Webben anva?nds i allt sto?rre utstra?ckning som en riktig applikationsplattform, mycket tack vare HTML5. Detta sta?ller ho?gre krav pa? webbapplikationens prestanda pa? klientsidan, da? nya tekniker mo?jliggo?r mer avancerade applikationer. Parallellisering a?r en metod fo?r att o?ka prestandan i applikationer, som dessutom tar nytta av de parallella arkitekturer som idag a?r vanliga.

Idag finns det inga regler i Sverige fo?r hur ha?llbarhetsarbete ska redovisas vilket har resulterat i att redovisningen av ha?llbarhetsarbete ser olika ut fo?r olika fo?retag. Den ha?r studien har underso?kt vilka delar av ha?llbarhet svenska fo?retag redovisar och till vilken grad samt hur redovisningen har fo?ra?ndrats o?ver tiden. Vidare har den underso?kt vilka fo?rklaringar som kan ligga till grund fo?r resultatet.

ABSTRACTInternet use in Sweden is among the highest in Europe. The increased availability and use of the Internet has changed people's behavior patterns. This, in turn, has made many companies choose to offer their products and services online. This means that there is less personal contact and that customer relations can be described as having gone from face-to-face to face-to-screen. Swedish banks have come a long way in terms of adapting its operations to customers? demand in a global environment that is digitizing at a rapid pace.

Det började faktiskt redan hösten 2004, nÀr jag satt och arbetade med ett av de otaliga projekt man gör under sin skolgÄng. Projektet gick ut pÄ att skapa en hemsida med en digital katalog, och voilå, dÀr föddes idén. Sedan fortsatte jag att fundera, vÀnda och vrida pÄ idén, ett system för att skapa digitala kataloger och mindre presentationer som vemsomhelst skulle kunna anvÀnda. Just detta att inte exkludera de som inte kan ?Flash? frÄn de som skall kunna redigera systemet har varit en av mina stora grundpelare, ett slags digital demokratitanke. För att skapa systemet har jag anvÀnt ?Macromedia Flash MX? och dess inbyggda programmeringssprÄk ?ActionScript?. ProgrammeringssprÄket Àr inte ursprungligen tÀnkt att anvÀndas för att göra system, men jag tycker personligen att jag lyckats bevisa att det fungerar Àven för det ÀndamÄlet.

The purpose of this thesis was to investigate if Swedish agencies preserve their websites according to the Swedish archival legislations and guidelines. As a theory the OAIS Reference Model (Open Archival Information System, developed by US Consultative Committee for Space Data Systems, CCSDS) has been used as a model to show how important it is to develop strategies for public digital information which has to be preserved for long term. The ingest function in the OAIS Reference Model demands that files are prepared for long term preservation and requires that the digital information fulfils established technical requirements.In the study the Swedish National Archive and their advices about preserving websites to archivists on the Swedish agencies are being studied. To control if the agencies meet the requirements for their management and preservation of their websites a survey was sent out to investigate if Swedish agencies preserve their websites. According to the survey result, 84 of 113 agencies preserve their websites in some way. If the technical requirements really was met could not be verified in this thesis, the results was relied on the responses from the authorities.

Arbetet belyser frĂ„gan om huruvida konstnĂ€rer som Ă€ven Ă€r pedagogiskt verksamma anvĂ€nder sig av sitt konstnĂ€rskap i den pedagogiska verksamheten. Syftet Ă€r att reda ut hur personer som Ă€r bĂ„de konstnĂ€rer och pedagoger tĂ€nker kring problematiken att kombinera dessa tvĂ„ yrken, men Ă€ven att skapa en digital story kring resultatet och processen i form av bilder och tal. Begreppet konstnĂ€r diskuteras, samt om konst Ă€r en slags vetenskap. Även Reggio Emilia-pedagogiken och dess syn pĂ„ konstnĂ€rligt arbete i förskolor berörs. Metoden som anvĂ€nds i undersökningen Ă€r kvalitativa intervjuer.

Bakgrund: Platserna som ger artister möjligheter att nÄ ut med sin musik har ökat massivt i och med Internet och alla de digitala plattformar som finns idag. Det Àr sÄledes lÀttare att möjliggöra lyssnande men det behöver inte betyda att nÄgon lyssnar. Konkurrensen har ökat och skivbolag tar numera fÀrre risker med nya artister. DÀrmed behöver okÀnda artister pÄ egen hand ta sig till en uppmÀrksammad nivÄ. ForskningsfrÄga:Vad krÀvs idag av en artist för att uppmÀrksammas av publik, media och branschfolk i Sverige? Syfte:Syftet med denna uppsats Àr att fÄ en ökad förstÄelse för hur projekt Talangcoaching pÄ bÀsta sÀtt ska coacha sina Talanger sÄ att de uppmÀrksammas av publik, bransch och media i Sverige.

Idag finns det inga regler i Sverige fo?r hur ha?llbarhetsarbete ska redovisas vilket har resulterat i att redovisningen av ha?llbarhetsarbete ser olika ut fo?r olika fo?retag. Den ha?r studien har underso?kt vilka delar av ha?llbarhet svenska fo?retag redovisar och till vilken grad samt hur redovisningen har fo?ra?ndrats o?ver tiden. Vidare har den underso?kt vilka fo?rklaringar som kan ligga till grund fo?r resultatet.

