Svenska KraftnÀts (SvK) uppdrag Àr att förvalta och driva stamnÀtet för el i Sverige. AnlÀggningsbestÄndet bestÄr av ca 16 500 km 400 kV och 220 kV ledningar, ca 170 st stationer samt ca 6 000 km telekommunikationsnÀt. De Àldsta stamnÀtsanlÀggningarna byggdes under 1930-talet.Merparten av anlÀggningarna Àr byggda lÄngt innan datorstöd anvÀndes vid dokumentationen, dÀrför Àr det mestadels fysiska original i arkivet. Digitala original har levererats med nya anlÀggningar sedan mitten av 1990-talet. I dagslÀget motsvarar de digitala originalen uppskattningsvis 10-20 % av totala antalet dokument.UnderhÄll av SvK:s anlÀggningar utförs pÄ entreprenad.

Idag finns det inga regler i Sverige fo?r hur ha?llbarhetsarbete ska redovisas vilket har resulterat i att redovisningen av ha?llbarhetsarbete ser olika ut fo?r olika fo?retag. Den ha?r studien har underso?kt vilka delar av ha?llbarhet svenska fo?retag redovisar och till vilken grad samt hur redovisningen har fo?ra?ndrats o?ver tiden. Vidare har den underso?kt vilka fo?rklaringar som kan ligga till grund fo?r resultatet.

Idag finns det inga regler i Sverige fo?r hur ha?llbarhetsarbete ska redovisas vilket har resulterat i att redovisningen av ha?llbarhetsarbete ser olika ut fo?r olika fo?retag. Den ha?r studien har underso?kt vilka delar av ha?llbarhet svenska fo?retag redovisar och till vilken grad samt hur redovisningen har fo?ra?ndrats o?ver tiden. Vidare har den underso?kt vilka fo?rklaringar som kan ligga till grund fo?r resultatet.

Dagens förskolebarn Àr den första riktigt digitala generationen. De har vuxit upp med datorer och Internet sedan de kom till vÀrlden. Följaktligen Àr barns vÀrld idag bÄde analog och digital och barnen rör sig ledigt mellan dessa tvÄ vÀrldar. Digitala spel har gjort att barn förstÄr sig pÄ den nya tekniken pÄ ett sÀtt som vuxna inte gör. Digitala spel vÀdjar till barns fantasi och ger ett alternativ till verkligheten AFK (Away From Keyboard).

Vi har i detta arbete skapat ett API för widgets pÄ Android och iOS för Visiarcs utvecklingsverktyg CoffeeMaker. CoffeeMaker anvÀnder sig av multiplattform-API:t Cocos2dx och försöker, i sÄ stor utstrÀckning det Àr möjligt, förhÄlla sig till det reaktiva programmeringsparadigmet. Vi anvÀnde oss av olika designmönster för att jÀmna ut skillnaderna mellan Android och iOS interface och implementerade funktionalitet för knappar, checkboxes, radioknappar och textfÀlt pÄ dessa tvÄ plattformar. Dessa widgets tematiseras enligt ett JSON-liknande format och anvÀnder sig av en texturatlas för att spara resurser. Vi behövde en texturpackare som lÀmpade sig att köras under en applikations initiering och ibland Àven under sjÀlva körningen.

Huvudsakliga mÄlet Àr att granska arbetsflödet för reklamföretag och leta efter de karakteristiska lösningarna som anvÀnds dagligen och bildar ett digitalt reklamföretags pipeline samt hur de kan tÀnkas förbÀttras. Vi vill granska och jÀmföra de metoder och verktyg som spelar en fundamental nyckelroll i arbetsflödet för att se vilken av dessa metoder resulterar i optimal jÀmvikt mellan produktions hastighet och kvalitet..

