The Swedish integration policy acts upon that all citizen should have equal rights and possibilities no matter ethnic and cultural background. In today's Sweden it is more or less a self-evident that immigrants ought to prepare the possibility to preserve their original cultural distinctive character according to the Governments Proposition 1997/98:16. Simultaneously the term integration and its actual meaning and its political significance are not always clear.Immigrants as a categorization are often overloaded with negative overtone and risk to seem discriminated. The category reinforces also a ?we? and ?them? thinking.

The relation between LIS and physical bibliography is examined primarily through an analysis of such LIS literature as applies physical bibliography in research or otherwise discusses its relevance to information studies. Quite a number of scholars are stressing the usefulness of this bibliographical tradition, even though its position in LIS agenda as a whole seems to be less established. These scholars suggest that physical bibliography presents interesting conceptual and theoretical implications for many of the central objects of study in LIS, for example, knowledge organization, information retrieval, and information seeking. It is also suggested that physical bibliography could help deepen our knowledge and understanding of the digital media ecology. Physical bibliography is foremost seen as a method for the analysis of documents, a method in which not least its terminological apparatus may be a significant tool.

Studien går igenom ett flertal olika aspekter av studieteknik med utgångspunkt från en tänkt digital lärandeprocess. Dessutom diskuteras pedagogiskt mål och pedagogiska metoder relaterat till digitala plattformar..

Abstrakt I den här uppsatsen undersöks hur ett narrativ kan drivas inom digitala spel enbart med hjälp av spelmiljön. Syftet är att få förståelse för vad miljöberättande behärskar som en självständig form av berättande och vad författarna kan göra för att uppnå detta mål. För att undersöka problemområdet genomfördes en spelproduktion där metoder framtagna under undersökningens gång applicerades. Produktionen testades av utomstående studenter i medieteknik och resultaten sammanställdes med reflektioner kring vad som uppnåtts och de metoder som applicerats. Undersökningen beskriver arbetsprocessen och metoder och visar hur dessa kan driva ett narrativ med en spelmiljö. Abstract In this thesis examines how to drive a narrative in digital games using only the game environment.

Ja?rbo Garn is a wholesaler in the textile industry. The companys position on the market is under changing circumstances. Therefore Ja?rbo Garn needs to find new ways of developing their marketing.

Denna slutreflektion kommer att beskriva planeringen och utvecklingen av en alternativ sorts arbetsmetod kallad Cloudmetoden, vilken lämpar sig för mindre arbetsgrupper som utvecklar digitala medier (i vårt fall spelproduktion). Slutreflektionen kommer att innehålla beskrivningar om vilket typ av problematik som gjorde att vi valde att skapa ett eget sätt att arbeta. Vi diskuterar och jämför vår arbetsmetod med redan existerande projektmetoder inom digitala spel. Vi kommer nämna de produkter som har skapats med hjälp av vårt arbetssätt och hur vi arbetade med dessa. Nyckelord: Cloudmetoden, spelproduktion, projektmetod, alternativ, digitala medier. This text will describe the planning and development of a new kind of working method we call The Cloud Method , which is suited for smaller teams who develop some kind of Digital Media. (In our case, video games).

Målet med projektet har varit att skapa ett konceptförslag för en platt-form för digitala läromedel, riktad till elever i grundskolans låg- och mellanstadie. Syftet har varit att uppmärksamma och ge idéer hur man med hjälp av ny teknik bättre kan anpassa läromedel till den individuella elevens behov och förutsättningar för lärande samt hur användningen av digitala läromedel och e-papper kan skapa en bättre och mindre papperintensiv skolmiljö.I bakgrunden till projektet behandlas argument varför integrationen av digital teknik i tidig ålder är viktig för att förbereda eleven för en livslång digital kompetens och det redogörs hur studieresultat, motivation och hälsa påverkas av en mer frekvent datoranvändning i skolan, baserat på befintliga studier och intervjuer med lärare och specialpedagog. Målgruppsstudier har genomförts i form av observation av en skoldag i tredjeklass och intervjuer med elever och lärare. Kortfattat redogörs även för befintliga elevdatorer på marknaden och ny teknik som e-bokläsare och webbbaserad, centraliserad datorkraft. Resultatet är en personlig studentenhet som kombinerar funktionen av en interaktiv e-boksläsare med kapacitet till mer avancerade datorfunktioner i form av en bärbar tunn klient dator.

Syftet är att undersöka hur ett antal gymnasielärare som undervisar i svenska ser på datortillgång och datoranvändning, samt vilka krav de ställer på elevernas datoranvändning i kursen Svenska A. Undersökningen genomfördes via en webbenkät, vilken distribuerades under mars 2009. Resultatet av webbenkäten ställs mot beskrivningar av förutsättningar för skrivande och aktuella styrdokument. Tillgången på lärardatorer är otillräcklig och tillgången på elevdatorer är ännu mera otillräcklig. Datormedierad kommunikation används för att effektivisera undervisningen och för att nå eleverna med information.

