Titel: Vilka konsekvenser får lärares val av metoder inom matematikundervisningen för eleverna? Teacher?s choice of method for maths-instruction; what are the consequences for the pupils? Författare: Maria Axtelius och Lotta Cronvall (2009). Vårt syfte med denna undersökning är att undersöka vad elever i skolår tre tycker om matematiken i skolan och varför. Ett annat syfte är att fördjupa kunskapen kring hur lärare kan motivera barn i matematikundervisningen för att de ska nå upp till gällande kunskapsmål, samt hur lärare kan utmana de elever som med lätthet når upp till målen. Matematikämnet är ofta förekommande i skoldebatten, och det är viktigt att eleverna bibehåller det intresse som ofta finns när de börjar i skolår ett.

Bakgrund: Felaktiga torrvikter a?r ett problem inom hemodialysva?rden. Det kan orsaka va?rdskada i form av komplikationer och lidande, med symtom som tro?tthet, blodtrycksfall och sendrag fo?r dialyspatienter. Det finns ett behov av implementering av evidensbaserade metoder som minskar risken fo?r fel i torrviktsbesta?mning.

Syftet med studien är att undersöka hur en skola för alla framställs i 2011-års skollag jämfört med 1985-års skollag samt i 2011-års läroplan, Lgr11, jämfört med 1994-års läroplan, Lpo94. Empirin har begränsats till de avsnitt som berör grundskolan ur perspektivet en skola för alla och elever i behov av särskilt stöd, i de båda skollagarna och läroplanerna (endast kapitel 1). Analysen gjordes utifrån två av Faircloughs tre diskursdimensio­ner: text och diskursordning. I diskussionen anknyts till den tredje dimensionen: den sociala praktiken. Analysverktyget för diskursordningen var dels inspirerat av Asp-Onsjös (2006) aspekter av inkludering (rumslig, socialt och didaktiskt) dels av Perssons (2010) modell för analys av grundläggande demokrativärden.

Detta examensarbete handlar om att försöka skapa sig en djupare förståelse för den pentatoniska skalans betydelse i waldorfskolans yngre klasser. Utgångspunkt för denna undersökning har varit en kvalitativ forskningsintervju där fyra waldorflärare har berättat om sina tankar och erfarenheter kring arbetet med pentatoniken. Genom ett empiriskt material har jag försökt klarlägga följande frågeställning: Hur man använder sig av den pentatoniska skalan i waldorfskolan, vad pentatonikens historiska bakgrund har för betydelse för undervisningen och hur medvetet detta görs.Resultatet av intervjuerna visar att samtliga pedagoger använder sig regelbundet av pentatoniska sånger och den pentatoniska flöjten i waldorfskolan. Redan i första klass är pentatoniska melodier dominerande. Om man läser i waldorfskolans kursplan om ämnet musik står det att fr.o.m.

Vi har på förslag från Johan Östergren, rektor på Sjömansskolan i Stockholm, kartlagt vad som fungerar bra och vad som fungerar mindre bra med det nuvarande systemet för bedömning av elevernas insatser när de är ute på APU (Arbetsplatsförlagd utbildning). Genom att intervjua elever, handledare, lärare och rektor, har vi bland annat undersökt hur kommunikationen mellan grupperna ser ut och vad de olika grupperna anser om de nuvarande dokumenten som eleverna arbetar med under APU:n. När elevens APU är slut ska handledaren lämna en betygsrekommendation till läraren, men på vilka grunder görs denna bedömning? Vi gör en historisk återblick för att ge läsaren förståelse för den yrkeskultur och tradition som finns inom sjömansyrket. Den svenska sjömansutbildningen jämförs i ett internationellt perspektiv med den lärlingsanpassade sjömansutbildningen i Danmark.

