Introduktion: Metabolt syndrom är ett globalt växande sjukdomstillstånd som cirka 25 procent av världens befolkning lider av. Personer som är drabbade av metabolt syndrom löper två till tre gånger större risk att insjukna i hjärt- och kärlsjukdom. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att belysa hur kost och motion påverkar hälsan i relation till personer med metabolt syndrom. Metod: Litteraturstudien har använt Polit och Beck (2012) niostegsmodell. Litteratursökningarna genomfördes i databaserna CINAHL och PubMed.

Media har idag ett brett utbud av olika livsstilsprogram där hjälpmedel av olika slag presenteras för att människor skall kunna förbättra sin livsstil. Ett program som uppmärksammats i detta sammanhang är Du är vad du äter. Programmet har kritiserats av yrkesverksamma inom överviktsbehandling för dess moraliserande och skuldbeläggande sätt att presentera mat och ätande.Syftet med detta arbete var att undersöka hur tittare resonerar kring TV-programmet Du är vad du äter. Syftet innefattade även att ta reda på vilka motiv tittare hade för att se Du är vad du äter samt hur de reflekterade över personer och situationer i programmet. Programidén och programmets metoder för viktminskning var andra aspekter som belystes.Tre fokusgruppintervjuer genomfördes där tittare fick se ett avsnitt av programmet.

Bakgrund: Under senare tid har mediedebatten fokuserats kring olika dieters påverkan på viktminskning och välbefinnande. De moderna dieterna har debatterats av läkare, forskare och myndigheter, då extrema lågkolhydratsdieter innehåller alltför mycket fett vilket vissa menar kan leda till framtida folksjukdomar. Syfte: Syftet var att undersöka ett begränsat antal dieters påverkan på viktminskning och välmående samt att belysa betydelsen av en helhetssyn på våra kostvanor. Metod: Denna litteraturstudie är baserad på fyra vetenskapliga artiklar som var relevanta och intressanta för syftet. Resultat: Samtliga av de artiklar som undersökte sambandet mellan olika dieter och vikt visade på en tydlig viktminskning hos alla deltagare.

Flera vetenskapliga studier som handlar om lågkolhydratdieter har visat sig ge en snabb viktminskning och har av det skälet blivit alltmer populära under de senaste åren. En av dessa dieter är Low Carb High Fat (LCHF) som utgörs av en låg andel kolhydrater och en hög andel fett. Dieten har fått stor uppmärksamhet i svenska medier och många människor har valt att följa den. Mat har utöver näringssyfte ett flertal andra betydelser som är viktiga att ta hänsyn till vid kostrådgivning. Livsmedelsval kan bl.a.

Att man ska leva och äta hälsosamt för att hålla sig frisk och må bra är de flesta människor medvetna om. Trots detta har förekomsten av kostrelaterade välfärdssjukdomar ökat de senaste åren och fler och fler människor drabbas av ätstörningar av olika slag. Media påverkar samhället att tro att dieter, snabb viktnedgång och bantning är hälsosamt samtidigt som kakor, godis och chips framställs som något bra bra. Många människor börjar nu förstå att media inte alltid har rätt och intresset för att äta sund och hälsosam mat har ökat i Sverige. Som kostrådgivare har man till uppgift att öka människors förståelse för vad som är nyttig och hälsosam mat och ge dem råd kring deras kosthållning.

BAKGRUND Två av de mest inflytelserika faktorerna bakom barns matvanor har alltid varit de matvanor som finns inom familjen och de vanor och information som tillhandahålls av skolan. Föräldrar och skola har ett ansvar att ge barn en sund grundsyn på mat och hälsa samt hjälpa dem att fatta hälsosamma beslut i livet. Fokus på mat i media har ökat och media ses därför som en tredje agent som påverkar barnens matval samt relation till mat.SYFTE Syftet med studien var att undersöka lågstadiebarns uppfattning av och faktakunskaper om kost och hälsa. Det är barnens resonemang kring kost och hälsa, samt hur detta resonemang framkommit, som är av intresse.METOD Tre fokusgrupper med 5 barn i varje, utfördes på två olika skolor i Uppsalaområdet. En lantligt belägen skola samt en närmare Uppsalas stadskärna.

Syftet med denna studie var att beskriva personers erfarenheter av sina kost- och motionsvanor före respektive efter en kirurgisk behandling mot fetma. Vidare var syftet att beskriva om personerna ansåg att operationen påverkat deras psykiska och fysiska hälsa. Kirurgiska behandlingar mot fetma har ökat under de senaste åren och forskning visar att det är den metod som ger bäst effekt för att behålla en långvarig viktnedgång i jämförelse med diverse dieter och fysisk aktivitet. En kvalitativ metod med innehållsanalyser användes där fem kvinnor som genomgått en operation mot fetma intervjuades. Kategorier har skapats utifrån hur det har sett ut före och efter operationen när det gäller kost- och motionsvanor samt psykisk och fysisk hälsa.

