Syfte: Syftet med studien är att få ökad förståelse för arbetssökandes upplevelse av en rekryteringsprocess samt belysa den psykologiska delen av ett anställningskontrakt. Uppsatsen undersöker hur ett antal nyanställda på ett utvalt företag upplevde rekryteringsprocessens olika delar, huruvida rekryteringsprocessen skapade förväntningar på den kommande anställningen samt hur väl förväntningarna stämmer överens med personernas situation idag.Tidigare forskning/teorier: Studien beskriver rekryteringsprocesser ur ett organisations-teoretiskt perspektiv och ur ett socialpsykologiskt perspektiv. För organisationer handlar det om att knyta till sig rätt personer till sin verksamhet, vilket blivit allt mer avgörande för att lyckas behålla sin konkurrenskraft. För individen handlar det om att få en bild av företaget och vad en kommande anställning kommer att innebära. Det psykologiska kontraktet är ett begrepp inom organisationsforskningen som beskriver de förväntningar som den anställde har på utbytesrelationen till organisationen.

"A thousand flowers are better than one vegetable"-         A study of the pedagogical choices of teachers of religion studies and students' attitudes towards religious educationSyftet med uppsatsen är att, genom en kvalitativ intervju, undersöka de didaktiska valen hos religionslärarna, alltså vilka delar som lärarna anser, ska ingå i religionsundervisningen, samt vad dessa val grundar sig på. Det finns redan en del skrivet kring lärarnas didaktiska val men forskningen faller när det kommer till elevernas uppfattningar kring lärarnas didaktiska val samt elevernas attityder till religionsundervisningen. Med detta som utgångspunkt har vi som blivande religionslärare också valt att fokusera på just elevernas attityder. Syftet med uppsatsen är alltså även att utifrån enkäter med de intervjuade lärarnas elever undersöka vilka attityder eleverna har till religionsämnet samt de didaktiska valen som deras lärare väljer att ta upp i religionsundervisningen. Enkätunderökningen med eleverna visar att eleverna har en positiv inställning till religionsämnet och att deras engagemang framförallt grundar sig på deras egna intressen för religionsämnet men också lärarens engagemang.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur två verksamma lärare i årskurs ett kan arbeta med läs- och skrivundervisning. Det empiriska material som har samlats in utgörs av kvalitativa semistrukturerade intervjuer och kvalitativa observationer. Arbetets resultat visar att lärarna har olika teoretiska utgångspunkter vid planeringen av undervisningen. Utifrån arbetets resultat dras två slutsatser, nämligen att två verksamma lärare lägger upp sin läs- och skrivundervisning på olika sätt, vilket leder till att de använder olika arbetsmetoder och material. Slutsatsen är också att lärarna tillämpar de svenskämnesdidaktiska frågorna i olika hög grad vid planering av sin undervisning..

Abstract The topic of this essay is to show why I regard the non fiction novel as a problematic genre and to compare two popular and famous swedish non fiction novels; Legionärerna (1968) by Per Olov Enquist and Gömda (1995) by Maria Eriksson and Liza Marklund.I start with giving a short introduction to modern genre theory and to non fiction novels as a genre. I also discuss different definitions of non fiction novels by, for example, Rolf Yrlid and Lars-Olof Franzén. Then I discuss Enquist?s Legionärerna and the critics? reception of it. I am also doing the same with Eriksson?s and Marklund?s Gömda before I compare these two novels with each other. My conclusion is that Legionärerna and Gömda have a lot in common although there are some differences.

SammanfattningI och med den senaste läroplanen (Lpo 94) och att skolledningen decentraliserats har lärarna fått ett större ansvar för de didaktiska frågorna i skolans verksamhet. Vårt syfte med denna uppsats är att belysa relationen mellan lärares uppdrag och arbete. De frågeställningar vi valt att fokusera på är: Hur uppfattar lärare vad som ligger till grund för deras didaktiska val och vilka påverkansfaktorer uppfattar lärare har störst betydelse för deras didaktiska val? Detta undersökte vi genom en enkätundersökning med 40 lärare och genom att läsa tidigare forskning. Resultatet av vår undersökning visade att påverkansfaktorerna är många och uppfattas olika, vissa medvetet och direkt påverkande, andra uppfattas indirekt och omedvetet.