SammanfattningFör att dagens elever ska kunna möta de krav som samhället ställer på läskunnighet behöver de kunna ta till sig innehållet i det de läser med god läshastighet och förståelse och de behöver kunna reflektera kring det lästa. Syftet med detta examensarbete är att ta reda på hur ett antal elever upplever hur deras reflektionsförmåga och läsförståelse påverkas av att arbeta med skönlitterära texter och textsamtal utifrån en metod som kan kallas reflekterande läsning och skrivning. Anledningen till detta är att jag vill ta reda på om arbetssättet passar att implementera över lag i den skola jag arbetar för närvarande.                      Genom en litteraturgenomgång av språkets betydelse för människans utveckling, läs- och skrivutveckling, några olika didaktiska metoder och kvalitativa intervjuer med sex elever i år 9 redogör jag i detta examensarbete för hur man didaktiskt kan arbeta för att utveckla elevernas reflektionsförmåga och läsförståelse. Jag tar också upp svårigheter och kritik som framförts om den didaktiska metoden. Resultatet visar att fem av de sex eleverna upplever att de blivit bättre på att reflektera kring skönlitterära texter och att dessa reflektioner kan leda till en bättre förståelse för det lästa.

För fysiskt inaktiva elever kan undervisningen i idrott och hälsa utgöra deras enda möjlighet till att få testa olika idrottsliga aktiviteter. Trots detta får didaktiska frågor ofta stå åt sidan när läraren ska utforma idrottsundervisningen. Istället påverkas läraren i mångt och mycket av egna intressen när han/hon idag ska planera lektionerna i idrott och hälsa, som idag till stor del har kommit att innehålla olika bollaktiviteter. Bollaktiviteter är visserligen populära hos de flesta av dagens elever men det finns också ett fåtal elever som är missnöjda över att dessa utgör en så pass stor del av innehållet. Syftet med examensarbetet har varit att undersöka hur vi som blivande lärare kan arbeta för att påverka fysiskt inaktiva och ointresserade grundskoleelevers inställning till idrott och hälsa.

För fysiskt inaktiva elever kan undervisningen i idrott och hälsa utgöra deras enda möjlighet till att få testa olika idrottsliga aktiviteter. Trots detta får didaktiska frågor ofta stå åt sidan när läraren ska utforma idrottsundervisningen. Istället påverkas läraren i mångt och mycket av egna intressen när han/hon idag ska planera lektionerna i idrott och hälsa, som idag till stor del har kommit att innehålla olika bollaktiviteter. Bollaktiviteter är visserligen populära hos de flesta av dagens elever men det finns också ett fåtal elever som är missnöjda över att dessa utgör en så pass stor del av innehållet. Syftet med examensarbetet har varit att undersöka hur vi som blivande lärare kan arbeta för att påverka fysiskt inaktiva och ointresserade grundskoleelevers inställning till idrott och hälsa.

Bakgrund Artros ?r en ledsjukdom d?r kroppens naturliga balans av uppbyggnad och nedbrytning av ben och broskv?vnad p?verkas. Artros i h?nderna ?r en av de vanligaste formerna av artros. F?rekommande symtom ?r sm?rta, nedsatt r?rlighet och stelhet vilket p?verkar handfunktionen.

Syftet med studien var att undersöka hur läroböcker i svenska för A-kursen på gymnasiet behandlar ordklasser ur ett didaktiskt perspektiv samt att granska vilken kunskapssyn läroböckerna förmedlar och vilka konsekvenser de olika framställningarna får för eleven. Metod: För att uppfylla syftet valde vi kritisk diskursanalys som metod. Det diskursanalytiska perspektivet har gjort det möjligt att svara på studiens syfte och frågeställningar. Genom att studera textens modalitet, sociala och diskursiva praktik har vi kunnat studera hur ordklasser framställs, vilken kunskapssyn läroböckerna förmedlar samt vilka konsekvenser framställningarna får för elevens lärande. Resultat: Vår undersökning visar att läroböckernas framställningar av ordklasser är faktabaserade och att de förmedlar en traditionell och formaliserad kunskapssyn.

