Detta kommer att ha en stor pÄverkan pÄ oss alla dÄ undersköterskeyrket ingÄr i Sveriges största yrkesomrÄde.I vÄr studie har vi valt att undersöka elever pÄ vÄrd och omsorgsprogrammet, för att se hur de reflekterar över sin utbildning och se hur social bakgrund Àr med och pÄverkar val man gör. Till vÄr hjÀlp har vi anvÀnt oss av teorier frÄn Pierre Bourdieu, Thomas Brante, Bernt Gustavsson och Gerd Lindgren för att skapa en förstÄelse kring denna problematik.För att fÄ en bredd i vÄr studie har vi valt att anvÀnda en kvantitativ metod i form av enkÀter som vi lÀmnade ut till gymnasielever pÄ vÄrd och omsorgsprogrammet. Resultatet av enkÀterna visar bland annat pÄ att elevernas sociala bakgrund har en viss inverkan pÄ gymnasievalet och utbildning. Resultatet visar Àven att mÄnga av eleverna har som mÄl att studera vidare efter gymnasiet vilket leder till ett stort rekryteringsbehov som drabbar hela vÄrd- och omsorgssektorn..

<- FöregÄende sida 52 NÀsta sida ->