Taltidningen är en inläst tidning som personer med svårigheter att läsa en vanlig tidning kan få. Tidningen sänds förvrängd via radio så att endast prenumeranter skall ha tillgång till den. Förvrängningen kräver att prenumeranter har en särskild typ av mottagare hemma. Mottagaren som används idag spelar in tidningen på ett kassettband som sedan kan lyssnas av på vilken bandspelare som helst. Mottagarna är dock dyra att underhålla och det är svårt att få tag på nya.

AbstractIn this text the attitudes towards and using of blogs in teaching Swedish toteenagers will be explored. The results are based on a survey made amongst 17teachers and 58 students from all over Sweden. The end results show that theusage of blog still hasn?t found a permanent way into the classrooms, but has anappeal to and is being used by predominantly younger teachers both, male andfemale, with a positive response from students regardless of gender. Theconclusion is that using web tools like the blog is an easy first step for schools toconnect to the digital society of the 21stcentury and take advantage of the perksavailable in the digital classroom.Svensk titel:Blogg + Svenska =Sant? ? Bloggande i undervisningen i svenska.Engelsk titel:Blog + Swedish =True? ? Blogging in teaching Swedish.Ämnesord: Blog, Web 2.0, digitalt klassrum, svenska, undervisning,kompetensutveckling.

En studie i hur lekar kan inspirera till digitalt gameplay och samtidigt förmedla lekarnas kultur till spelaren. Detta har testats genom att göra ett prototypspel där varje bana är baserad på en leks mekaniker eller mening. Spelaren måste själv i slutändan analysera banan med en beskrivning av leken som sin enda ledtråd. Detta för att om spelaren själv blir engagerad och ska minnas vad den gjort kommer spelaren på så sätt minnas kulturen det medförde..

Syftet med studien är att utreda sambandet mellan kultur, kognitiva självscheman och kommunikativt beteende samt att undersöka hur befintliga processinriktade kommunikationsmodeller hanterar kommunikation mellan individer från olika kulturer. Den kulturella variation som studeras är individualism-kollektivism och studien avser kommunikation mellan två individer där den ena kommunikationsparten kommer från en individualistisk kultur och den andra från en kollektivistisk kultur.Studien visar att kultur och självscheman ömsesidigt påverkar varandra och att såväl den kulturella bakgrunden som självschemana påverkar det kommunikativa beteendet. Två kulturspecifika kommunikationsstilar, högkontextkommunikation och lågkontextkommunikation, definieras. De båda kommunikationsstilarna används sedan som underlag i analysen av Shannon och Weavers, Schramms och Newcombs kommunikationsmodeller. Shannon och Weavers modell och Schramms första modell visar sig vara alltför linjära, utan utrymme för feedback medan Schramms tredje modell illustrerar kommunikationen som en loop av delad information.

Syftet med detta examensarbete är att 1) undersöka och beskriva vad digitalt berättande är, 2) redogöra för hur det i allmänhet används idag, samt 3) utvärdera dess potential som pedagogiskt redskap i skolan. Vi har i vårt arbete utgått ifrån socio-kulturell teori. Via intervjuer med personer med erfarenhet av digitalt berättande från Helsingborg och Landskrona har vi undersökt hur digitalt berättande används där. Under namnet digitalt berättande verkar metoden inte användas i skolorna i Helsingborg och Lanskrona. Våra slutsatser är att digitalt berättande används på olika sätt på de två institutioner vi fokuserat på, Dunkers Kulturhus i Helsingborg och Folkets hus i Landskrona.

Idag är det många kvinnor som är verksamma inom arbetsmarknaden men dem ses inte så framgångsrika inom chefspositioner. Det är olika företagsfaktorer som är avgörande i det fallet. Syftet med det här arbetet är att kartlägga de mest viktigaste företagsfaktorer som gör det svårt för kvinnor till högre chefspositioner. För att uppnå syftet i det här arbetet, används en kvantitativ undersökning. Eftersom vissa yrke är stereotypiskt för män och kvinnor har respondenterna valts i ett teknik baserad företag (manlig stereotyp) och service och kultur baserad företag ( kvinnlig stereotyp).Resultatet av undersökningen visar att i Sverige finns fortfarande stereotypisering av yrke, den äldre generationen som sitter i företagens lednings grupper har en maskulin kultur, kvinnor förväntas inte att agera så auktoritära samt att svenska företagens kultur skiljer sig från den svenska nationella kulturen..

