Sök:

Sökresultat:

1214 Uppsatser om Digitala miljöer - Sida 24 av 81

En digital hjÀlte? : En klassisk narratologisk analys av ett nytt medium ? tv-spelet som medietext

De digitala spelen tar allt större plats i vÄrt vÀsterlÀndska samhÀlle. Tiden dÄ spelande bara var för de mest inbitna datorfantasterna Àr sedan lÀnge förbi. Idag konkurrerar spelindustrin med bÄde film- och musikindustrin om konsumenternas uppmÀrksamhet.Trots det har forskning kring de digitala spelen lÀnge Äsidosatts. Men en process Àr nu i full gÄng för att etablera forskning kring spel och dess innehÄlls- och uttrycksmÀssiga aspekter som ser bortom frÄgan om eventuella skadliga psykologiska effekter och liknande. Men denna process Àr ung och oenighet rÄder om hur spelen som studieobjekt ska behandlas.Denna debatt som utgÄr frÄn tvÄ olika ansatser; den narratologiska och ludologiska, har visat sig vara central i forskarvÀrlden.

FrÄn 2D till 3D: Att skapa en digital karaktÀr

I den hÀr uppsatsen diskuteras processen att utveckla digitala karaktÀrer för film, frÄn att ta fram en design i 2D, till att översÀtta den pÄ ett logiskt och effektivt sÀtt till en 3Dmodell..

Motivation och Meningsskapande i det Digitala Arbetslandskapet: En Studie av Distansarbetets P?verkan

?ren under Covid-19 pandemin pr?glades av social distansering och isolering. N?got som resulterade i att m?nga branscher blev tvungna att skapa nya digitala l?sningar och implementera distansarbete, ett fenomen som efter pandemin fortfarande lever kvar. Men vad vet vi egentligen om hur distansarbete p?verkar motivation och meningsfullhet i arbetet? Det ?r ?mnet som denna studie har unders?kt. Uppsatsen ?r en kvalitativ studie som ?r baserad p? semistrukturerade intervjuer och grundar sig i de tv? teorierna Sensemaking och Job Characteristics model.

Digitala lÀromedel inom undervisning i trÀ- och metall slöjd/ digital teaching aid in teaching woodcraft

Detta examensarbete Àr en undersökning av digitala lÀromedel i slöjd, dÄ frÀmst ur ett trÀslöjdsperspektiv. Arbetet genomförs som ett gestaltande arbete. Detta innebÀr att arbetet bestÄr av tvÄ delar, förutom den skriftliga delen har jag Àven skapat ett anat material i form av ett digitalt lÀromedel som kan anvÀndas i slöjdsalen vid trÀslöjdsundervisning. DÀrför bestÄr arbetet av tvÄ delar, en skriftlig del och en digital instruktionsfilm. Instruktionsfilmen bestÄr av bÄde rörliga och fasta bilder i ett bildspel. Min avsikt med arbetet Àr att bidra till utveckling av undervisning i Àmnet slöjd.

Elevdatorer: som att sÄ pÄ en oplöjd Äker : En studie om hur en-till-enprojektet kan komma att förstÀrka skillnader i och mellan skolor

