Abstrakt Produkten som jag har utvecklat är en mjukvarubaserad 3D-renderare. För att göra en sådan produkt är man tvungen att gå djupt in i området 3D och utföra alla beräkningar på egen hand. Dessa tar annars grafikkortet hand om. Denna rapport förklarar varför jag har valt att göra en egen mjukvarubaserad 3D- renderare och vad den är för något och i vilka områden den används. Här förklaras även min syn på programmering, digitala spel, vad programmering innebär för mig och hur min syn på spel har påverkat mig med tiden. Jag tar även upp mina tankar om spelindustrin och samhällets misstolkade värderingar av spel samt vad för sorts spel jag anser skulle gynna mänskligheten i framtiden. Vad jag tycker om utbildningen Digitala spel nämns också samt hur jag tror att den skulle kunna förbättras. Slutligen följer en kortfattad beskrivning av hur mitt projekt har genomförts. Abstract The product I have been developing is a software based 3D renderer.

The aim of this study is to create understanding of why companies should collaborate with artists and how artists and businesses build strong partnerships. We also want to understand the development of relations between the music industry and companies, together with the problems, possibilities and implications it has for both artists and corporate identity and brand. The music industry has been changing rapidly during the digital revolution and new problems and opportunities have emerged which the music industry can choose to either embrace or renounce. This study is made with a qualitative approach based on interviews with relevant individuals from the music industry. We have carefully chosen these individuals to counterpart different segments of the music industry and to execute our purpose from various perspectives.

Syftet med denna studie a?r att fa? en bild av fo?rutsa?ttningarna la?rare har att arbeta med digitala verktyg och metoder i undervisningen idag. Hur uttrycker sig den enskilde la?raren kring detta samt de nya krav som de upplever sta?lls pa? dem i denna digitala tidsa?lder? Jag intresserar mig fo?r vad la?rare anser kra?vs fo?r att kunna anva?nda ba?de tekniken, tankarna och de nya arbetssa?tten i sina klassrum. Pa? samma sa?tt intresserar jag mig fo?r vilka mo?jligheter och hinder de ser, och hur de uttrycker sig kring la?randet i en digital vardag.

Den här studien är en kunskapsöversikt där vi undersöker vadforskningen säger om vilka problem som kan uppstå kring införandetoch användandet av ?Att skriva sig till läsning? (ASL) med datornsom hjälpmedel. Vi ser det som ett problem att det finns många skoloroch pedagoger som tar sig an ASL utan att känna till vad forskningensäger om för- och nackdelar med metoden. Vårt syfte med dennastudie är därför att undersöka vilka återkommande brister somforskningen beskriver för att pedagoger ska kunna jobba förebyggandeoch undvika dem. Vi har systematiskt samlat in forskning med hjälpav sökord kring datorer, digital literacy och ASL och dokumenteratsökningarna i en tabell (bilaga 1).

Allt fler skolor satsar på digitalisering och köper in egna datorer till eleverna. I samband med detta ställs det krav på eleverna att de skall kunna hantera tekniken och vara digitalt komp-etenta. Digital kompetens ses som en viktig del för elever att besitta och för att fungera i vårt samhällsliv. Detta är dock ingenting som skolan vi studerat främjar då de inte bidrar till en ökad digital kompetens hos eleverna. Det finns forskare som däremot anser att det är i skolan som eleverna bör få sin digitala kompetens.

Today significant resources are provided to improve the digital work environment within the Swedish healthcare to create efficiency, good work environment and patient safety. Despite this, major flaws are shown by the lack of communication between the eHealthcare systems. This becomes a stress factor among healthcare professionals because of increased administration and decreased physical contact with patients. The purpose of this study is to create a understanding of the concept of interoperability at different levels in the eHealthcare systems. This has been conducted through a qualitative interview study at a healthcare center where the respondents have been describing their digital work environment and the way it works today.

Inom kommunikationsbranschen råder det hög konkurrens om arbeten för både nyutexaminerade arbetssökande och de med erfarenhet. En viktig del i ansök-ningshandlingarna är en portfolio som visuellt visar personens kompetens och talang.Denna kvantitativa studie har genom en webbenkät med 50 byråer inom kom-munikationsbranschen undersökt hur de rekryterar ny personal samt deras per-spektiv kring portfolion i samband med detta. Studien har även syftat till att belysa skillnader i svaren beroende på byråernas storlek.Resultaten från enkäten visade att den vanligaste kanalen vid anställning inom kommunikationsbranschen är via personliga kontakter och att det är portfolions kvalité som väger tyngst vid anställning. Vid ansökan föredrog byråerna en digital portfolio men vid en arbetsintervju såg de helst en kombination av en fysisk och digital portfolio. Mindre skillnader fanns i svaren beroende på byrå-storleken..