Uppsatsen behandlar ämnet Svenska som andraspråk och syftet har varit att dokumentera och utvärdera omorganisationen för ämnet på en gymnasieskola. Syftet har också varit att utvärdera vad eleverna själva anser om sin språkutveckling, syn på kultur och identitet samt om deras motivation har ökat i ämnet efter omorganisationen och ett avslutat kulturtema. Metoden som har använts är samtal med lärarna, enkäter och djupintervjuer med elever som har varit med om omorganisationen. Resultatet visar att lärarna har genom att omorganisera sitt arbete ökat elevernas språkutveckling och motivation. Omorganisationen innebar ett temainriktat arbetssätt och här belystes temat Språk, kultur och identitet som har lett till ökad medvetenhet för begrepp som identitet, etnicitet och kultur.

Dagens dynamiska situation på marknaden sätter spår på den befintliga marknadsfilosofin med fokus på kommunikationen mellan företaget och konsumenten. Den moderna teknologin och Internet har utvecklats och blivit mer tillgängliga, vilket har bidragit till att den moderna konsumenten tillbringar en stor del av sin tid på Internet. De digitala nätverken och kommu-nikationen inom dem förändrar konsumentbeteenden och attityder, främjar konsumenters självständighet samt ger kontroll över köpbesluten. De här trenderna påverkar dagens detalj-handel, där konkurrensen och kampen om kundernas lojalitet ökar. Konventionella marknads-föringsstrategier föråldras snabbt under dagens förlopp och kräver mer kreativitet och enga-gemang av företaget.

Syftet med studien är att undersöka på vilket sätt sångpedagoger i kommunala kultur- och musikskolor upplever att de arbetar med folklig sång, samt hur de ser på ämnet vad gäller sångsätt och material. Till studien har data samlats in genom telefonintervjuer med tretton sångpedagoger, verksamma vid åtta kultur- och musikskolor i geografiskt spridda kommuner i Sverige. Intervjuformen var strukturerad kvalitativ intervju med öppna följdfrågor. Materialet har sedan analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar att endast ett fåtal av informanterna anser att folklig sång förekommer i deras undervisning. De som inte undervisar i folklig sång anger svagt elevintresse och brist på egna kunskaper i folklig sång som skäl.

Examensarbetets titel: Implementering av uppförandekod i Kina ? Like a bridge over troubled water Seminariedatum: 21 Januari 2009 Ämne/kurs: FEK K01, Examensarbete kandidatnivå, 15 ECTS Författare: Johanna Jeppsson, Anna Svensson Henning och Gustav Petersson Handledare: Gösta Wijk Nyckelord: Uppförandekod, Implementering, Kina, Sverige, Kultur Syfte: Syftet med denna kandidatuppsats är att undersöka om nationella kulturer och organisationskulturer kan ge upphov till svårigheter med implementering av uppförandekod, och vilka dessa svårigheter i så fall kan vara. Metod: Uppsatsen är en kvalitativ studie som till stor del grundas på semistrukturerade intervjuer med tre svenska fallföretag inom modebranschen med produktion i Kina. Uppsatsen har en abduktiv ansats. Teoretiska perspektiv: Uppsatsen har främst två teoretiska baser, Hofstedes teori rörande skillnader i nationella kulturer samt Scheins tre kulturnivåer.

Det papperslösa samhället har varit ett begrepp i över trettio år, men än läser vi tidskrifter och magasin i pappersform. Vi konsumerar dock dagligen allt mer information och mycket av denna är i digital form. Tidskriften är en produkt som liksom CD-skivan är möjlig att helt och hållet digitalisera. Kanske är det en anledning till att upplagorna minskar för många tidskrifter i Sverige? Denna rapport syftar till att nå en fördjupad förståelse för hur svenska tidskrifter möter den digitala utvecklingen i fyra kanaler; webbplats, Twitter, Facebook och applikation för iPad (digital utgåva).