Med ambition att höja skolornas kvalitet har allt fler kommuner valt att ansluta sig till det sĂ„ kallade en-till-enprojektet, vilket innebĂ€r att varje lĂ€rare och elev ska fĂ„ tillgĂ„ng till varsin dator. Denna studie bygger pĂ„ teori om digitala klyftor och tidigare forskning om en-till-en som visar pĂ„ en förstĂ€rkning av klyftor bĂ„de mellan hög- och lĂ„gpresterande elever och mellan resursstarka och resurssvaga skolor.NĂ€r det inte finns nĂ„gon tillhörande strategi för hur datorerna ska implementeras i undervisningen och detta lĂ€mnas till de enskilda skolorna och lĂ€rarna sjĂ€lva att rĂ€kna ut, tar uppsatsen sin utgĂ„ngspunkt i antagandet att projektet kan komma att förstĂ€rka klyftorna bĂ„de i och mellan skolor Ă€ven i Sverige.Genom en undersökning med syftet att klarlĂ€gga hur projektet fungerar pĂ„ en enskild skola, kunde genom intervjuer, enkĂ€ter och observationer indikationer fĂ„s fram om vilka faktorer som kan komma att pĂ„verka projektets framgĂ„ng. Undersökningen visar att skolans kontext, lĂ€rarnas tid och egenintresse, samt elevsammansĂ€ttningen Ă€r nĂ„gra av de faktorer som pĂ„verkar projektets framgĂ„ng. Slutsatsen blir sĂ„ledes att beroende pĂ„ den enskilda skolans möjligheter att pĂ„verka och hantera nĂ€mnda faktorer kommer projektet fĂ„ olika utdelning pĂ„ olika skolor, vilket med stor sannolikhet kan komma att förstĂ€rka befintliga klyftor bĂ„de i och mellan skolor.Uppsatsens syfte Ă€r att bidra till en insikt om en förstĂ€rkareffekt mellan svenska skolor, skolklasser och elever i och med en-till-enprojektet, samt en förstĂ„else för att bĂ„de lĂ€rare och elever behöver avsatt tid för utbildning i hur man bĂ€st anvĂ€nder datorn i undervisningen.Ämnesord: en-till-enprojektet, digitala klyftor, elevdatorer.

Vill du bli min vÀn? : En fallstudie av implementeringen av relations-marknadsföring hos ett företag i musikbranschen

Denna examensuppsats Àr ett resultat av en observationsstudie utförd pÄ ett svenskt företag, verksam inom musikbranschen. Uppsatsens teoretiska utgÄngspunkter Àr relationsmarknadsföringsteori och konvergensteori. Relationsmarknadsföring, Àven förkortat RM utgÄr frÄn nÀtverksteori och idén om att kommunikation flödar mellan noder (som exempelvis utgörs av personer, organisationer och till och med datorer) sammankopplade av relationer i ett nÀtverk. Konvergensteori bygger pÄ konvergens vilket innebÀr att tvÄ tidigare Ätskilda ting gÄr samman till en enhet. UtifrÄn detta Àr uttrycket konvergenskultur sprunget.

Teknik i skolans tjÀnst? : ? en fenomenologiskt inspirerad studie av IKT i undervisning

Tekniken expanderar pÄ olika sÀtt inom skola och utbildning i den digitala tidsÄldern. Ett uttryck för detta Àr sÄ kallade 1:1-lösningar, det vill sÀga tekniklösningar dÀr varje elev har sin egen dator. Det anstÄr forskningen att klargöra hur tekniken bör integreras i undervisningen för att pÄ bÀsta sÀtt frÀmja elevernas lÀrande, vilket torde vara sÀrskilt angelÀget nu dÄ det Ànnu inte Àr vederhÀftigt belagt att digitala verktyg faktiskt har en potential att frÀmja elevers lÀrande.Denna fallstudie utgör formen av ett förslag pÄ hur tekniken kan integreras i undervisningen för att frÀmja elevers lÀrande i 1:1-lösningar. Genom en fenomenologiskt inspirerad ansats fokuseras gymnasieelevers upplevelser av ett digitalt verktyg, lÀrplattformen Socrative. Centrala frÄgestÀllningar Àr hur Socrative kan fungera som ett stöd för elever i deras lÀrande och hur detta verktyg kan pÄverka elevers motivation.

Studie- och yrkesvÀgledning vid de fristÄende skolorna

Jag ville undersöka om man kan anvÀnda en PowerPoint som lÀromedel för att elever ska fÄ kunskap om och förstÄ vikten av kÀllkritik. Jag ville fÄ svar pÄ hur eleverna resonerar nÀr de hittar kontrasterade kÀllor som berÀttar om samma sak men ur olika synpunkt. I undersökningen kan jag ocksÄ fÄ veta hur jag som pedagog kan underlÀtta inlÀrning av kÀllkritik med hjÀlp av en historia frÄn svunnen tid som krÀver förklaring inom omrÄden som nyhetsförmedling, arbetslöshet, svÀlt och prostitution. I undersökningen ingick 19 elever ur medieprogrammet frÄn Älder 16 - 18 Är som blev tilldelade olika material men som handlade om samma historia. DÀrefter genomfördes en diskussion om inlÀrning, kÀllkritik, lÀroböcker och den digitala presentationen vilket resulterade i en jÀmförelse. Att fÄ elever sjÀlva kÀnna ett behov av att ifrÄgasÀtta kÀllor Àr starkt kopplat till mitt arbete om Jack the Ripper eftersom historien innehÄller mÄnga teorier och spekulationer. Den digitala presentationen i sig ger inte elever totala Àmneskunskaper i kÀllkritik utan det Àr i samspel i diskussioner med lÀrare och klasskamrater dÀr eleverna kan nÀrma sig ett flertal av olika kurser och mÄl.

