Sedan kalla kriget har inte bara omvärlden och föreställningen av motståndaren förändrats utan även reglementenas utformning. I dagsläget används på kompaninivå ett reglemente för alla manöverkompanier, tidigare har det i försvarsmakten funnits reglementen för specifika typer av kompanier. Denna uppsats behandlar vilken påverkan detta har på tydligheten i reglementena.Arbetet syftar till att undersöka tydlighet i föreställningar om infanteriförbandens taktik på kompaninivå idag jämfört med under mitten av kalla kriget i två vägledande instruktioner. Detta för att diskutera artikulering av taktik och dess implikationer på officersutbildning inom försvarsmakten. Den metod som används är kvalitativ textanalys med en komparativ design.

Undersökningen är en kvalitativ studie med en fenomenografisk ansats och fokusgruppintervju som metod. Intervjugruppen består av fem personer, en man och fyra kvinnor i åldrarna 43 ? 62 år, där samtliga är utbildade lärare inom grundskolans olika stadier. Syftet med studien är att försöka förstå och problematisera hur lärare i grundskolan med erfarenhet av dramapedagogik och lärare utan dramapedagogisk erfarenhet, uppfattar dramapedagogik. Resultatet av studien utmynnar i de tre beskrivningskategorierna: Kategori A - Dramapedagogik som teaterKategori B - Dramapedagogik som individ och gruppstärkande redskapKategori C - Dramapedagogik som didaktiskt redskap Resultaten visar att informanterna är positiva till dramapedagogik men också känner sig osäkra på vad dramapedagogik egentligen är och efterfrågar mer utbildning inom området..

Syftet med denna C-uppsats var att undersöka större förändringar som har skett i svensk historisk lärobokstext på gymnasienivå under ett halvt sekel. För att lösa syftet har jag använt mig av fyra olika frågeställningar, dessa löd enligt följande. På vilket sätt har textmassan förändrats i samband med politiskt klimat och styrdokument förändrats? Hur förhåller sig texterna i de olika tidsperioderna i en jämförelse dem i mellan? Vilket utrymme får de olika texterna? Hur är de olika texternas disposition? Som synes är uppsatsen en komparativ studie med kärnan i utvalda historieläroböcker, dessa från tre olika tidsperioder, 1950, 1970- och 1990-talet. Resultatet pekar på en påtaglig förändring i både didaktiskt/pedagogisk synvinkel och inte minst i rent samhällspolitisk synvinkel..

Syftet med min uppsats var att undersöka hur urkunderna används i religionsundervisningen på gymnasiet. Dels av lärare och dels hur läromedlen handleder läraren till att integrera urkunderna i sin undervisning. Till bakgrund för min uppsats studerade jag hur och vad didaktiker föreslår som lämpliga arbetssätt för integrering av urkunder i undervisningen, men även vilka fördelar som urkunderna kan bidra med i undervisningen till tillexempel källmaterial, i jämförande analyser och förståelse för religionernas ursprung. Jag valde att använde mig av en kvalitativ studie eftersom den lämpade sig bäst för mitt syfte. För att få ett vidare perspektiv på min undersökning genomfördes både en litteraturstudie och en intervjustudie.

During the past decade Information Technology (IT) and Information and Communication Technology (ICT) have become the main tools in teaching. Authors and early educators who are treated in the study talks about how technology has come to change the school's approach to teaching and didactic tools. The technology has also affected students´ and teachers´ ways to work because the technology's versatility makes demands on the user's expertise and competence. The technical skills have long been associated as a male domain, where men are expected to master the technology´s versatility. These expectations are not the same for women.

I vårt examensarbete undersöker vi användningen av musik som didaktiskt medel i språkundervisningen med hjälp av en blogg, samt hur musiken påverkar språkinlärningen hos gymnasieelever. Vårt syfte är att ta reda på om musiken och bloggen som didaktiska medel kan göra språkundervisningen mer motiverande och lustfylld för ungdomar och på så vis bidra till en fördjupad kunskap inom ämnet. Våra frågeställningar är: ? Hur kan musiken bidra till att motivera eleverna att vilja lära sig ett främmande språk? ? På vilket sätt kan musiken bidra till elevernas språkinlärning? För att få svar på våra frågeställningar har vi använt oss av olika teorier om andraspråksinlärning, samt av sociokulturella teorier. Vid val av metod har vi inspirerats av aktionsforskning.

En av de största utmaningarna som dagens språkpedagoger står inför är hur de bäst kan stimulera och motivera till lärande. Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida användandet av film i spanskundervisningen kan fungera som motivationsskapare för inlärning. Den teoretiska delen av studien består av följande delar; kultur i språkundervisningen, Knud Illeris och hans lärandeteorier, lärandeteorier och språk och avslutningsvis aktuell forskning om film i språkklassrummet. Det empiriska materialet utgörs av kvalitativa intervjuer med fyra spansklärare och analyserar hur de ser på film som didaktiskt verktyg i spanskundervisningen. Undersökningens resultat visar hur medvetna lärarna är om vikten av en undervisning som är stimulerande och motiverande och att de ser film som en mycket användbar och flexibel metod för att skapa intresse och utveckla samtliga språkliga förmågor hos eleverna..

Vi har på förslag från Johan Östergren, rektor på Sjömansskolan i Stockholm, kartlagt vad som fungerar bra och vad som fungerar mindre bra med det nuvarande systemet för bedömning av elevernas insatser när de är ute på APU (Arbetsplatsförlagd utbildning). Genom att intervjua elever, handledare, lärare och rektor, har vi bland annat undersökt hur kommunikationen mellan grupperna ser ut och vad de olika grupperna anser om de nuvarande dokumenten som eleverna arbetar med under APU:n. När elevens APU är slut ska handledaren lämna en betygsrekommendation till läraren, men på vilka grunder görs denna bedömning? Vi gör en historisk återblick för att ge läsaren förståelse för den yrkeskultur och tradition som finns inom sjömansyrket. Den svenska sjömansutbildningen jämförs i ett internationellt perspektiv med den lärlingsanpassade sjömansutbildningen i Danmark.