Bakgrund: Den snabba utvecklingen i samhället har lett fram till ett interaktivt/digitalt och mobilt kommunikationssamhälle. Digitala lärverktyg blir allt mer förekommande i skolan och vikten av en god digital kompetens för både elever och pedagoger har ökat. Syfte: Syftet är att undersöka hur verksamma lärare undervisar elever i behov av särskilt stöd med hjälp av digitala lärverktyg och hur de förmedlar kunskaper kring digital kompetens. På vilket sätt undervisas elever i behov av särskilt stöd i skolan kring digitala lärverktyg och digital kompetens? Hur syns detta i undervisningen och i de dokument som skolan använder sig av? På vilket sätt integreras digitala lärverktyg för att gynna lärandet, kommunikation och delaktighet gällande skolbaserade kunskaper?Teori: Studien utgår ifrån sociokulturell teori för att skapa ett teoretiskt perspektiv på den verklighet som studeras.

This is a qualitative case study of young womens? experiences of blogging about One Direction on the social media/microblogging platform Tumblr. The aim of this study was to find out what fan blogging is and why fans blog. We did this by creating an account on Tumblr where we invited young women between the ages of 16?29, who had active fan blogs dedicated to One Direction, to answer an open-ended questionnaire.

This is a qualitative case study of young womens? experiences of blogging about One Direction on the social media/microblogging platform Tumblr. The aim of this study was to find out what fan blogging is and why fans blog. We did this by creating an account on Tumblr where we invited young women between the ages of 16?29, who had active fan blogs dedicated to One Direction, to answer an open-ended questionnaire.

This is a qualitative case study of young womens? experiences of blogging about One Direction on the social media/microblogging platform Tumblr. The aim of this study was to find out what fan blogging is and why fans blog. We did this by creating an account on Tumblr where we invited young women between the ages of 16?29, who had active fan blogs dedicated to One Direction, to answer an open-ended questionnaire.

This is a qualitative case study of young womens? experiences of blogging about One Direction on the social media/microblogging platform Tumblr. The aim of this study was to find out what fan blogging is and why fans blog. We did this by creating an account on Tumblr where we invited young women between the ages of 16?29, who had active fan blogs dedicated to One Direction, to answer an open-ended questionnaire.

Titel: Professionell men personlig ? en publikstudie av läsaresuppfattningar om journalister på Twitter.Författare: Carl MalmerUppdragsgivare: JMG, Göteborgs universitet och doktorand Ulrika Hedman.Hedman skriver nu sin avhandling som fokuserar på hur socialamedier har påverkat journalistiska arbetsmetoder och ianslutning till hennes egen forskning efterlyser hon enpublikstudie kring hur läsare uppfattar journalister på socialamedier.Kurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vidGöteborgs universitet, institutionen för journalistik, medier ochkommunikation (JMG).Termin: Höstterminen 2011Handledare: Mathias FärdighSid- och ordantal: 51 sidor exkl. bilagor. 19 397 ord inkl. bilagor.Syfte: Att undersöka läsares uppfattningar och föreställningar omjournalister aktivitet på sociala medier.Metod: Kvalitativa samtalsintervjuer.Material: Fem djupintervjuer med människor som följer journalister påTwitter.Huvudresultat:Resultaten visar att respondenterna menar att möjligheterna till interaktion mellanläsare och journalister har ökat tack vare journalisters aktivitet på Twitter.

Det har blivit allt vanligare att vi idag använder våra mobila enheter till att besöka webben. I detta examensarbete undersöks vilka centrala designprinciper en designer bör eftersträva när avsikten är att förenkla användningen av en webbplats i en statisk och en rörlig situation via den mobila enheten. Examensarbetet innefattar en litteraturgenomgång, observationsintervjuer vid två tillfällen och en prototyputveckling. Det första intervjutillfället identifierade de grundläggande designprinciperna som sedan stod till grund för prototypen. Det andra intervjutillfället genomfördes mot prototypen med samma individer.

Syftet är att försöka förstå vilka och teoretiskt belysa hur elever och lärarstudenter har lärt sig att behärska och utvecklat digitala mediekompetenser och -färdigheter. Undersökningsmetoden är källanalys och deltagande observation av tre genomförda skolutvecklingsprojekt i temagruppen Film och medier i lärarutbildning och skolutveckling inom Ung Kommunikation under tidsperioden hösten år 2007 till och med våren år 2009. Det är en kvalitativt genomförd kunskapsredovisning av vilka digitala mediekompetenser lärarstudenter och elever har tillägnat sig och projekten har även betraktats utifrån ett sociokulturellt teoriperspektiv. Resultatredovisningen av projekten Relationsfilmer på Teleborg Centrum, Värdegrundtema på Kungsmadskolan och Travelling through the World ger sammantaget vid handen att både lärarstudenter och elever har utvecklat ibland delvis olika digitala mediekompetenser och -färdigheter. Lärarstudenter har även varit verksamma som handledare och härigenom bidragit till att elever mer än de själva har utvecklat egna digitala mediekompetenser och -färdigheter..