Ja, det fungerar ju inte alltid : Intervjustudie om lÀrares syn pÄ IKT

I denna uppsats har vi under hösten 2013 undersökt hur sju stycken lĂ€rare i skolor som gett en dator till varje elev ser pĂ„ sina nya pedagogiska verktyg och vilka utmaningar dessa lĂ€rare stĂ€lls inför. Vi har anvĂ€nt oss av en induktiv kvalitativ semistrukturerad intervju-metod till denna studie och vĂ„r studie innefattar skolor som har antagit nĂ„gon form av 1 till 1 i sin verksamhet och ligger geografiskt förlagda till sydöstra Sverige.  VĂ„r undersökning visar pĂ„ en bild av hur attityderna kan se ut hos lĂ€rarna ute i skolorna kring urvalsprocessen, sociala medier, kĂ€llkritik, lĂ€romedelskritik, fortbildning, tekniska problem, lĂ€rarnas arbetsbelastning samt digitala lĂ€r-resursers mervĂ€rden.  De digitala lĂ€r-resurser som informanterna till vĂ„r studie anvĂ€nder har till största del varit egenproducerat material och digitala lĂ€roböcker. NĂ€r det gĂ€ller olika förutsĂ€ttningar som ges informanterna till att utveckla sin egen kompetens inom IKT och utveckla bruket av IKT i skolan gĂ„r det att se att detta skiljer sig mellan skolorna som vĂ„ra informanter arbetar pĂ„. Vissa av vĂ„ra informanter menar att den kompetensutveckling som erbjuds i form av utbildning för lĂ€rarna ligger pĂ„ för lĂ„g nivĂ„, medan andra lĂ€rare menar att den saknas helt.  De huvudsakliga fördelarna vĂ„ra informanter har uppgett med IKT i skolan Ă€r att de kan individanpassa undervisningen bĂ€ttre för elever som har olika typer av inlĂ€rningssvĂ„righeter. Även fördelen att göra undervisningen mer levande och intressant Ă€r ett Ă„terkommande argument till detta.

"Vi mÄste hÀnga med, det hÀr Àr deras vardag" : En studie om Internets frammarsch, om den digitala generationsklyftan i undervisningen

The aim of my study is to look at two specific schools and their work with Internet in the classroom and compare their work to what experts say about how you should educate. The study focuses on how teachers guide the students to be critical to the information they encounter on the internet. What do the experts say? How should the teachers work with Internet in the classroom? What do the teachers say about their work with Internet? What do the teachers say regarding children and the Internet?  To answer these questions I have interviewed two teachers from different schools, which had classes with children 6 to 8 years old. The schools are very different from each other concerning investment on Internet devices in the classroom.

IT-Instrument : En intervju-och observationsundersökning kring anvÀndandet av digitala instrument inom undervisningen i Àmnena historia och engelska i en gymnasieskola

This essay is a study of the use of IT technology by teachers of English and History at a Swedish upper secondary school. It is based on four interviews and four observations. In my analysis of these I have made use of the theory of Social Shaping of technology, a theory which puts emphasis on a teacherÂŽs purpose regarding the use of IT technology in order to empower the teaching process. As a researcher I aim to explore the reasoning on the part of the teacher and to that end I use the method of interviews and observations. This study shows different ways of using IT technology varying from one teacher to another.