Syftet med mitt examensarbete är att undersöka de bakomliggande orsakerna, motiven, till varför två lärare i en klass i årskurs två valt att använda sig av en interaktiv skrivtavla i sin matematik-undervisning. Jag undersöker även om eleverna har liknande åsikter som lärarna och vilken typ av interaktivitet som dessa lärare genererar med hjälp av den interaktiva skrivtavlan. En kvalitativ forskningsmetod fungerade bäst för att besvara mina forskningsfrågor. Den socio¬kulturella teorin ligger som grund då bruket av artefakter ses som centralt tillsammans med männi¬skans relationer. De metoder som använts för att besvara mina frågeställningar är observationer av tre olika lektioner som videofilmats, intervjuer av lärarna och en fokusgruppsdiskussion med elever. Resultatet visar att lärarnas motiv är flera och utgår ifrån dels ett lärandeperspektiv där eleverna är i fokus dels ett didaktiskt perspektiv där effektivitet och tidsvinster under lektioner är fokus.

SammanfattningSvenska elever visar svaga resultat i algebra jämfört med elever i andra länder. Bristande bråkkunskaper skulle kunna vara en bakomliggande orsak till detta.Syftet med examensarbetet har varit att utifrån ett didaktiskt perspektiv studera hur fyra specifika pedagoger introducerar och bedriver sin bråkundervisning i grundskolan. Min intention har varit att koppla resultatet från min studie till styrdokument och forskning, för att se hur man kan bedriva en god bråkundervisning som leder till ökad förståelse.Områden som behandlas i uppsatsen är bland annat laborativ matematik, språk och matematik, vardagsmatematik samt erfarenhetsbaserad undervisning.I genomförandet av studien har jag valt metoden self report. Studien är fenomenologisk, vilket innebär att man fokuserar människors erfarenheter, upplevelser och uppfattningar. Vidare valde jag att fokusera kvalitet snarare än kvantitet, det var inte mängden informanter som var centralt utan innehållet i deras berättelser.Resultatet i studien visar att fyra specifika pedagoger med särskilt engagemang hade såväl varierad som konkret, laborativ samt vardagsförankrad undervisning.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur kompositörer inom genren svensk folkmusik idag går till väga när de komponerar ny musik, hur deras arbetsprocess ser ut och vilka arbetssätt de använder sig av. Det teoretiska perspektivet är hämtat från Stan Bennet och Max Grafs tidigare forskning om hur kompositionsprocessen ser ut för kompositörer inom konstmusikgenren. Ett didaktiskt perspektiv används också som utgångspunkt. Bakgrunden till arbetet baserar jag på tidigare forskning om kompositionsprocessen, forskning om gehörsmusik och kreativitet och idé-skapande. Jag ser även till vikten av att tränas i sitt divergenta tänkande som komponerande innebär.

Syftet med studien var att undersöka grundskolelärares användning av bollspel i undervisningen i ämnet idrott och hälsa. Den totala avsaknaden av bollspel i läroplanen aktualiserade att ett didaktiskt perspektiv användes för att utreda följande frågeställningar: Vad innehåller undervisningen, enligt lärarna, när bollspel används? Hur bedrivs undervisningen, enligt lärarna med hjälp av bollspel? Varför används bollspel i undervisningen, enligt lärarna? Vilka skillnader finns det mellan lärare som undervisar på lågstadiet, mellanstadiet och högstadiet avseende deras didaktiska val kring bollspel i undervisningen? För att kunna behandla frågeställningarna så hämtades empiri från totalt 35 grundskolelärare i årskurs 1-9 in via en enkät. Studien har visat att innehållet i lärarnas bollspelsundervisning främst består av Målspel men även i viss mån av Nätspel. Det senare i högre grad av lärare för grundkolans senare är än för de lägre åldrarna.

Syftet med studien är att studera forskningen om muntlig bearbetning av skönlitteratur mellan 2005 och 2015. Ett speciellt fokus har legat på forskningen mellan 2010 och 2015, detta för att ge en överblick över forskningens aktuella läge och troliga utveckling. I ljuset av det katastrofala resultatet i PISA-undersökningen 2012 valde vi att rikta fokus mot litteratursamtalets läsutvecklande möjligheter och den forskning som bedrivits på området. För att studien ska ha hög yrkesrelevans har studerats benämningar och modeller för bearbetningen, men också konkreta effekter av bearbetningen och hur man rent praktiskt uppnår dessa på bästa sätt i undervisningen. Studien har genomförts med utgångspunkt i en systematisk litteraturstudie och har tagit avstamp ur ett sociokulturellt perspektiv.