Idag finns det inga regler i Sverige fo?r hur ha?llbarhetsarbete ska redovisas vilket har resulterat i att redovisningen av ha?llbarhetsarbete ser olika ut fo?r olika fo?retag. Den ha?r studien har underso?kt vilka delar av ha?llbarhet svenska fo?retag redovisar och till vilken grad samt hur redovisningen har fo?ra?ndrats o?ver tiden. Vidare har den underso?kt vilka fo?rklaringar som kan ligga till grund fo?r resultatet.

Idag finns det inga regler i Sverige fo?r hur ha?llbarhetsarbete ska redovisas vilket har resulterat i att redovisningen av ha?llbarhetsarbete ser olika ut fo?r olika fo?retag. Den ha?r studien har underso?kt vilka delar av ha?llbarhet svenska fo?retag redovisar och till vilken grad samt hur redovisningen har fo?ra?ndrats o?ver tiden. Vidare har den underso?kt vilka fo?rklaringar som kan ligga till grund fo?r resultatet.

Syfte med denna studie har varit att studera relationen mellan motivation och portfolio, bÄde digital och pappersbaserad. Samt att studera huruvida den ena metoden Àr mer motiverande för eleverna Àn den andra och hur relationen ser ut mellan portfolio och nÄgra av de sex utvalda motivationsteorierna som redogörs för i uppsatsen.Den metod som har anvÀnts i denna uppsats Àr forskningskonsumtion vilket innebÀr att resultatet Àr baserat pÄ tidigare forskning inom de omrÄden som berörs i denna uppsats, det vill sÀga motivation och portfolio. UtifrÄn dessa artiklar samt ytterligare litteratur har sedan en analys och diskussion gjorts för att undersöka relationen.Resultat som framkom i undersökningen visade att portfolio har en motiverande effekt för eleverna, framförallt den digitala portfolion, detta dÄ den har flera tekniska fördelar jÀmfört med den pappersbaserade portfolion. Det framkom Àven att elevernas motivation i samband med portfolioarbetet visade en tydlig koppling till motivationsteorierna som tas upp i uppsatsen.Mina slutsatser av denna uppsats Àr att framförallt den digitala portfolion Àr en gynnsam metod att anvÀnda för att elevernas motivation ska öka. Dock bör teknologin i den digitala portfolion fortsÀtta utvecklas för att minska risken för tekniska problem.

This study was made in an attempt to give the forest research centre MĂłgilsĂĄ a producedtetratherm map and a better understanding of how topography and temperature influencethe growth of two tree species. The digital tetratherm map model, covering the northernpart of Iceland, was developed to investigate the correlation between tetratherm and thegrowth of Picea sitchensis and Larix (sukaczewii + sibirica). The study confirms theusefulness of digital terrain models in providing data for a lot of different factors and forthe tetratherm model. Hopefully will this tetratherm map be used in future studies.Secondly, investigations were made correlating the growth of the two species againsttopographic factors representing height above sea level, distance to the sea, slope andtopex. Thirdly, investigations were made comparing the aspect and the ground shape tothe growth.The growth rate of Larix had strong significant correlations to the tetratherm and thedistance to the sea- factors.

Idag finns det inga regler i Sverige fo?r hur ha?llbarhetsarbete ska redovisas vilket har resulterat i att redovisningen av ha?llbarhetsarbete ser olika ut fo?r olika fo?retag. Den ha?r studien har underso?kt vilka delar av ha?llbarhet svenska fo?retag redovisar och till vilken grad samt hur redovisningen har fo?ra?ndrats o?ver tiden. Vidare har den underso?kt vilka fo?rklaringar som kan ligga till grund fo?r resultatet.

Idag finns det inga regler i Sverige fo?r hur ha?llbarhetsarbete ska redovisas vilket har resulterat i att redovisningen av ha?llbarhetsarbete ser olika ut fo?r olika fo?retag. Den ha?r studien har underso?kt vilka delar av ha?llbarhet svenska fo?retag redovisar och till vilken grad samt hur redovisningen har fo?ra?ndrats o?ver tiden. Vidare har den underso?kt vilka fo?rklaringar som kan ligga till grund fo?r resultatet.

Den hÀr uppsatsens syfte Àr att belysa och analysera ungdomars uppfattningar om och eventuella erfarenheter av den allt vanligare digitala mobbningen, det vill sÀga mobbning som sker via olika arenor pÄ Internet eller via mobiltelefoni. FrÄgor som rört hur anvÀndningen av digitala arenor ser ut bland ungdomarna, vad de uppfattar att digital mobbning Àr, om det finns nÄgon skillnad mellan flickors och pojkars sÀtt att mobba, samt vilka konsekvenser de anser att mobbningen fÄr, har analyserats med hjÀlp av Bruno Latours aktör-nÀtverksteori och ur ett genusperspektiv. För att uppfylla studiens syfte har jag anvÀnt mig av kvalitativa fokusgruppsintervjuer med ungdomar frÄn Ärskurs Ätta frÄn tvÄ skolor. Intervjuerna var uppdelade i flick- respektive pojkgrupper.Genom ungdomarnas framstÀllning av vad mobbning Àr framgÄr det att det i huvudsak handlar om att det Àr den utsatte som avgör och definierar om det Àr mobbning eller brÄk som Àger rum. De sÀger att det Àr svÄrt att faststÀlla grÀnsen mellan mobbning och brÄk dÄ det ofta beror mycket pÄ vem det Àr som sÀger det, vilken situation det Àr samt hur personen som fÄr kommentaren reagerar, om den tar Ät sig eller inte.