Genom Lpo 94, Läroplan för det obligatoriska skolväsendet som kom 1994, fick teknikämnet en egen kursplan och egna kunskapsmål. Det blev en målstyrd skola istället för en regelstyrd.Idag har vi en ny läroplan, Lgr 11, som ger en ny och anpassad styrning över skolan. Ämnet teknik har förändrats i denna läroplan och ska passa in i dagens samhälle.Vad är det centrala i undervisningen i ämnet? Vad vill eleverna lära sig? Vad vill Skolverket att vi ska lära eleverna om teknik?Den här kvalitativa och kvantitativa undersökningen ska försöka ge svar på dessa frågor och ge ökad kunskap om ämnet och om förväntningar som finns av omgivningen.Resultatet av undersökningen visar på en positiv inställning till ämnet teknik hos eleverna, de vill arbeta praktiskt men vet inte riktigt hur de kan påverka sina betyg. Lärare i ämnet försöker förmedla nyttan och glädjen med ämnet men har små resurser.

This literature study assembles current knowledge about CODD (Contagious Ovine Digital Dermatitis). The aetiology of this disease is not completely known and to obtain a manageable overview, this study aims to summarize the knowledge from published studies and shed light on the subject. Search for literature on the subject has been made in the Web of Knowledge, PubMed and Google Scholar, and has been compiled in this paper. Footrot and ovine interdigital dermatitis are differential diagnosis of CODD and they possibly have a common role in the emergence of CODD. Several studies have drawn parallels to bovine digital dermatitis.

Googling their employees and job seekers are becoming more common andin that we live our lives more and more on the internet it becomes moreimportant how we act and to think about what you publish on the internet.Each time you press a key, will leave a digital footprint behind and thereforeit?s important to know how to deal with this. The purpose was to describehow a person strategically can proceed to build an identity on the internet toget benefits in the job seeking process in the media industry and to describethe importance of the digital identity in the recruitment process in a smallertown. We?ve used a qualitative approach and made eight interviews withrecruiters from the media and also people who have built a digital identity.We?ve used Bauman?s theory about consumer society, Montoya?s eight lawsof personal branding and also theories about profiling, and communicationsplanning to analyze the material.

Sveriges riksdag beslutade i maj 2003 att hela Sverige skulle gå över till digital-tv. Den första kommun som skulle släcka det analoga nätet och gå över helt till digital-tv var Gotlands kommun. Befolkningen på Gotland behövde informeras om beslutet och om de praktiska åtgärder som behövde genomföras och broschyren Sverige inför digital-tv kom till. Denna delades ut till alla hushåll på Gotland.Utgångspunkten i denna uppsats är att en sådan text som Sverige inför digital-tv rimligtvis borde ha en argumentativ karaktär. Den innehåller information om ett redan fattat beslut, men eftersom det är ett politiskt beslut som är fattat i en representativ demokrati kräver situationen att en viss argumentation för att rätt beslut är fattat förs.Syftet med denna uppsats är att undersöka hur argumentationen ser ut i en situation där det politiska beslutet är fattat men där makthavarna har ett behov av att övertyga befolkningen om riktigheten i beslutet.

The National Libraries task to save and preserve the national cultural heritage has turned to a new challenge in a digital world. The preservation of born-digital material for future use requires not only saving the digital object itself but also information about the object, preservation metadata. This is a relatively new issue and the library community has very little experience in this area. It has become evident that international cooperation is necessary to solve the task and that the development of international standards is of fundamental significance. This thesis investigates what has been done to meet the problems with the fast obsolescence of digital material with the focus on metadata.

The aim of this thesis in Archival Science was to explore the concept of electronic archives and the challenges that might be encountered when attempting to move archives into a new digital age, as well as having a closer look at the term e-archive itself. Another aim was to explore how the OAIS reference model works in practice.To explore these questions I decided to do a case study on E-Arkiv Stockholm, a functioning e-archive. I decided to do a study on several documents that were created throughout the project, these included documents related to the planning of the archive, as well as the final report. My reason for this method was that these docu-ments came straight from reality and would give a clear and unbiased view of the project and it?s many aspects.Examination of the documents showed that the OAIS reference model and its concepts had been the foun-dation of much of the planning.

Six different Digital Proofing Systems from three different techniques have been evaluated as totechnique, printing quality, economy and usability. Digital proof from two paper qualities, coatedand uncoated, has been compared with references printed in offset, to see how good they match eachother. Only two Proofing Systems manage to print on reference paper. The other Proofing Systemsuse special paper for digital proof.Measurements and visuell judgement show that the Digital Proofing Systems visualise referencepictures with quite good quality. Proof optimised for coated paper visualise the colours with goodresult.

