Sökresultat:
1214 Uppsatser om Digitala miljöer - Sida 51 av 81
?Musiksal Àr ju ett plus? : En kvantitativ studie av vad musiklÀrare och rektorer anser om musikundervisningen i grundskolans tidigare Är.
Syftet med vÄr studie Àr att undersöka och jÀmföra vilken utrustning och tillgÄng till lokaler som musiklÀrare kontra rektorer anser att en god undervisning krÀver samt vilken kompetens musiklÀrare anser sig besitta och om de anser att den Àr tillrÀcklig för att pÄ ett adekvat sÀtt undervisa och bedöma elever. Syftet Àr Àven att se om synen pÄ musikundervisningen skiljer sig mellan musiklÀrare och rektorer samt vilken uppfattning om Àmnet de bÄda grupperna har. VÄrt empiriska material bestÄr av enkÀtsvar frÄn 14 olika skolor dÀr tolv musiklÀrare respektive nio rektorer svarat. Resultatet visar att musiklÀrarna anser sig ha kompetens att undervisa och sjÀlva musicera men att verktygen i form av instrument och digitala verktyg Àr knappa. Rektorerna betonar vikten av kompetens men inte vikten av verktygen för att kunna förmedla densamma.
Kul med automatiseringsteknik : - att designa ett spel till en industrirobot
Denna reflekterande text behandlar utvecklingen av ett spel som har skapats för att spelas med en delaktig industrirobot. Verket Àr en digital prototyp som har skapats efter ett antal krav och förutsÀttningar som ett fysiskt spel till en robot har och fungerar som en hjÀlp, för att visa hur ett spel till en robot kan utvecklas. MÄlet har varit att skapa ett underhÄllande spel till casual gamers och har under spelets utveckling testats i viss omfattning för att se hur det har tagits emot av mÄlgruppen.InnehÄllet i denna text beskriver verkets syfte och mÄl samt problemstÀllning. Sedan följer information om vad casual games Àr och en reflekterande text om de olika delarna i bÄde det fysiska spelet och den digitala prototypen. Den gÄr Àven igen utvecklingsprocessen och testningen som utfördes till spelet.Resultatet Àr ett digitalt spel som har tagit emot relativt vÀl av mÄlgruppen och de flesta ansÄg det vara underhÄllande.
Forensic Carving from Unallocated Space
Computer Forensics investigations have become more and more common while
investigating IT-related issues. From experience, hard disks, USB thumb, memory
sticks contains information that might be useful. Computer Forensics is
regulary conducted by Police, Customs, Tax investigators but also within
private companies and organisations. However, there are areas within the
storage device that are not part of the organisied structure that a file system
gives. The reason for that might be that the information has been erased by
intention, a virus destroyed the file system and so on.
Den digitala slöjan : En kvalitativ intervjustudie om Facebook som scen för den svensk-muslimska tjejens framtrÀdande
The purpose of this study is to find out how Swedish Muslim girls use Facebook and its functions in constructing their Muslim identity on the platform. The study is based on a qualitative method which consists of nine interviews with Swedish Muslim girls between the ages 17-23 and who use Facebook daily.The study is based on the view of Facebook as a scene where individuals can perform for an audience. I have used Erving Coffman?s dramaturgical perspective that explains why individuals appear in an appropriate manner to achieve confirmation from their audience. I also used theories about identity construction, community and the theory about how individuals create a social presence online.
Kan du höra folkets sÄng : En kvalitativ studie över hur man arbetar med populÀrmusiken och folkmusiken i högstadiet
Denna uppsats handlar om hur fyra musiklÀrare frÄn tre skolor behandlar Àmnena folkmusik och populÀrmusik i musikundervisningen pÄ högstadiet, samt hur undervisnigen pÄverkas av de olika ramfaktorer som finns: klassrum, instrument och digitala redskap, klassernas storlek, lÀrarens utbildning och lÀromedel. Undersökningen och intervjufrÄgor har baserats pÄ ett citat frÄn den nya kursplanen i musik: ?Konstmusik, folkmusik och populÀrmusik frÄn olika epoker. FramvÀxten av olika genrer samt betydelsefulla tonsÀttare, lÄtskrivare och musikaliska verk.?[1]Syftet med undersökningen har varit att ta reda pÄ om de föreligger skillander eller likheter i hur lÀrarna tar upp omrÄderna folkmusik och populÀrmusik, samt om dessa fÄr lika mycket utrymme i undervisningen.Resultatet visar att det förekommer större skillander mellan lÀrarna nÀr det gÀller folkmusik Àn inom populÀrmusiken.