Experter hÀvdar att smartphones blir allt vanligare i högre utbildning (högskole- och universitetsnivÄ) vilket gör undervisningen mer flexibel och tillgÀnglig för studenter. En smartphone fungerar som en handdator och du kan anvÀnda den för att lÀsa e-post, surfa pÄ Internet, logga in pÄ sociala nÀtverk som Facebook och Twitter, lÀsa nyheter, spela spel, lösa korsord, foto- grafera och spela in videor och mycket mer.Syftet med denna studie var att undersöka skillnader i attityder mellan studenter och lÀ- rare samt mÀn och kvinnor om anvÀndningen av smartphones i högre utbildning. Detta gjor- des med ett kvantitativt angreppsÀtt dÀr datainsamlingen gjordes med hjÀlp av en webbaserad enkÀtundersökning. NÀr det gÀller studenter och lÀrare, har vi utgÄtt frÄn Prensky?s (2001) teori om digitala infödingar och digitala immigranter.

Den digitala utvecklingen bÄde i samhÀllet i stort och inom utbildning accelererar som aldrig förr. MÄnga ungdomar idag har tillgÄng till digitala verktyg sÄ som dator, mobiltelefon, surfplatta mm. Detta stÀller nya krav pÄ utbildning och dÀrmed ocksÄ nya krav pÄ lÀrarna. Ett urval av matematiklÀrare pÄ gymnasienivÄ fick i en webb-survey rangordna vilken kunskapsnivÄ de anser sig ha med avseende tre huvudomrÄdena som beskrivs av ramverket Technological Pedagogical Content Knowledge (TPACK): teknik, pedagogik, ÀmnesinnehÄll och kombinationer av dessa. Resultaten visar att lÀrarna anser sig ha en hög kunskapsnivÄ med avseende pÄ pedagogik och ÀmnesinnehÄll samt kombinationen av dessa men att kunskapsnivÄn ligger lÀgre nÀr det gÀller teknik och dÄ framförallt den rent tekniska biten (t.ex.

ABSTRAKT (A)sociala medier? - en studie kring unga mÀnniskors tankar om sociala medier och dess betydelse för deras sÀtt att interagera. Victoria Pettersson & Paulina Ekelund Book Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap 15 hp Konst, kultur och kommunikation (K3) OmrÄdet för Kultur och samhÀlle Malmö högskola Handledare: Ulrika Sjöberg Examinator: Bo Reimer VÄrterminen 2013 Nyckelord: Socialitet, Sociala plattformar, Kommunikation, Medierad kommunikation, Interaktivitet, Medierad interaktion, Symbolisk interaktionism, Digital mobilitet, Tid, Rum. I denna studie har vi undersökt hur den digitala mobiliteten och medieanvÀndning har pÄverkat unga mÀnniskors sociala relationer. Vi har studerat en eventuell förÀndring av interaktionen mellan mÀnniskor och samspelet mellan kommunikationen i den virtuella och fysiska vÀrlden. Studien bygger pÄ en kvalitativ studie dÀr det empiriska materialet har samlats in genom 5 gruppintervjuer med 14 informanter mellan 20-30 Är. Vi utförde halvstrukturerade begreppsintervjuer med inslag av fenomenologi.

Idag finns det inga regler i Sverige fo?r hur ha?llbarhetsarbete ska redovisas vilket har resulterat i att redovisningen av ha?llbarhetsarbete ser olika ut fo?r olika fo?retag. Den ha?r studien har underso?kt vilka delar av ha?llbarhet svenska fo?retag redovisar och till vilken grad samt hur redovisningen har fo?ra?ndrats o?ver tiden. Vidare har den underso?kt vilka fo?rklaringar som kan ligga till grund fo?r resultatet.

Idag finns det inga regler i Sverige fo?r hur ha?llbarhetsarbete ska redovisas vilket har resulterat i att redovisningen av ha?llbarhetsarbete ser olika ut fo?r olika fo?retag. Den ha?r studien har underso?kt vilka delar av ha?llbarhet svenska fo?retag redovisar och till vilken grad samt hur redovisningen har fo?ra?ndrats o?ver tiden. Vidare har den underso?kt vilka fo?rklaringar som kan ligga till grund fo?r resultatet.