Lärare i Sverige har större tillgång till digitala verktyg än i andra jämförbara länder, trots detta visar rapporter att lärare i svenska skolan inte använder sig av dessa i den mån möjligheter finns. Vi undersöker därmed: Vad är avgörande för hur och om lärare använder digitala verktyg i sin undervisning i ämnet samhällskunskap? Samt; Hur kan vi förstå de skillnader som uppvisas mellan olika lärares användande och förhållningssätt till digitala verktyg. Vi närmar oss frågorna utifrån Giddens struktureringsteori som menar att strukturer och aktörer inte verkar i vakuum utan samspelar och påverkar varandra. Med avstamp i teorin har vi valt att genomföra kvalitativa intervjuer med lärare och elever samt har vi genomfört ett antal observationer.

ABSTRACTThe aim of this study is to look into how ex-offenders experience that stigmatization and labeling- processes might affect their possibilities to create an integrated and adapted life in society. It is also of interest to study how and if the interviewees experience their self-image to be affected by these processes. Our research-questions are:-          How do ex-offender males experience stigmatization and labeling-processes to impact their possibilities when trying to re-integrate into society?-          Do ex-offender males experience their self-image being affected by stigmatization and labeling-processes? If so, how are they affected? In order to achieve this we interviewed members of the organization KRIS in Örebro, where we selected males over 23 years of age with a prior prison sentence. The study is based on the labeling-theory of Howard Becker as well as the stigma-theory by Erving Goffman.In the conclusions derived from the results we found that the interviewees experience a more distinct and obvious stigmatization and labeling from authorities such as the police and the legal system, than that from other people in society.

In this study we have aimed to explore how participation and self-determination is implemented in the daily life of disabled people who receive support through LSS. The questions addressed concern possibilities/obstacles for the participation and selfdetermination of disabled people who live in group housings, and how the terms participation and self-determination are realized. Nine interviews have taken place with staff members and directors of different group housings. We have found that the interviewees believe that the nature of a person?s disability can be a barrier to the individual?s self-determination and participation in his or her everyday life.

This thesis is a study of Futurum.kom´s campaign "Lyssna dig rik". Futurum.kom is a regional marketing project between Länsbibliotek Sydost, Regionbibliotek Kalmar and 25 public libraries in the county of Blekinge, Kalmar and Kronoberg. The aim of the Futurum.kom project is to strengthen the role of the public library in society. "Lyssna dig rik" was a cluster group campaign with the aim of making people know about the possibilities of loaning audiobooks in libraries. The target group was lorry drivers in the age of 30-65 with the possibilities to listen to audiobooks at work.

The Youth Outcome Questionnaire 2.0 Self Report (Y-OQ 2.0 SR) has been implemented in residential treatment centre in the Municipality of Örebro as a result of the strive for a more evidence-based working approach within social work. This study aims to examine how personnel and adolescents describe the treatment/counseling and support and the application of the Y-OQ 2.0 SR in the units. The questions cover the values the personnel and adolescents ascribe to the application of the Y-OQ 2.0 SR, if the result from Y-OQ 2.0 SR is congruent with how the adolescents have been affected during the placement, which obstacles and/or possibilities emerge in the management of the instrument and if there are any indications that the Y-OQ 2.0 SR is advantageous or disadvantageous in the treatment process. The study has a qualitative approach; four interviews were carried out with adolescents and five with personnel. The result shows that structure is an important component in attaining a change in behaviour.

Swedish healthcare are in need of radical changes to meet the requirements from both the government and the patients to create organisational working methods that better support the patients through their healthcare processes. Digitalization of patient data has been going on for decades in order to increase participation and understanding among patients in their care processes. However, availability of information does not ensure understanding. Therefore, resources should be devoted to create conditions to enable participation. The purpose of this study is to explore how visualization of patient data in the patient?s journal can affect the consultation in the encounter between the doctor and the patient.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka instruktionsformer och arbetssätt som fungerar i slöjden. De didaktiska läromedlen i slöjden är få och nästan inga alls och för att studien skulle gå att genomföras tillverkade jag ett eget läromedel med olika instruktionsformer ? digitala filmer, skriftligt och muntligt, i formen av ett gestaltande examensarbete. Med studien vill jag undersöka instruktionsformernas för- och nackdelar till att vägleda och underlätta elevernas kunskapsinhämtning till ett självständigt elevarbete i slöjden. Lärarens tid i slöjdsalen begränsas av att ge eleverna stöd till att nå kunskapsmålen. Genom att ta in de digitala hjälpmedlen i slöjden i form av datorer, iPads och smartphones förändras slöjdlärarens arbetssätt från instruktör till handledare.