Uppsatsen syfte är att göra ett skrivmoment i en högstadieklass där eleverna ska skriva en berättelse baserat på fanfiction och deras personliga intressen. Texten innehåller teoretiska utgångspunkter såsom skrivprocessteori, receptionsteorier och didaktiska teorier och perspektiv som jag ska kunna använda till mitt undervisningsmoment. Den innehåller även tre stora undersökningar från tre olika verk. Två av de tre undersökningarna ingår i avhandlingar där alla är peer reviewed, alltså godkända av någon sorts handledare. Den tredje är en bok, Författande fans, som på många sätt är central för min uppsats eftersom den behandlar begreppet fanfiction.

Ek, Gertrud (2010). Vad gör vi när elever inte når målen i läsning och skrivning? - Rektorers kunskap om och strategier för att begränsa läs- och skrivsvårigheter. Skolutveckling och ledarskap, Utbildningsvetenskap, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med mitt självständiga arbete var att undersöka vilken förståelse och vilka strategier rektorer har för att begränsa läs- och skrivsvårigheter så att alla barn kan läsa och skriva efter sitt första skolår.

Vårt syfte med den här uppsatsen har varit att göra en litteraturstudie kombinerat med våra egna tankar och idéer om självförtroende i matematik. Vi har i sammanställningen av forskningen i huvudsak koncentrerat oss på svensk forskning.Det har visat sig att svagt självförtroende i matematik påverkar resultaten i matematik negativt. Faktorer som upprepade misslyckanden, ogynnsam undervisning och föräldrar med negativ inställning till matematik har visat sig ha en negativ påverkan på självförtroendet i matematik. Elever som kommer från hem med arbetare och småföretagare har visat sig ha sämre självförtroende i matematik än elever som kommer från hem med högre tjänstemän och storföretagare. Det har även visat sig att flickor har sämre självförtroende i matematik än pojkar.

Syftet med studien är att undersöka hur de interpersonella relationerna i arbetslagen på förskolan påverkas av yrkesgruppernas skilda utbildningsnivåer och deras olika ansvars­uppgifter, vilka specificerats i förskolans läroplan (Skolverket 2010). Jag har genomfört intervjuer med fem barnskötare och fem förskollärare. Deras utsagor har analyserats utifrån ett maktperspektiv med utgångspunkt i Michel Foucaults diskursteori. Utsagorna har också analyserats från ett interpersonellt, och ett intersektionellt perspektiv. Resultatet visar att utsagorna i yrkesgrupperna liknar varandra, och att det finns uttryck för makt mer eller mindre uttalat mellan yrkesgrupperna.

Tanken bakom detta examensarbete var att framställa ett laborativt läromedel i matematik för utomhusmiljö som ska upplevas som motivationshöjande och lustfyllt för eleverna. Läromedlet är upplagt i lektionsplaneringar som är förankrade i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet (1994), i kursplanen för matematik samt i de sex aspekterna på lärande ur sociokulturellt perspektiv som Dysthe (2003) skriver om. Vi har arbetat fram ett material som innefattar rumsuppfattning och mätning eftersom dessa passar utmärkt att genomföra i utemiljö. Idéerna till lektionsplaneringarna är utifrån oss själva men inspiration från tidigare kurser, kurslitteratur och VFU-platser går inte att frånse. Upplägget på lektionerna är utifrån Lindström och Pennlerts (2003) modell, där flera didaktiska frågeställningar tas i beaktning.

Syftet med detta arbete är att ta reda hur eleverna upplever skolans undervisning inom ämnesområdet naturvetenskap. Vad har de för upplevelse av sin naturkunskapsundervisning och ligger den i fas med hur den borde se ut med tanke på de mål som finns uppsatta i dessa ämnen? Då jag varit ute på praktik, fältstudier, vikarierat eller mött elever på annat sätt, har jag fått uppfattningen av att många elever inte har den kunskap de borde ha i NO för den aktuella årskursen, och det är då tankarna till detta arbete har väckts. Genom en enkät- studie har jag fått ta del av ca 100 elevers syn på sin NO- undervisning. Dessa resultat har jag kopplat till min litteraturstudie där jag lyft fram de didaktiska frågorna vad, hur och varför.

Dennauppsats har genom en experimentell studie undersökt om två olika sorters under­visningsmetoderger olika effekt på elevers lärande. De två teorier/undervisningsmetoder somhar jämförts är behaviorismen och konstruktivismen. Två slumpmässigt utvaldagrupper har utsatts för två olika interventioner (de tvåundervisningsmetoderna) och sedan har de olika effekterna på lärandetutvärderats med hjälp av ett mätinstrument utformat som ett kunskaps­provinnehållande två olika frågetyper. Det insamlade materialet har sedananalyserats kvantitativt. Deresultat som denna studie presenterar visar inte på några statistisktsignifikanta skillnader mellan de två grupperna gällande lärande. Båda grupperpresterar likvärdiga resultat på frågetyp A såväl som på frågetyp B. Resultatenhar diskuterats i relation till befintlig litteratur och tydligast koppling hargjorts till de studier som förespråkar ett förhållningssätt som influeras av debåda olika undervisnings­metoderna.