This thesis is an evaluation of the campaign [The digitally curious] that is part of the regional marketing campaign Futurum.kom. Its purpose was to strengthen the library's role in society. The campaign includes Regionbibliotek Kalmar, Länsbibliotek Sydost and also 25 public libraries in Kronoberg, Kalmar and Blekinge. The campaign [The digitally curious] is one of several cluster campaigns targeting their marketing to a specific audience and aims to promote awareness of what libraries have to offer and provide information on digital media and services. The target group for the campaign is a man between 45-65 years old, who is interested in digital technology.

Det främsta målet med den här studien var att undersöka de tankar om vad som kan vara förmågor och hinder för elevers inlärning när det gäller ämnet teknik. Den gällde elever i årskurs 7-9 i grundskolan och årskurs 1 och 2 på gymnasiets teknikprogram samt lärare i ämnet teknik i grundskolan och lärare i konstruktion och teknologi gymnasiet.Undersökningar/studier har jag gjort i en kommun.Det var också olika hur man tolkade förmågor och hinder att lära teknik i skolan när man tittar på resurser som finns i skolanDet som också framkom under mina studier var att alla lärare utom en menade att nästan alla lärare som undervisar ämnet teknik i skolan är lärare i ämnet naturorientering eller naturvetenskap och inte teknik.Mina resultat kan sammanfattas enligt följande: elevers förmågor och hinder att lära sig teknik beror på olika saker, bland annat föräldrars inflytande över barn/elever, miljön där eleverna växer och bor, elevernas tolkning av ämnet, det vill säga om det är praktiskt eller teoretiskt.Studien visar på behovet av att utveckla och leta efter andra metoder som kan förbättra och förenkla undervisningen i ämnet teknik i skolan..

Syftet med denna undersökning var att belysa grundskolors tidsplanering vad gällde teknikundervisning. Dvs. att ställa skolornas schemalagda tid mot den tid i teknik undervisning som timplanen utlovade eleverna.Metoden som använts var en kvantitativ insamlingsmetod i form av enkäter till elever och lärare i grundskolans senare år och observationer av deras tillhörande schemaplanering/tidsplanering för teknik. Resultatet visade att både elev och lärare uppfattar tiden som otillräcklig med den nationella timplanen som utgångspunkt. Slutsatserna dragna från denna undersökning är att teknik som skolämne åsidosätts om man frågar elev och lärare.

I det här arbetet undersöker vi hur retrotrenden påverkat digitala spel. Vi undersöker hur retro blivit en erkänd stil och varför den har blivit det. Vi undersöker dess koppling med nostalgi, hur nostalgi fungerar och varför man kan tänkas vilja använda sig av det när man ska utveckla ett digitalt spel. Retro är inte ett fenomen som är medie exklusivt till digitala spel, vi undersöker hur retro verkar i andra medier och hur medierna blandar retroelement med varandra. Det är inte ovanligt att samtida digitala spel influeras av retrospel eller rent av utvecklas i syfte att bli ett nyproducerat retrospel, detta är något som vi gestaltar i vår produktion av ett digitalt spel.

Att utforma interaktiva TV-tjänster skiljer sig på flera sätt från att designa för webb eller för vanliga PC-tillämpningar. Faktorer som lägre bildupplösning, längre avstånd mellan användare och skärm, och inte minst användandet av fjärrkontroll istället för tangentbord och mus gör att villkoren ser annorlunda ut än för PC-tillämpningar. I detta arbete beskrivs hur en videobutik för en set-top-box för digital-TV utformas via iterativ hifi-prototypning och utvärdering. Lärdomarna är tillämpbara på andra interaktiva TV-tillämpningar..

Abstrakt För att utveckla och förändra spelmediet behandlar detta arbete impressionism och digitala spel. Båda ämnena diskuteras och belyses från olika vinklar för att undersöka hur de två ämnena kan sammanföras i en spelproduktion. Spelproduktionen har testats av spelstudenter för att få deras åsikter om hur spelet fungerar och deras syn på kopplingen mellan impressionism och digitala spel. Arbetet avslutas med en diskussion och slutsats där alla fakta som tagits in under kandidat-arbetet analyserats. I diskussionen lyfts följande ämnen fram: impressionism, konst, hur spelmediet ser ut idag, tv- och dataspelsgestaltning, interaktion och hur dessa två ämnen, impressionism och digitala spel kan föras samman.

Det blir allt vanligare att elever får en egen bärbar dator eller lärplatta för att använda i skolan, även benämnt som ?en-till-en?. Digitaliseringen av skolan är numera så pass utbredd att det inte längre handlar om ifall datorer och digital teknik ska användas i undervisningen eller ej, utan snarare på vilket sätt de ska användas. I denna studie undersöks hur datorer används i undervisningen inom de samhällsvetenskapliga ämnena i en ?en-till-en?-miljö.

This paper aims to examine whether there are any substantial differences between a generation of users born during the 1960?s and younger generation born during the 1990?s regarding the use of digital technologies connected to the Internet. Based on Marc Prensky?s theories on people born before and after 1980 saying those born before are not as natural when it comes to using digital technologies. We used diaries as a qualitative method to gather data from 16 respondents.