Utveckling inom maskinguidning för anlÀggningsarbeten
PÄ uppdrag av SkÀrteknikcentrum Svergie AB i Gislaved gjordes en undersökning av driftstörningarna i produktionsprocessen hos tre olika medlemsföretag som kunde kopplas direkt till kvalitet pÄ stÄngmaterialet som anvÀnds. Undersökningen gjordes hos Gnosjö automatsvarvning AB, Finnveden Powertrain (Alvestafabriken) och Bufab Lann AB, alla arbetar med stÄngmaterial och har liknande tillverkningsprocesser. Uppgiften gick ut pÄ att identifiera ifall det finns driftstörningar som enbart Àr beroende av kvaliteten pÄ materialet samt vilka problem de leder till. Efter genomförda undersökningar och en större inblick hos de olika företagen konstaterades det att variationer i kvaliten pÄ materialet har en effekt pÄ hur produktionsprocessen fungerar. Störningar i produktionen kan reduceras ifall materialet egenskaper förbÀttras eller tillverkningsprocessen Àndras.
Ăkar surfplattor afatikers digitala delaktighet?
In today?s society more and more activities are digitalized. This means that everyone has to be able to use information and communication tools (ICT) in order to take part in the digital world, otherwise they will be left out of the digital community. There is a so called digital gap between for instance elderly and young people, where elderly do not know how to use the tools and there for cannot gain access to the digital society. What happens when people, not only grow old, but also have a communication disorder, such as aphasia? How are they included? The purpose of this study is to investigate whether or not surf pads are good tools for bridging the digital gap for people with aphasia, and which activities and situations that encourages people with aphasia to work with the surf pad.
Olika vÀgar mot samma mÄl : En studie av elevers fonologiska medvetenhet i tva? klasser
AbstractThe overall aim of this study is to show how phonological awareness develops during the first school year and how this can be affected by different teaching materials and working methods. Two classes are compared in the study. One of the classes has digital teaching material and the other class has traditional teaching material. The study seeks to show to what extent there are differences between the groups? phonological awareness.
Progressiva Genusglasögon - En komparativ studie med den svenska och den brasilianska lÀroplanen i blickfÄnget
Sammanfattning
Elaine Kotte, Progressiva genusglasögon ? En komparativ studie med den svenska och den brasilianska lÀroplanen i blickfÄnget (Gender viewed through bifocals ? A comparative study of the Brazilian and Swedish National Curricula)
Syftet med uppsatsen Àr att uppnÄ en djupare förstÄelse för skolpolitiska jÀmstÀlldhetsfrÄgor genom en komparativ studie mellan den svenska (Lpo 94) och den brasilianska lÀroplanen (PCN). Resultatet av jÀmförelsen visar att lÀndernas lÀroplaner har en klar intention att förmedla jÀmstÀlldhet som ett kunskapsomrÄde och demokratisk vÀrdegrund.
DÀremot finns det likheter, skillnader samt omfattning i lÀroplanernas och kursplanernas förmedling för mÄluppfyllelse mellan lÀnderna. Medan riktlinjerna beskrivs i koncisa och allmÀnna ordalag i Lpo 94 Àr de mera övergripande och detaljerade i PCN.
Jag har Àven, genom digitala enkÀtintervjuer med lÀrarutbildare i Sverige och Brasilien, fÄtt en begrÀnsad inblick i lÀrarutbildningens insatser kring genusfrÄgestÀllningar relaterade till lÀroplanens jÀmstÀlldhetsriktlinjer i respektive land.
Nyckelord: Brasilien, genus, jÀmstÀlldhet, kursplan, Lpo 94, lÀroplan, PCN, Sverige..
Relevant eller tillförlitlig Ärsredovisning? : En studie om IAS 40 har pÄverkat fastighetsförvaltningsbolag i den nuvarande finanskrisen?
De svenska fastighetsbolagen har under de senaste Ären haft stora svÀngningar i resultatet. Ett exempel pÄ detta Àr Hufvudstaden som andra kvartalet 2008 gjorde en vinst pÄ 200milj vilket pÄ endast ett kvartal utvecklade sig till en förlust pÄ 630 milj. Tidigare redovisningsregler i Sverige har haft sin grund frÄn försiktighetsprincipen. PÄ senare Är har redovisningsreglerna i Sverige utvecklats sÄ att de skall följa resten av EU och bli mer internationella. Detta harpÄverkat fastighetsbolagen att frÄngÄ anskaffningsvÀrde i balansrÀkningen till att anvÀnda verkligt vÀrde istÀllet.
