Sociala medier har inneburit en skillnad i det vardagliga kommunikationsmönstret hos människor och på senare tid också alltmer för företagen. Eftersom att företag hela tiden bör befinna sig där kunderna befinner sig innebär detta en nödvändig förändring av företagens kommunikationsmönster. Det bör speciellt ha betydelse för en organisation som enbart planerat existera på Internet. I de sociala medierna minskar företagets kontroll över kommunikationsbudskapet samtidigt som målgruppen är med och påverkar det i allt större utsträckning. Denna uppsats syftar till ta reda på hur sociala medier kan användas ur ett marknadsförings- och kommunikationsperspektiv för att möjliggöra att matbloggen Chefs? Table får genomslag hos målgruppen.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur utvalda elever uppfattar sitt digitala kunnande och hur eleverna uppfattar skolans roll i sammanhanget. Studien utgår ifrån en hermeneutisk vetenskapssyn, vilket innebär att det inte finns något rätt eller fel.  För att undersöka det här genomförs det först en enkätundersökning, för att få statiskt mätbart material. Där efter en sker en djupintervju med ett antal elever för att få mer förklarande svar. Undersökning genomförs i en årskurs 2 klass på ett Teknikprogram i södra Sverige. Enkätundersökningen omfattar 41 elever och djupintervjuerna omfattar 8 st.

Ialladesignprocessermåstemantahänsyntillettmediumsegenskaper.Dettaäringetnyttinomdesign.Ändåförekommerdetoftainommänniska--?datorinteraction(HCI)ochinteraktivsystemdesignattteknikensegenskaperbarasesöversomhastigast.Teknikenäroftaabstraherad,utanatttillräckliguppmärksamhetgestillhurderasdistinktaegenskaperöppnaruppfördesignmöjligheter.IdenhärrapportenbeskrivsetttillvägagångssättsomkallasInspirationalBitsförattblimerbekantmeddesignmaterialetinomHCI,detdigitalamaterialet.Detärocksåettsättförattblibättrepåattförmedlakunskapentillallagruppmedlemmariettinterdisciplinärtdesignteam.InspirationalBitsskapas?snabbtochsmutsigt?menärfulltfungerandesystemibådehard--?ochmjukvara,medmåletattblottaenellerfleraavdedynamiskaegenskapernahosdigitalamaterial..

Inom den digitala ljudtekniken råder idag bithysteri. Nya ljudinspelningssystem med allt högre digital upplösning skapas. Däremot dominerar fortfarande CD-skivan med sina 16 bitar och 44.1 kHz. Är tävlingen om bitarna helt i onödan i avseende på den färdiga produktens ljudupplevelse? Detta arbete försöker utröna om det är möjligt att höra skillnad mellan musikstycken inspelade på olika maskiner i olika upplösning och sedan konverterade till CD-standarden.

Syftet med detta arbete är att studera vad som händer med förskolebarns kommunikation, samspel och lärande i mötet med det digitala verktyget ipad. I denna undersökning har jag även tittat närmare på hur pedagogen förhåller sig och påverkar situationen. Jag har närmat mig undersökningsområdet med en kvalitativ ansats där jag använt mig av observation som metod. Mina observationer har utförts på en förskola där jag studerat barn och pedagoger på två av förskolans avdelningar, en avdelning med barn i åldern 1-3 år och en avdelning med barn i åldern 3-5 år.Resultatet påvisar att barnen blir språkligt aktiv och engagerade i mötet med ipaden. De kommunicerar och samspelar med varandra på många olika sätt.

Syftet med denna studie har varit att utveckla mina kunskaper som illustratör och hitta tekniker och arbetssätt som underlättar arbetet med att skapa bilder till mitt barnboksprojekt. Jag har intervjuat Ilon Wikland som har bidragit med sina erfarenheter gällande illustrationsarbetet. Hon gav mig en inblick i hur hon tänker omkring sitt arbete med att illustrera bilder till barnböcker, vilket gav mig nya infallsvinklar.  Denna undersökning visar också att texten har stor betydelse för bildskapandet och att det är viktigt för illustratören att författaren kan berätta i bilder. Denna undersökning har även bidragit till att jag hittat arbetssätt och teknik som underlättar arbetet med barnboksprojektet.

Today, digital technologies (DT) can be said to play an important role in the Swedish school system. The goal of this essay was to describe DT use by school leaders, in relation to their views on schools? goals and visions, and teachers? and students? use of DTs. Semi-structured interviews were conducted with five school leaders of secondary schools in Umeå municipality, Sweden. The results show that school leaders? use of DTs center on three key tasks: communication, information and administration.

Sammanfattning Titel: Studie av sociala medier på Arbetsplatsen. Nivå: Kandidatuppsats i Informationssystem, 15 Högskolepoäng. Författare: Tobias Larsson Handledare: Bengt Nilsson Examinator: Bengt Nilsson Problemområde Problemområdet i studien är det eventuella sambandet mellan sociala medier och samhörigheten på en arbetsplats. Genom att studera detta undersöks vilken effekt sociala medier kan ha på samhörigheten och vilka teoretiska modeller som går att koppla till det som framkommer under analysen av studien. Metod Studiens intresse och fokusområde finns i att studera det som går att studera via en kvalitativ undersökningsmetod. Det som undersöks i en kvalitativ undersökning är de människor och grupper som studeras genom dessa undersökningar. Kvalitativ undersökningsmetod har sin grund i sociala antaganden och hur man studerar det som de vill beskriva som verklighet. Kvalitativundersökningsmetod innebär att studien undersöker beteende samt mönster genom intervjuer eller observationer av eller med de berörda personerna. Resultat Utifrån den studie som presenteras menar författaren att sociala medier påverkar samhörigheten.