Detta examensarbete syftar till att ge en bild av hur högstadietjejer ser på sin kropp med tanke på de ideal som vi har i samhället i dag. Genom en kvantitativ studie har jag även undersökt vilka erfarenheter och föreställningar som finns kring bantning och olika dieter, samt vilka faktorer som påverkar dessa erfarenheter och föreställningar hos dessa tjejer. Media samt vänner och familj är de faktorer som visade sig vara relevanta att ta med i arbetet. Därefter har jag studerat vilka konsekvenser en negativ självbild kan få när det gäller tjejernas hälsa. Anorexi, bulimi och benskörhet är några av de konsekvenser som nämns.

Syftet med litteraturstudien var att beskriva barns, föräldrars och andra vuxnas tankar om barns kost, fysiska aktivet, övervikt och fetma. Syftet var vidare att beskriva vilken vägledning föräldrarna får av vårdpersonal. Sökorden som användes var child, children, childhood, obesity, prevention, health promotion, information, results, primary care, perceptions, care, nurse, qualitative, quantitative, fetma, övervikt och barn. Resultatet baserades på sju stycken kvalitativa artiklar, tio stycken kvantitativa artiklar samt en litteraturstudie som söktes i ELIN@Dalarna, www.google.se, www.fhi.se och på www.sbu.se och som därefter granskades av uppsatsförfattarna. I denna litteraturstudie framkom att barns inställning till mat och fysisk aktivitet är beroende på deras ålder.

Syftet med arbetet är att ta reda på människors kostvanor när det gäller stärkelserika livsmedel som ofta utgör kolhydratkomponenten i lunch och middag. Syftet är även att studera om och i så fall hur människor har påverkats av massmedias debatt kring den omdebatterade livsmedelsgruppen. Kan man få fram i vilken grad människor påverkas av massmedia och vilka budskap det är som människor tar till sig skulle det kunna påverka människor i en hälsosam riktning.Empirin bestod av en enkätstudie på Handelshögskolan i Göteborg. Platsen valdes eftersom det rör sig mycket människor i byggnaden samt att skolan är belägen relativt nära Pedagogen, som är författarnas institution. Det delades ut enkäter i anslutning till Handelshögskolans matsal tills 100 användbara svarsformulär hade samlats in.

Bakgrund: Ökad fysisk aktivitet ställer ett högre krav på energi och näringstillförsel vilket gör att individer som idrottar som grupp har ett energi- och näringsbehov som skiljer sig mot den övriga befolkningen. Det cirkulerar dock många dieter och kostråd i träningskretsar och i media som är långt ifrån det som Livsmedelsverket rekommenderar. För individer kan det därför vara svårt att veta vad som är evidensbaserat och vad som inte är det när det existerar ett stort informationsbrus.Syfte: Syftet med studien var att undersöka kännedom, självskattad följsamhet och attityder kring Livsmedelsverkets kostråd hos en grupp fysiskt aktiva vuxna.Metod: En kvantitativ studie gjordes där en enkät distribuerades via mail till operativ personal på Storstockholms Brandförsvar (SSBF) samt via Facebook (gruppen Kost & Träning). Efter exkludering av data erhölls 127 besvarade enkäter. All data som erhölls bearbetades och analyserades sedan med hjälp av statistiska metoder.Resultat: Respondenterna i undersökningen visade sig ha bra kännedom om kostråden.

Det finns få studier kring hur organisationer gör när de sätter sina priser på tjänster, därför är det aktuellt med en studie kring just detta. Samtidigt finns det alltjämt ett växande intresse och en ökad uppmärksamhet kring olika och nya hälsotrender med olika dieter och träningsformer, där allt fler väljer att bli medlemmar vid olika gymanläggningar. Därför har denna uppsats följande problemformuleringar:Vad karaktäriserar strategier och prissättningsprocesser hos lokala gym?Vilka prismodeller tillämpas och hur bidrar de till att realisera strategi och mål? Syftet med denna uppsats är att undersöka hur lokala gym går till väga när de sätter sina priser, hur priserna i sin tur påverkar verksamheten och hur de bidrar till att realisera sina strategier. Detta genom att i denna uppsats använda oss av semistrukturerade intervjuer för att undersöka och jämföra två gym i Visby.

BAKGRUND Modifierad Atkins Diet (MAD) och ketogenkost är kostbehandlingar som ordineras till barn med svårbehandlad epilepsi. Andra patientgrupper som behandlas med dessa dieter är patienter med glukostransportprotein typ 1-brist. Kostbehandlingarna är kolhydratfattiga och fettrika. I Sverige finns fyra sjukhus som arbetar med MAD och ketogenkost. I dagsläget saknas studier som beskriver hur behandlingarna upplevs av berörda familjer.SYFTE Syftet med studien var att utforska hur föräldrar till barn som behandlas med MAD eller ketogenkost upplever kostbehandlingen.METOD Kvalitativa intervjuer baserade på en halvstrukturerad frågeguide har genomförts.

Urinsten, urolithiasis, är en relativt vanlig åkomma i hundens urinvägar. Stenarna är uppbyggda av olika mineraler och salter av vilka kalciumoxalat och struvit (magnesiumammoniumfosfat) är de vanligaste, ensamma eller i kombination med andra ämnen. Stenarna återfinns framförallt i de nedre urinvägarna, det vill säga i urinblåsa och urinrör. De kan ställa till stora problem genom obstruktion och svår smärta. De upptäcks vanligtvis genom röntgen och måste ofta avlägsnas kirurgiskt men risken för att nya stenar utvecklas är stor.