Med den här uppsatsen har jag velat diskutera relationen mellan utomhusdidaktik respektive inomhusdidaktik som utgångspunkt för undervisningen i den svenska skolan. Ett annat syfte är att med utgångspunkt i ovan nämnda didaktiker fördjupa kunskaperna i utbildningsmetodik för lärare i allmänhet och biologilärare i synnerhet.Studien utgår från två frågeställningar som jag genom intervjuer med två representanter för utomhusdidaktik och två representanter för inomhusdidaktik har försökt besvara.Resultatet av denna studie visar att utomhusdidaktik och inomhusdidaktik kan vara mycket lika i sina fokus på de didaktiska frågorna. Ett undantag är var-frågan som är av större betydelse för utomhusdidaktiken. Studien visar även att utomhusdidaktik berör många fler ämnen än biologiämnet.En viktig slutsats är att undervisningen i skolan ofta saknar verklighetsförankring. Utomhusdidaktik och science-center-didaktik, som representerar inomhudidaktik i denna studie kan båda hjälpa skolan att konkretisera den ofta teoretiska undervisningen och bidra till en ökad förståelse hos eleverna..

Uppsatsen bygger på några teoretiska perspektiv om samtalets betydelse för lärande och framställs här som betydelsefullt såväl för lärande som för utveckling och etablering av demokrati. Sammanfattningsvis handlar det om att individer med hjälp av samtal görs delaktiga i en lärandeprocess. Uppsatsens teoretiska avsnitt tar utgångspunkt i några texter författade av Roger Säljö (2000), Olga Dysthe (1996), Douglas Barnes (1975/1978) och Tomas Englund (2000 samt 2004). För att ytterligare belysa samtalets betydelse för lärande har vi valt att lyfta fram några texter från Johan Liljestrand (2002), Kent Larsson (2004) samt Fritjof Sahlström (2001). Mot denna bakgrund har vi formulerat fyra didaktiska frågeställningar där svaren var och en på sitt sätt kan belysa samtal i undervisning.

Abstract Ahlgren, Åsa & Nilsson, Jessica (2009). Matematikläxan i skolår 3. En studie om innehåll, tidsaspekt och syfte. Malmö: Lärarutbildningen, Malmö högskola. Examensarbetet behandlar matematikens innehåll och syftet med den utifrån lärares perspektiv samt tidsaspekten. Studien utgår från de didaktiska begreppen hur/vad, när och varför.

Syftet med denna studie är att undersöka hur högläsning bedrivs som lärandeform på grundsärskolan. Genom intervjuer och observationer har fem lärares inställning och arbetssätt gällande högläsning studerats. Studien visar på att lärarna är medvetna om högläsningens positiva effekter. De är även måna om att elevernas åsikter och personliga erfarenheter ska få ett visst utrymme, det framkommer också att lärarna arbetar med högläsningen på ett sätt som kan stärka elevernas självförtroende. Samtliga lärare betonar vikten av inlevelse för att främja lärandet vid högläsning.

Syftet med detta arbete är att undersöka lärares attityder till läromedel, läroböcker vs IKT. Vilka motiv och vilka faktorer vilar bakom dessa lärares val och vilka didaktiska konsekvenser kan de se i användandet av dessa läromedelsformer. Vi använde oss av metoderna observation och intervju för att söka svar på detta inom svenskundervisningen med lärare i årskurs 5 i två olika kommuner. Våra resultat visar att samtliga lärare är positivt inställda till att använda IKT i sin undervisning och att samma lärare också till stor del använder läroböcker som en utgångspunkt i sin lektionsplanering. Det visade sig också finnas skillnader mellan de två undersökta kommunerna i frågan om huruvida de använde IKT eller läroböcker i undervisningen.

Syftet med studien var att undersöka didaktiska val och kompensation kring elever på högstadiet med läs- och skrivsvårigheter och dyslexi. Jag ville skapa mig en bild av hur det fungerar ute i skolan idag då 20 % som slutar nian inte har tillägnat sig funktionellt tillräckligt goda läs- och skrivfärdigheter. Läs- och skrivkompetens är ett villkor för att människan ska fungera bra ute i samhället samt skolkulturen bygger på att vi läser och skriver för att lära. Metoden bestod av intervjuer med fyra specialpedagoger på olika skolor. Skolorna ligger i södra Sverige samt i olika miljöer som storstad, mindre stad och villasamhälle.

Syftet med följande uppsats är att undersöka i vilken utsträckning gymnasielärare uppfattar islamofobiska åsikter hos sina elever, och hur detta påverkar deras didaktiska val när de undervisar om islam i religionskunskap. Arbetet ger en översikt av utvald tidigare forskning gällande islamofobins idéhistoriska utveckling, islamofobibegreppet och dess användning, samt litteratur gällande islamofobi och religionsundervisning. Med hjälp av kvalitativa intervjuer undersöker och redogör jag för hur tre gymnasielärare i religionskunskap ser på problematiken kring islamofobi. Mitt resultat pekar på att de ser islamofobi som ett problematiskt område att arbeta med, och de menar att eleverna får många av sina uppfattningar gällande islam från media, som de anser visar upp en huvudsakligen negativ och enhetlig bild av islam. Detsamma kan i hög utsträckning sägas gälla läromedel.

Utgångspunkten för vårt arbete har varit att undersöka om ekologisk mat används som ett verktyg till undervisning i miljöhistoria. Dagens didaktiska forskning kring miljöhistoria motiverar ämnets betydelse på flera plan. I skolans verksamhet är det tänkt att ämnet ska kunna användas för tolkning av de lokala och globala förhållandena i världen. Vi börjar arbetet med att lyfta fram olika forskares motiv för miljöhistoria i skolans verksamhet. På fältet intervjuar vi verksamma lärare och elever för att se hur stora deras kunskaper kring ekologisk mat och svensk jordbrukskultur är.