Min uppsats beskriver hur gymnasielärare i religionskunskap år 2010 kan förhålla sig till livsfrågor i undervisningen och den didaktiska problematiken med livsfrågor i klassrummet.Som teoretisk ram har jag tagit upp några olika definitioner av livsfrågor, gjort nedslag i den didaktiska historiken över livsfrågepedagogik, samt visat på de läroplansteoretiska utgångspunkterna för livsfrågor i undervisningen. Mitt perspektiv utgår från grounded theory och utifrån en hermeneutisk förståelsehorisont har jag genomfört kvalitativa intervjuer med fem verksamma religionskunskapslärare under vårterminen 2010. Informanternas svar visar att livsfrågor kan tolkas på olika sätt vilket påverkar didaktiken. Det framkom även att de omgärdar livfrågedidaktiken med försiktighetsåtgärder vilka kan bero på omsorg om eleven, rädsla, kontrollbehov, praktisk pedagogisk kompetens grundad på erfarenhet, eller bristande kompetens. Livsfrågor introducerades i kursplanen för religionskunskap med intentionen att utgå ifrån elevens intressen och frågor. Men i praktiken kan det bli just de frågor som ligger eleven närmast som anses för känsliga och väljs bort i undervisningen..

Syftet med vår undersökning är att ta reda på hur några utvalda lärare med lång erfarenhet bakom sig resonerar och motiverar sina didaktiska val i undervisningen. Frågeställningarna som vi utgått ifrån är: Hur beskriver lärarna sina didaktiska val i undervisningen och hur motiverar lärarna dessa? Vilken valfrihet har läraren i sina didaktiska val? Forskningen visar att det inte kommer kunna skapas en färdig lösning i form av undervisningsmetoder eller teknologier som på ett mirakulöst sätt fungerar för alla individer. Hur människor lär kan aldrig begränsas till en fråga enbart om teknik eller metod. Det finns många olika sätt läraren kan välja i utformningen av sin undervisning och hur lärare väljer att lära ut är bland annat beroende av den utbildning man gått, ens sociala och kulturella bakgrund och den kultur som råder på skolan.

Syftet med denna studie är att utifrån pedagogers definition av begreppet utomhuspedagogik belysa pedagogers didaktiska ställningstaganden i samband med den pedagogiska verksamhet som bedrivs utomhus inom förskola och förskoleklass.Studien utgår från Anders Szczepanskis definition av begreppet utomhuspedagogik, där utomhuspedagogik ses som att: lärandets rum flyttas ut, växelverkan mellan sinnlig upplevelse och boklig bildning samt att platsens för lärandet är av stor betydelse.För att besvara studiens syfte och frågeställningar har det genomförts sex samtalsintervjuer och sex utomhusobservationer. Resultatet visar att respondenterna inte definierar begreppet utomhuspedagogik på samma sätt som Szczepanski. Vidare visar resultatet utifrån de didaktiska ställningstaganden pedagogerna tar i samband med sin utomhusverksamhet att hälsa ses som den största anledningen till att bedriva pedagogisk verksamhet utomhus. Pedagogerna ansåg inte att platsen för lärandet hade någon betydelse utan de menade istället att planeringen är det som betyder något. Den slutsats författarna till studien kom fram till var att det inte i enlighet med Szczepanskis definition, bedrivs utomhuspedagogik på respektive förskolor och skola..

Syftet med detta arbete är att undersöka huruvida vissa didaktiska tillvägagångssätt kan öka motivationen hos gymnasieelever inför studier av äldre texter samt i vilken utsträckning valfrihet och medbestämmande är viktigt inför arbetet med dessa. Könsrelaterade jämförelser görs. Tidigare forskning presenteras och en empirisk kvantitativ undersökning med enkäter genomförs, baserad på SCAS (Swedish Core Affect Scale) i reducerad form. Ett 1500-talsepos presenteras medelst olika didaktiska metoder för elever som löpande noterar graden av motivation på en niogradig skala bestående av adjektivpar.Studien visar att vissa didaktiska tillvägagångssätt ökar elevers motivation. Berättande samt rörliga bilder i kombination med tal och musik visar sig vara de mest stimulerande metoderna, gärna anknytning till universella teman och perspektiv.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att belysa vilken betydelse kontraktsformulering och val av kontraktstyp har för ett outsourcinginitiativs framgång utifrån ett kundperspektiv.Teori: Studiens teoretiska referenser består av agentteorin, transaktionskostnadsteorin, teorin om ofullständiga kontrakt samt en omfattande litteraturgenomgång om kontrakt. Agentteorin behandlar hur det mest effektiva kontraktet bör utformas mellan två parter. I transaktionskostnadsteorin diskuteras de omständigheter och kostnader som uppstår då en aktivitet avslutas hos en part och påbörjas hos en annan. Teorin om ofullständiga kontrakt förklarar svårigheten med att kontraktsmässigt behandla framtida oförutsägbara händelser, och genom litteraturgenomgången framkom fem kontraktstyper samt fem faktorer vilka ansågs ha en avgörande betydelse för kontraktsformulering.Metod: En surveyundersökning i form av ett webbformulär utfördes. Urvalet bestod av de 125 företag som ingår i börslistan small cap.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att belysa vilken betydelse kontraktsformulering och val av kontraktstyp har för ett outsourcinginitiativs framgång utifrån ett kundperspektiv.Teori: Studiens teoretiska referenser består av agentteorin, transaktionskostnadsteorin, teorin om ofullständiga kontrakt samt en omfattande litteraturgenomgång om kontrakt. Agentteorin behandlar hur det mest effektiva kontraktet bör utformas mellan två parter. I transaktionskostnadsteorin diskuteras de omständigheter och kostnader som uppstår då en aktivitet avslutas hos en part och påbörjas hos en annan. Teorin om ofullständiga kontrakt förklarar svårigheten med att kontraktsmässigt behandla framtida oförutsägbara händelser, och genom litteraturgenomgången framkom fem kontraktstyper samt fem faktorer vilka ansågs ha en avgörande betydelse för kontraktsformulering.Metod: En surveyundersökning i form av ett webbformulär utfördes. Urvalet bestod av de 125 företag som ingår i börslistan small cap.

Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur avgörande nationella skolreformer mottagits och anammats på lokal nivå från år 1931 fram till och med läroplanen 1962. Undersökningen riktar in sig på den skoltidning som utgavs i Orsa, i norra Dalarna, under perioden 1931 och 1985. De teoretiska utgångspunkterna har i huvudsak hämtats från Tomas Englunds avhandling Samhällsorientering och medborgarfostran i svensk skola under 1900-talet. I uppsatsen ställs frågor om hur den skolpolitiska, de didaktiska och den pedagogiska utvecklingen, såsom den ter sig i Orsa skoltidning, stämmer överens med den motsvarande nationell utveckling och vilka pedagogiska och didaktiska åtgärder och konsekvenser reformerna fått på den lokala nivån. Resultatet visar på en stor grad av acceptans och anpassning hos lokalbefolkningen, men också motstånd och lokal självkänsla.

"A thousand flowers are better than one vegetable"-         A study of the pedagogical choices of teachers of religion studies and students' attitudes towards religious educationSyftet med uppsatsen är att, genom en kvalitativ intervju, undersöka de didaktiska valen hos religionslärarna, alltså vilka delar som lärarna anser, ska ingå i religionsundervisningen, samt vad dessa val grundar sig på. Det finns redan en del skrivet kring lärarnas didaktiska val men forskningen faller när det kommer till elevernas uppfattningar kring lärarnas didaktiska val samt elevernas attityder till religionsundervisningen. Med detta som utgångspunkt har vi som blivande religionslärare också valt att fokusera på just elevernas attityder. Syftet med uppsatsen är alltså även att utifrån enkäter med de intervjuade lärarnas elever undersöka vilka attityder eleverna har till religionsämnet samt de didaktiska valen som deras lärare väljer att ta upp i religionsundervisningen. Enkätunderökningen med eleverna visar att eleverna har en positiv inställning till religionsämnet och att deras engagemang framförallt grundar sig på deras egna intressen för religionsämnet men också lärarens engagemang.

"A thousand flowers are better than one vegetable"-         A study of the pedagogical choices of teachers of religion studies and students' attitudes towards religious educationSyftet med uppsatsen är att, genom en kvalitativ intervju, undersöka de didaktiska valen hos religionslärarna, alltså vilka delar som lärarna anser, ska ingå i religionsundervisningen, samt vad dessa val grundar sig på. Det finns redan en del skrivet kring lärarnas didaktiska val men forskningen faller när det kommer till elevernas uppfattningar kring lärarnas didaktiska val samt elevernas attityder till religionsundervisningen. Med detta som utgångspunkt har vi som blivande religionslärare också valt att fokusera på just elevernas attityder. Syftet med uppsatsen är alltså även att utifrån enkäter med de intervjuade lärarnas elever undersöka vilka attityder eleverna har till religionsämnet samt de didaktiska valen som deras lärare väljer att ta upp i religionsundervisningen. Enkätunderökningen med eleverna visar att eleverna har en positiv inställning till religionsämnet och att deras engagemang framförallt grundar sig på deras egna intressen för religionsämnet men också lärarens engagemang.

Med vårt arbete vill vi belysa det pedagogiska tänkande och förhållningssätt som ligger till grund för pedagogens insatser i mötet med elever med ADHD. I arbetet kommer vi dels undersöka hur pedagogerna anpassar miljön för att främja elevernas optimala lärande, dels vilka didaktiska val pedagogerna gör samt var pedagogerna söker sin kunskap kring ADHD-problematiken. Som stöd i undersökningen använder vi oss av utvecklingspsykologiska teorier där Lev Vygotskij och Jerome Bruner menar att kommunikation och stödstrukturer är nödvändiga för att utveckla tänkandet och problemlösning. Val av metoder är observationer och kvalitativa intervjuer med pedagoger på en gymnasieskola i södra Skåne. Slutsatsen av arbetet är att miljön, didaktiska val och kunskap är centrala begrepp i mötet med elever med ADHD..