Elevers anvÀndning av IKT pÄ engelska i skolan och pÄ fritiden : En kvantitativ undersökning i Är 7

Huvudsyftet med föreliggande studie Àr att undersöka hur elever i Är 7 anvÀnder IKT pÄ engelska i skolan och pÄ fritiden. FrÄgestÀllningarna som ligger till grund för studien Àr följande:Finns det nÄgra skillnader i anvÀndningen av IKT pÄ engelska i skolan och pÄ fritiden?Finns det nÄgra skillnader i anvÀndningen av IKT pÄ engelska mellan pojkar och flickor?Hur ser eleverna pÄ IKT och lÀrande?  Inom ett samarbete mellan Stockholms universitet och en kommun i Stockholms lÀn har en enkÀtundersökning genomförts med elever i Är 7 pÄ de kommunala skolorna i kommunen. Tre av fyra skolor har medverkat och totalt 125 elever har svarat pÄ enkÀten, 53 flickor och 72 pojkar. Resultaten visar att eleverna anvÀnder IKT pÄ engelska i högre grad pÄ fritiden Àn i skolan och pÄ fritiden Àr de vanligaste aktiviteterna med IKT pÄ engelska kommunikativa aktiviteter sÄ som chatt och sms.

Visuellt berÀttande i spelmiljöer

Abstrakt I den hÀr uppsatsen undersöks hur ett narrativ kan drivas inom digitala spel enbart med hjÀlp av spelmiljön. Syftet Àr att fÄ förstÄelse för vad miljöberÀttande behÀrskar som en sjÀlvstÀndig form av berÀttande och vad författarna kan göra för att uppnÄ detta mÄl. För att undersöka problemomrÄdet genomfördes en spelproduktion dÀr metoder framtagna under undersökningens gÄng applicerades. Produktionen testades av utomstÄende studenter i medieteknik och resultaten sammanstÀlldes med reflektioner kring vad som uppnÄtts och de metoder som applicerats. Undersökningen beskriver arbetsprocessen och metoder och visar hur dessa kan driva ett narrativ med en spelmiljö.

Socialt hÄllbar stadsplanering : Kommunal stadsplanering i samspel med digitala verktyg för rörelse och kommunikation

Med hÄllbar stadsplanering menas en planering som vÀrnar om framtiden ochkommande generationer. Inom detta omrÄde berörs sÄvÀl tekniska som fysiskaaspekter inom samhÀllet. Rapporten fokuserar pÄ hÄllbar stadsplanering i form avkommunikation, rörelse och integration vid utformning och planering avstadsdelar, samt det faktum att det finns digitala verktyg som inte utnyttjasregelbundet i det dagliga arbetet.I samspel med BorÄs Stad har en analys gÀllande arbetsmetoder vid stadsplaneringgenomförts. Begreppen kommunikation, rörelse och integration diskuteras ochanalyseras i relation till kommunens arbete. Syftet Àr att formulera och pröva enarbetsmodell som kan vara vÀgledande inom arbetet med hÄllbar stadsplanering.MÄlet Àr undersöka om det finns grund för introducering av digitala verktyg somstrategi i kommunens stadsplanering.FrÄgestÀllningarna berör kvalitetsbegreppen kommunikation, rörelse ochintegration samt hur dessa tillÀmpas vid daglig kommunal stadsplanering.

UtvÀrdering av bildkvalitet i digitala panoramaröntgenbilder, med och utan bildbehandling

Studien utvÀrderade bildkvaliteten hos digitala panoramaröntgenbilder och korrelerade denna med synbarhet av normalanatomiska strukturer i bilderna. Studien undersökte Àven pÄverkan av subjektiv bildbehandling med avsikt att förbÀttra synbarheten av strukturerna. 500 panoramaröntgenbilder (DICOM-format) framtagna med ett digitalt bildplattesystem utvÀrderades kvalitativt. Bildkvaliteten och synbarheten av utvalda normalanatomiska strukturer utvÀrderades i samtliga bilder. Bristande bildkvalitet medförde en subjektiv bildbehandling varefter en ny utvÀrdering gjordes. Enbart 10% av samtliga bilder var optimala. Felen bland de resterande bilderna dominerades av att patienten inte höll tungan mot gommen och positioneringsfel.

<- FöregÄende sida 24 NÀsta sida ->