Denna uppsats syftar till att undersöka hur etnicitet och närliggande begrepp kan tolkas inom forskningen samt hur ämnesområdet etnicitet behandlas i två läroböcker för Religionskunskap 1 och 2. Böckerna är enligt förlagen Gy11 kontrollerade. Fokus, både teoretiskt och analysmässigt, ligger på begreppen etnicitet, kultur, etnocentrism, stereotyper och mångkultur. Begreppen är enligt forskningen komplexa, det gemensamma är att begreppen ses som något konstruerat och föränderligt och som något som skapas i mötet mellan människor. Av läroboksgranskningen framkommer det att etnicitet med dess närliggande områden behandlas på ett insatt och nyanserat sätt i båda böckerna, dock i varierande form och med lite olika fokus.

Syftet med denna uppsats är att värdera om fastighetsägarna och de boende på Elevhemsområdet i Malmberget anser att de får rätt ersättning för deras fastigheter av LKAB. Detta har gjorts i form av en enkätundersökning där 57 av 150 hushåll på Elevhemsområdet har deltagit. Hushållen har blivit tillfrågade om deras lägsta accepterade ersättningsnivå för att överlåta villa/tomt till LKAB. Teorin som har använts är minsta kompensationskrav (willingness to accept, WTA), som visar vad en individ är villig att acceptera i kompensation för att ge upp någon sorts tillgång, i detta fall individens villa/tomt. Hushållen på Elevhemsområdet har fått tre alternativ av LKAB då det aktuella området ska tömmas på grund av att det kommer utgöra ett riskområde.

Denna masteruppsats tar sin utgångspunkt i en utveckling av nya boendemiljöer som genom sin lokalisering och utformning vill främja aktiviteter i ett specifikt fritidsintresse, ett tema, till att utövas lokalt i boendemiljön. Denna form av inriktade boendemiljöer benämns i uppsatsen som temaby.Uppsatsens syfte är att undersöka vilka värden i boendemiljön som är framträdande hos boende i en temaby. Genom att besvara syftet kan det praktiska utfallet för boendemiljöns inriktning sättas i relation till övriga aspekter av boendemiljön som framkommer som värdefulla. Uppsatsens frågeställningar baseras på fyra dimensioner (karakteristisk-, relationell-, platsspecifik- samt temadimension) som spänner över regionala och mer lokala aspekter. Dimensionerna fungerar även som en sammanfattning av uppsatsens teoretiska avsnitt som applicerar temabyn till en större vetenskaplig diskussion om begreppen plats, rum och boendemiljö samt landsbygdspraktik.

SAMMANFATTNINGStudiens syfte var att undersöka om det förekommer könsdiskriminering mot fäder i vårdnadstvister. Frågeställningar och syften som användes var: (1) Att undersöka om könsdiskriminering mot pappor i vårdnadstvister existerar. (2) Om och hur pappor upplever ett könsdiskriminerande bemötande på familjerättsenheter. För att besvara frågeställningarna användes en mixad design bestående av en kvantitativ vinjettstudie och en kvalitativ analys av texter. Vinjettstudien riktades mot familjerättssekreterare inom socialtjänsten som i sitt yrke arbetar med frågor som hanterar vårdnad, boende och umgänge i vårdnadstvister mellan två vårdnadshavare.

Syftet med denna studie var att beskriva behovet av stöd i form av handledning hos personal som arbetar i ordinärt boende med demensdrabbade personer. Studien omfattade intervjuer med sammanlagt åtta undersköterskor/vårdbiträden från två olika kommuner i Norrbotten. Personliga intervjuer användes för att få fram den enskilde intervjupersonens upplevelse. Vid intervjuerna användes en intervjuguide som berörde erfarenheter av handledning och brist på handledning samt kommunikation med demensdrabbade personer. Resultatet av denna studie visade att personalen upplever sig ha ett stort behov av handledning men även behov av tid för reflektion.

Denna masteruppsats tar sin utgångspunkt i en utveckling av nya boendemiljöer som genom sin lokalisering och utformning vill främja aktiviteter i ett specifikt fritidsintresse, ett tema, till att utövas lokalt i boendemiljön. Denna form av inriktade boendemiljöer benämns i uppsatsen som temaby.Uppsatsens syfte är att undersöka vilka värden i boendemiljön som är framträdande hos boende i en temaby. Genom att besvara syftet kan det praktiska utfallet för boendemiljöns inriktning sättas i relation till övriga aspekter av boendemiljön som framkommer som värdefulla. Uppsatsens frågeställningar baseras på fyra dimensioner (karakteristisk-, relationell-, platsspecifik- samt temadimension) som spänner över regionala och mer lokala aspekter. Dimensionerna fungerar även som en sammanfattning av uppsatsens teoretiska avsnitt som applicerar temabyn till en större vetenskaplig diskussion om begreppen plats, rum och boendemiljö samt landsbygdspraktik.

I Sverige gäller generellt strandskydd. Det är förbjudet att uppföra byggnad inom 100 meter från strandlinjen. Historiskt har syftet med strandskyddet främst varit att trygga det allmänna friluftslivet men på senare år har även skydd för djur- och växtliv tagits in i lagtexten.2009/2010 ändrades strandskyddsbestämmelserna och en av ändringarna var att strandskyddet delvis blev differentierat. Kommuner kan i översiktsplanen peka ut områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen där lättnader ska gälla.Det första syftet med examensarbetet är att undersöka hur strandskyddsfrågan har sett ut historiskt och hur resonemangen var som ledde fram till senaste lagändringen. Det andra syftet är att utreda hur kommuner har arbetat med utpekande av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen sedan lagändringen.