En karta Àr en fÀrskvara som Àr i stÀndigt behov av ajourhÄllning. AjourhÄllning görs normalt med traditionella metoder: fotogrammetriska och/eller geodetiska. Men i och med att utvecklingen gÄr framÄt har intresset för en ny metod, UAS (Unmanned Aerial Systems), ökat. UAS Àr en relativt ny fotogrammetrisk metod dÀr obemannade flygfarkoster anvÀnds. Detta examensarbete har utvÀrderat vilken osÀkerhet vanligt förekommande detaljer i en karta kan fÄ i framstÀllda "produkter" som genererats med hjÀlp av UAS-bilder som georefererats med naturliga stödpunkter.

Title The User Created Fire ? Risks and Opportunities with Crisis Communication in Social Network SitesAuthor Charbel SaderCourse Master Thesis in Media? and Communication Studies, Department of Journalism and Communication, University of GothenburgSemester Spring semester of 2013Tutor Nicklas HĂ„kanssonNumberof pages 75Purpose To find a deeper understanding of the digital media?s role in Swedish society in relation to crisis communication.Method Qualitative approach using focus group interviewsMaterial Semi structured focus group interviews with a total of 18 participants in five groups. The focus group sessions were made during February, March and April 2012.Main results The main findings in this study are that users expect the communication flow in social network sites (SNS) during a crisis is to be a shortcut to information without a detour through organizations or traditional media. Although we find personal gratification, like interpersonal communication, quick information and sharing feelings and experience with others by using SNS during a crisis, users also tend to be hesitant about the credibility of the shared information. Alongside the user created content, we look to professional media experts and organizations as a guarantee for the veracity of the shared information.

Idag finns det inga regler i Sverige fo?r hur ha?llbarhetsarbete ska redovisas vilket har resulterat i att redovisningen av ha?llbarhetsarbete ser olika ut fo?r olika fo?retag. Den ha?r studien har underso?kt vilka delar av ha?llbarhet svenska fo?retag redovisar och till vilken grad samt hur redovisningen har fo?ra?ndrats o?ver tiden. Vidare har den underso?kt vilka fo?rklaringar som kan ligga till grund fo?r resultatet.

Journalistiken övergÄr allt mer frÄn analog till digital form, men i politiska ungdomsförbundens fall, har de förbund som tagit bort sin medlemstidning inte ersatt med en digital redaktionell produkt. I uppsatsen undersöks om förbunden som har en medlemstidning anser att den Àr och ska vara en journalistisk produkt eller ej och om de följer Journalistförbundets riktlinjer för organisationspress, det vill sÀga principer för journalistiken och arbetsmetoderna i medlemstidningarna. För att undersöka detta har en kvalitativ intervjustudie förbund- och redaktionsrepresentanter gjorts, samt en kvantitativ innehÄllsanalys av förbundens hemsidor. Dessutom har en kvantitativ innehÄllsanalys av Grön Ungdoms medlemstidning frÄn start till nedlÀggning gjorts, dÄ tidningen vid studiens genomförande skulle lÀggas ned.De politiska ungdomsförbund som omnÀmns i uppsatsen Àr: Moderata Ungdomsförbundet (MUF), Socialdemokratiska Ungdomsförbundet (SSU), Liberala Ungdomsförbundet (LUF), Kristdemokratiska Ungdomsförbundet (KDU), Centerpartiets Ungdomsförbund (CUF), Ung VÀnster, Grön Ungdom, Ung Pirat och Sverigedemokratiska Ungdomsförbundet (SDU).För att tidningen enligt journalistförbundets principer ska kunna kallas organisationspress, ska ansvarig utgivare och redaktion vara oberoende förbundet, redaktionen fÄ tillgÄng till organisationens material och dokument och att fÄ tillrÀckligt med resurser för att kunna bedriva sin verksamhet. Den hÀr uppsatsen visar att fÄ politiska ungdomsförbund har prioriterat organisationspressen.