Med vÀrlden som kritiker: om konstforum pÄ internet och dess anvÀndare
Denna uppsats handlar om de kreatörer som anvÀnder datorn i sitt bildskapande och hur de ser pÄ sitt skapande. Inblicken i deras tankar sker via intervjuer som utförts pÄ distans via internet. För att komplettera intervjuerna har tvÄ konstforum analyserats. Den frÀmsta orsaken till att anvÀndarna publicerar sina bilder pÄ internetforum Àr att fÄ kritik frÄn andra anvÀndare sÄ att de kan förbÀttra sitt skapande. MÄnga har svÄrt att se pÄ sig sjÀlva som konstnÀrer, kanske p.g.a.
AnvÀndningen av datorgrafik i visualisering av historiska miljöer och föremÄl - en nulÀgesanalys
Syftet med denna litteraturstudie Àr att identifiera exempel dÄ datorgrafik har visualiserat historien och diskutera vilken effekt datorgrafik har pÄ museum. Inledningen presenterar varierande hot frÄn mÀnniska och natur mot arkeologiska lÀmningar och motivationen att bevara samt fördelar med att ha en 3D modell. NÀsta kapitel ser tillbaka pÄ uppkomsten av datorgrafik och bakgrunden till museer och vad besökare tycker samt Àr ute efter vid besök av dessa. DÀrefter redogörs metoderna med vilka denna studie bedrivits för att sedan skildra teknikerna genom hela arbetsprocessen för att öka förstÄelsen för icke sakkunniga. Den lÀngre delen spaltar upp exempel pÄ fullbordade projekt; vad som Àr unikt i varje fall och vilka lÀrdomar som framkommit.
Betydelse av bilder pÄ Instagram : En kvalitativ studie om företags bilder pÄ Instagram
Medielandskapet har förÀndrats till följd av de digitala mediernas framvÀxt. DÄ det finnas allt fler anvÀndare av sociala medier Àr det viktigt för företag att veta hur de ska nÄ ut till konsumenterna. Instagram har 200 miljoner aktiva anvÀndare varje mÄnad. Att veta vilka bilder som bÀst nÄr ut till anvÀndarna, varför de vÀljer att interagera med företag och vilka behov de uppfyller Àr betydelsefullt att fÄ kunskap om.Syftet med uppsatsen Àr att se om anvÀndare av Instagram följer och interagerar med företag beroende pÄ vilken typ av bild de vÀljer att lÀgga upp. Detta har undersökts genom tio semistrukturerade intervjuer dÀr de intervjuade fick se bilder frÄn tvÄ företags Instagram-konton.
Interaktiva tavlor i förskolan : ?Vad gör vi nu?? frÄgar pedagogen. ?Klicka pÄ en bild! Ska jag hjÀlpa dig? Du mÄste trycka tvÄ gÄnger?, svarar barnet.
FörmÄga att kommunicera, söka ny kunskap och kunna samarbeta Àr nödvÀndig i ett samhÀlle prÀglat av ett stort informationsflöde och en snabb förÀndringstakt. I detta perspektiv blir det intressant att undersöka hur lÀrare möter barn för att stimulera lÀrandet och utforma undervisningstillfÀllen med hjÀlp av digitala verktyg.I en strÀvan att möta barn av idag startade vÄr kommun ett pilotprojekt dÀr sex förskolor fick möjlighet att under ett Är pröva interaktiva tavlor. I studien har vi följt dessa förskolor under Ätta mÄnader. VÄrt syfte var att genom observationer och intervjuer undersöka om och hur verktyget stimulerar barns utveckling och lÀrande samt analysera vilka faktorer som pÄverkar att arbetet med tavlan framstÄr som lyckat och framÄtskridande. Den interaktiva tavlan ser vi som ett anvÀndbart verktyg för barns lÀrande dÄ barnen har roligt, motiveras och utmanas av de möjligheter tavlan ger.
Musikjournalisternas nya roll : i den svenska dagspressen
Denna uppsats undersöker hur svenska musikjournalisters roll gentemot sina lÀsare pÄverkats av internets utbredning och den ökande fildelningen i samband med den digitala och tekniska utvecklingen. Genom fem kvalitativa intervjuer med musikjournalister frÄn de fyra största tidningarna i Sverige: Dagens nyheter, Svenska dagbladet, Aftonbladet och Expressen, under-söks hur musikjournalisterna sjÀlva uppfattar denna utveckling. Med utgÄngspunkt i teorin om agenda-setting har resultatet sedan analyserats och diskuterats. Slutsatsen Àr att musikjourna-listernas makt gentemot sina lÀsare har minskat det senaste decenniet. LÀsarna ser inte lÀngre musiksidorna i dagspressen som lika viktiga för deras musikkonsumtion.