Denna studie a?mnar utva?rdera huruvida globala gemensamma ledarskapsstrategier har genomslagskraft i globala organisationer med besta?mda tankar och ide?er kring hur ledarskapet bo?r se ut. Problematiseringen har sin grund i hur olika nationella kulturer som globala organisationer verkar inom pa?verkar ledarskap och pa? sa? sa?tt acceptansen av strategier som ska vara allma?ngiltiga och ena kulturerna. Underso?kningen baseras pa? en fallstudie, da?r man har intervjuat ledare i Sverige, England och Spanien inom samma organisation.

Syftet: Syftet med denna uppsats är att se till de kulturella skillnaderna mellan Sverige och Ryssland. Utifrån Hofstedes fem dimensioner, kompletterat med Trompenaars studie, vill vi se om en förändring har skett i Rysslands kultur och hur etablerade företag på den ryska marknaden uppfattar Ryssland. Metod: Studien är kvalitativ och utifrån en deduktiv ansats. Primärdatainsamling har gjorts med hjälp av tre respondenter samt har en sekundärdataanalys gjorts för att insamla empirin som sedan har analyserats utifrån det teoretiska perspektivet. Teoretiska perspektiv: Uppsatsens teoretiska utgångspunkt är utifrån Hofstedes fem dimensionsmodeller av nationell kultur samt av Fons Trompenaars sex dimensioner som ett komplement till Hofstedes undersökning. Resultat: Resultatet av vår primärdata och sekundärdataanalys visar på att de kulturella skillnader som finns mellan Sverige och Ryssland i stor utsträckning beror på historiens utformning av människors värderingar. Historian influerar mycket på hur ett lands kultur gestaltas. Värderingar tar tid att förändra och på grund av det återfinns mycket av kommunismens tankesätt i dagens Ryssland. .

The advancements in digital technology and its availability contribute to the transfer of companycentricproduct development and value creation to networks or communities. It also changes the basisfor creation of customer relationships as described in previous research on Customer relationshipmanagement (CRM). The purpose of this case study was to gain an understanding of how companieslike our case study object Memoto who developed a physical product which gets added-value fromdigital product-related services looks upon product-centered communities as a way of buildingcustomer relationships. How Memoto looks upon incentives for participation in product-centeredcommunities was also examined.Our research indicated that firms in the start-up phase (which Memoto was when this study wasconducted) initially want to have more control over the process of innovation and hence have directcontact with end-customers. The reason for this is because they see a need to define the basis forfurther innovation work.

Det övergripande syftet med den här uppsatsen är undersöka hur barn och unga upplever kultursatsningar som berör dem. Frågeställningar som har använts för att nå fram till syftet är: Hur ser barn och unga på offentligt finansierade kultursatsningar jämfört med egen kulturell aktivitet? Hur ser barn och unga på medbestämmandefrågor?Upplever barn och unga att de kan påverka kultursatsningar som görs i den utsträckning som de vill? Hur skulle barn och unga vilja utforma kultursatsningar för dem om de fick bestämma? Hur tänker barn och unga om artikel 12, 13 och 31 i Konventionen om barnets rättigheter? Skiljer barn och unga på begrepp som kultur och fritid?Påverkar det pågående paradigmskiftet som barndomsbegreppet och barnkulturbegreppet genomgår barns och ungas syn på kultursatsningar som berör dem?Jag har genomfört en materialinsamling i form av en skriftlig enkät som ca 700 skolbarn har besvarat och en kvalitativ del där jag genom 21 intervjusamtal och ett tjugotal spontana samtal har frågat barn och unga i åldrarna 4 till 17 år om hur de ser på kultur och kultursatsningar. Jag använder här även ungas svar från en av BO´s webbfrågor.Studien vilar på en hermeneutisk grund där tidigare teoretiskt material och forskning har använts kring utgångspunkter som makt och diskurs, barndom och barndomsdiskurser, kultur och barnkultur, barnets rätt till sitt eget perspektiv samt metoder och tillvägagångssätt vid materialinsamling från barn och unga.Jag har vid sammanställning av materialet från mina informanter funnit att barn och unga vill i större utsträckning än nu bli tillfrågade angående satsningar på deras kultur och fritid. Barn och unga skiljer inte på begrepp som kultur och fritid, de vill nås av mer kultur och de vill vara med och utforma kulturutbudet så att det passar deras ekonomi och situation.