Syftet med vår undersökning var att studera varför gymnasielever är motiverade till ämnet matematik. För att ta reda på detta använde vi oss av kvalitativa intervjuer. Undersökningen genomfördes vårterminen 2004 i en gymnasieskola i Luleå. Eleverna studerar på ett teoretiskt program. Vi kunde i vår undersökning se att eleverna var motiverade till matematiken av några olika anledningar.

Jag har i flera år känt mig missnöjd med resultaten av min undervisning på gymnasiets A-kurs i matematik. Mötet med bedömningsmatriser blev den impuls som på allvar fick mig att försöka, tillsammans med mina elever, skapa ett didaktiskt kontrakt med inslag av formativ bedömning. I ett aktionsforskningsprojekt har jag minskat andelen färdighetsträning och i stället låtit eleverna under lektionstid arbeta med lite större och öppnare inlämningsuppgifter med hjälp av bedömningsmatriser och kamratbedömning. Enkäter, observationer och samtal visr att eleverna anser att de har nytta av matriser både för att tolka uppgifterna och för att bedöma redovisningarnas kvalitet. Inställningen till kamratbedömning är mer varierande.

Syftet med arbetet har varit att belysa PBL som didaktisk metod genom att undersöka hur tutorer upplever denna. Jag har genomfört åtta semistrukturerade intervjuer med tutorer vid läkarutbildningen i Lund. Sammanfattningsvis pekar resultatet av min undersökning på att PBL-metoden är en lämplig didaktisk metod på läkarutbildningen i Lund. De flesta tutorer tycker också att studenterna är positivt inställda till metoden och att de tar ett stort ansvar för sitt lärande. Gruppdynamiken och grupprocessen har mycket stor inverkan och betydelse för PBL-arbetet och den sociala processen spelar en framträdande roll för tutorernas positiva upplevelser av sin yrkesroll.

För fysiskt inaktiva elever kan undervisningen i idrott och hälsa utgöra deras enda möjlighet till att få testa olika idrottsliga aktiviteter. Trots detta får didaktiska frågor ofta stå åt sidan när läraren ska utforma idrottsundervisningen. Istället påverkas läraren i mångt och mycket av egna intressen när han/hon idag ska planera lektionerna i idrott och hälsa, som idag till stor del har kommit att innehålla olika bollaktiviteter. Bollaktiviteter är visserligen populära hos de flesta av dagens elever men det finns också ett fåtal elever som är missnöjda över att dessa utgör en så pass stor del av innehållet. Syftet med examensarbetet har varit att undersöka hur vi som blivande lärare kan arbeta för att påverka fysiskt inaktiva och ointresserade grundskoleelevers inställning till idrott och hälsa.

För fysiskt inaktiva elever kan undervisningen i idrott och hälsa utgöra deras enda möjlighet till att få testa olika idrottsliga aktiviteter. Trots detta får didaktiska frågor ofta stå åt sidan när läraren ska utforma idrottsundervisningen. Istället påverkas läraren i mångt och mycket av egna intressen när han/hon idag ska planera lektionerna i idrott och hälsa, som idag till stor del har kommit att innehålla olika bollaktiviteter. Bollaktiviteter är visserligen populära hos de flesta av dagens elever men det finns också ett fåtal elever som är missnöjda över att dessa utgör en så pass stor del av innehållet. Syftet med examensarbetet har varit att undersöka hur vi som blivande lärare kan arbeta för att påverka fysiskt inaktiva och ointresserade grundskoleelevers inställning till idrott och hälsa.

Syftet med studien var att undersöka hur läroböcker i svenska för A-kursen på gymnasiet behandlar ordklasser ur ett Didaktiskt perspektiv samt att granska vilken kunskapssyn läroböckerna förmedlar och vilka konsekvenser de olika framställningarna får för eleven. Metod: För att uppfylla syftet valde vi kritisk diskursanalys som metod. Det diskursanalytiska perspektivet har gjort det möjligt att svara på studiens syfte och frågeställningar. Genom att studera textens modalitet, sociala och diskursiva praktik har vi kunnat studera hur ordklasser framställs, vilken kunskapssyn läroböckerna förmedlar samt vilka konsekvenser framställningarna får för elevens lärande. Resultat: Vår undersökning visar att läroböckernas framställningar av ordklasser är faktabaserade och att de förmedlar en traditionell och formaliserad kunskapssyn.

Syftet med mitt examensarbete är att undersöka de bakomliggande orsakerna, motiven, till varför två lärare i en klass i årskurs två valt att använda sig av en interaktiv skrivtavla i sin matematik-undervisning. Jag undersöker även om eleverna har liknande åsikter som lärarna och vilken typ av interaktivitet som dessa lärare genererar med hjälp av den interaktiva skrivtavlan. En kvalitativ forskningsmetod fungerade bäst för att besvara mina forskningsfrågor. Den socio¬kulturella teorin ligger som grund då bruket av artefakter ses som centralt tillsammans med männi¬skans relationer. De metoder som använts för att besvara mina frågeställningar är observationer av tre olika lektioner som videofilmats, intervjuer av lärarna och en fokusgruppsdiskussion med elever. Resultatet visar att lärarnas motiv är flera och utgår ifrån dels ett lärandeperspektiv där eleverna är i fokus dels ett Didaktiskt perspektiv där effektivitet och tidsvinster under lektioner är fokus.