Fyrtiotalisterna i vår studie vill inte sitta och titta på vad som händer. De vill i allra högsta grad vara med där det händer och vara med och påverka sin situation. Våra fyrtiotalister håller sig informerade och uppdaterade om vad som händer i samhället. De är vana att resa och de vill kunna välja. Med vår studie som bakgrund har vi upptäckt att fyrtiotalisterna inte villigt tar på sig den roll som samhället idag förväntar sig av en äldre person.

Inom alla verksamheter och organisationer finns det idag någon form av informationssystem. För att effektivisera, förändra och stödja verksamheten har allt fler företag valt att anskaffa ett standardsystem som hjälpmedel. Tyvärr innebär detta även att ett antal problem kan uppstå. Ett av de mest kritiska problemen som bör försöka undvikas är utebliven användaracceptans. Syftet med detta arbete var att undersöka vilka insatser som bör vidtas i arbetet med att anskaffa ett standardsystem, för att förbättra användaracceptansen.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att undersöka hur nyexaminerade lärare i idrott och hälsa arbetar med kunskapskraven för takt och rytm samt hur de bedömer elever i årskurs 6 utifrån dessa.Hur bedömer lärarna elever utifrån värdeorden ?till viss del?, ?relativt väl? och ?väl? inom kunskapskravet för takt och rytm i Lgr 11?Hur definierar lärarna begreppen takt och rytm?Vilka resurser upplever lärarna har betydelse för arbetet med bedömning utifrån kunskapskraven för takt och rytm?MetodEn film producerades där två elevers kunskaper och färdigheter inom takt och rytm var i fokus. Sex stycken nyexaminerade idrottslärare fick sedan titta på filmen och bedöma eleverna utifrån värdeorden ?till viss del?, ?relativt väl? och ?väl? i kunskapskraven för takt och rytm i Lgr11. Sedan genomfördes intervjuer med samtliga idrottslärare för att få en inblick i hur de använde värdeorden och hur de arbetar med bedömning inom takt och rytm samt hur de resonerar om vilka resurser som kan inverka på undervisningen och bedömningen.ResultatIdrottslärarna hade skilda meningar både gällande vad värdeorden innebar och i bedömningen av eleverna.

Denna designpedagogiska undersökning baseras på ett empiriskt material som med en etnografisk inspirerad metod med participatory design som grund för deltagandet, undersöker rätten till individens visuella uttryck i det offentliga rummet, sett ur ett maktperspektiv inom det socialkonstruktionistiska fältet. Syftet är att skapa en mötesplats som kan möjliggöra för boende i Orminge att ta plats med visuella avtryck i ett kollektivt skapande. I Orminge, som är en förort till Stockholm, har undersökningen ägt rum i form av en workshop, en aktion och en utställning. Under tre veckor i oktober 2010 kunde biblioteksbesökare till Orminge Bibliotek delta i en öppen workshop. Deltagarna, de boende i Orminge och tillika besökare till Orminge Bibliotek, "målade med tråd" på duk och bestämde sedan platser där den broderade duken skulle placeras ut i det offentliga rummet.

Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur måltidsmiljön på särskilt boende inverkar på de äldres födointag och att beskriva de i studien ingående artiklarnas kvalité. Metod: En deskriptiv litteraturstudie genomfördes. Kvantitativa och kvalitativa vetenskapliga artiklar söktes i databaserna Medline (PubMed) och CINAHL. Tolv artiklar inkluderades i studien efter kvalitetsgranskning. Huvudresultat: Det finns många faktorer som kan påverka ätandet hos äldre människor.

Denna uppsats syftar till att undersöka huruvida det är möjligt att göra mindre förändringar på en bostadsgård som dels leder till att fastighetsförvaltaren kan tillgodose vad de boende efterfrågar i utemiljön, dels till att kostnaderna för skötsel kan minskas. De boende på flerbostadsgårdar efterfrågar ofta en vackrare, mer levande och mer välskött utemiljö samtidigt som de flesta inte är beredda att betala nämnvärt högre hyror för att få detta. Bostadsbolagens förvaltare vill å sin sida många gånger undvika vad man uppfattar som fördyrande förändringar och nyanläggningar. Generellt vill man även hålla skötselnivån så låg som möjligt. De önskemål som studien grundats på framkom ur den intervju som hölls med en fastighetsförvaltare i startskedet av uppsatsen. Vid kostnadsberäkningarna avseende de olika önskemålen framkom det att minskade skötselkostnader kan uppnås genom att ändra skötsel på en befintlig yta eller genom ändrad utformning.

Fyrtiotalisterna i vår studie vill inte sitta och titta på vad som händer. De vill i allra högsta grad vara med där det händer och vara med och påverka sin situation. Våra fyrtiotalister håller sig informerade och uppdaterade om vad som händer i samhället. De är vana att resa och de vill kunna välja. Med vår studie som bakgrund har vi upptäckt att fyrtiotalisterna inte villigt tar på sig den roll som samhället idag förväntar sig av en äldre person.

Aim: The aim of this study was to describe intensive care nurses? experiences communicating with patients during mechanical ventilation.Methods/design: A qualitative interview study. Interviews where analyzed using descriptive content analysisSetting: Nine intensive care nurses from two different intensive care units were interviewed using a semi structured interview guide.Background: Past research has shown that patients during mechanical ventilation in the intensive care unit, feel very vulnerable and the helplessness of being unable to speak. These patients feels that they are completely dependent on the nurses and their competence. It has been shown to be very important that the patient feels included, acknowledged and respected.Results: The analyzed data resulted in a theme; through communication strive to preserve patients´ dignity and three main categories; create relationship to the patient, minimize patients´ vulnerability and don´t give up.