Föreliggande studie syftar till att öka förståelsen för sociala mediers (Facebook, Twitter, bloggar, forum) roll bland ungdomar i vård och behandling genom intervjuer med yrkesverksamma personer som arbetar på HVB-hem (hem för vård eller boende). Vidare är syftet att undersöka om de sociala mediernas användning inverkar på arbetssituationen och arbetsmetoder bland de yrkesverksamma. Undersökningen byggde på en kvalitativ forskningsansats med en tematisk analysmetod. Resultatet bygger på semistrukturerade intervjuer med fem informanter vars yrkesprofession är behandlingsassistent. I resultaten framkom att informanterna upplevde sociala medier som en frizon som skapar både problem men också en känsla av gemenskap.

 Den digitala revolutionen möjliggjorde fildelning av musik via Mp3?formatet på en global nivå till miljontals användare. För musikindustrin resulterade detta i att musik inte ansågs vara en produkt utan en tjänst eller service. Det hävdas att denna förändring är anledningen till att musikindustrin har i princip halverat sin omsättning på en global nivå sen 1999. Den digitala revolutionen har kommit att utmana och ifrågasätta den traditionella musikindustrins strukturer och tillvägagångssätt.Vår rapport belyser den digitala revolutionens inverkan på dagens musikbolag.

Senast februari år 2008 ska det analoga TV-nätet ha släckts ner och ersatts av det digitala. Samtidigt ökar hela tiden Internetanvändandet. Dessa faktorer kommer framöver att påverka vår mediekonsumtion. Utifrån ett marknadsföringsperspektiv ansåg vi att det skulle vara intressant att undersöka hur ett förändrat medielandskap även påverkar den traditionella TV-reklamen. Eftersom TV-kanalerna är beroende av intäkterna för sin överlevnad och många annonsörer är beroende av att kunna nå ut med sitt reklambudskap är det intressant att ställa frågan: hur kommer de Digitala medierna och förändrade medievanor att påverka reklam i TV? Vilken utgör vår första frågställning.

Syftet med denna uppsats har varit att få en bättre förståelse för hur ett företags kriskommunikation kan se ut i förhållande till dagens kommunikationsteknologi. Med dagens kommunikationsteknologi menas i denna uppsats sociala medier och bloggar. För att uppnå syftet har en fallstudie gjorts för att undersöka ett företags kriskommunikation i sociala medier och bloggar. Fallstudien har gjorts på teknikföretaget Sony och deras kris från 2011 när deras nätverk hackades. Nätverket används av Sonys kunder för att spela tv-spel online samt för att köpa digitala varor och tjänster via Sonys tv-spelskonsoler.

Denna uppsats har syftat till att undersöka elevers uppfattningar av att arbeta med digitala verktyg i sångundervisning. Med hjälp av inspelningsverktyg i musikstudio fick elever analysera sina egna sångtagningar och på så vis arbeta med självbedömning. Efter tre inspelningstillfällen gjordes intervjuer där intentionen var att fånga de medverkande elevernas uppfattningar av att arbeta med datorstödd självbedömning i sångundervisning. De medverkande eleverna gick i grundskolans senare år. Intervjuerna visar att eleverna uppskattat denna typ av sångundervisning med hjälp av digitala verktyg.

Dagens digitala spel är oerhört komplexa produktioner som ofta kräver en multitud av  sofistikerade verktyg för att förverkligas. Ett intrikat nätverk av moderna lösningar där såväl  visuella som audiovisuella element samverkar för att frambringa fängslande och entusiasmerande  upplevelser är vad som gör dagens spelproduktioner, och ingen annan bransch har sett samma  raketutveckling som spelbranschen sedan dess begynnelse. Ljuddesignens roll i digitala spel har  dock förblivit passiv där andra element tagit an mer dynamiska roller i varierande form.  Generellt sett är ljudet oftast mer ett komplement till de visuella elementen än ett fristående  förmedlingsredskap. Då audiovisuell kommunikation ej delar vissa av de begränsningar som  visuell kommunikation innehar, såsom grafisk processeringskraft, bildskärmsavgränsningar etc,  så ser vi att ljuddesign besitter en stor mängd outnyttjad potential som i teorin hade kunnat  förgylla spelupplevelser kolossalt.Det här arbetet undersöker både genom analoga och digitala medel hur införandet av binaural  lyssning i spelproduktioner kan förbättra navigationsförutsättningarna för användaren avsevärt  då djup och höjd kan skildras mycket mer effektivt, samt hur dess applicering i tredimensionella  miljöer kan främja såväl nöjes­ som lärosyften i så kallade Audio based Environment Simulators  (AbES).

Produktplacering har växt i popularitet över åren och används i allt fler typer av medier. Det har gjorts flera studier om konsumenters attityder till produktplacering men endast ett fåtal av dem har gjort en distinktion mellan konsumenters attityder till produktplacering i olika slags medier. Genom att använda fokusgrupper ska denna studie därmed undersöka studenters attityder till produktplacering i de fyra följande medierna; filmer, musikvideor, datorspel samt bloggar. För att ta reda på detta användes ABC-modellen av attityder och studenternas attityder delades upp under de tre olika kategorierna inverkan, beteende och kognition. Resultaten visar att studenter överlag är positiva till produktplacering i filmer och anser att det ofta är en naturlig del av filmer.