Motivationen är den kraft som driver oss framåt och håller ett intresse vid liv och har en stor betydelse inom skolans värld. Hur lärare arbetar med motivation har stor betydelse för elevers lärande, personliga utveckling och sociala kompetens. Forskningen visar att det finns ett samband mellan elevernas motivation och lärande. Mitt examensarbetes syfte är att se hur lärare på högstadiet arbetar med att öka elevernas intresse, engagemang och motivation till lusten att läsa skönlitteratur i skolan och på fritiden. För att få svar på detta använde jag mig av dessa frågeställningar:? Hur arbetar svensklärare på högstadiet med att motivera elevers skönlitterära läsning?? Använder de några särskilda strategier för att öka elevers läsning i skolan och på fritiden?? Vilka resultat vill man uppnå genom att arbeta med skönlitteratur i klassen?För att få svar på mina frågeställningar använde jag mig av halvstrukturerade semiintervjuer.

IT-branschens inverkan i miljön har under de senaste åren blivit ett hett ämne. Inte bara för att näringslivets ansvar i miljöfrågorna diskuteras mer utförligt. Utan också för att IT-branschens miljöbelastning har, i led med den ökade IT-användningen, ökat markant. Grön IT kan därför erbjuda stora möjligheter för företag för att ta sig an de utmaningar de står inför. Men brist på forskning har gjort att många företag avstår från att arbeta med Grön IT.

Studiens syfte var att undersöka gymnasieelevernas intresse för ämnet matematik samt att urskilja det som är karakteristiskt för motivationsskapande lärande inom matematik och vad som gör en matematiklektion på gymnasiet givande och intressant. I grunden för arbetet ligger den sociokulturella lärandeteorin, teorier om motivation och intresse, samt vissa trender inom matematikundervisningen som behandlas i litteraturavsnittet.  I undersökningen användes en metodkombination: en kvantitativ studie i form av gruppenkät, som delades ut till elever som läser matematikkurser första och tredje året på två olika program på en gymnasieskola ? det naturvetenskapliga och det samhällsinriktade samt en kvalitativ intervjustudie med fyra gymnasieelever.  Resultatet av undersökningen visar att gymnasieelevernas intresse för ämnet matematik är kopplat till deras framtidsplaner samt graden av framgång och bra betyg i ämnet. Det finns även ett starkt positivt samband mellan intresset för ämnet och lusten inför matematiklektionen, undervisningstempot respektive lärarens inverkan. Faktorer som stimulerar elevernas intresse och som påverkar attityden till en matematiklektion är bundna till matematikundervisningens innehåll, dess aktualitet och variation, frågor om matematikundervisningens metoder och arbetssätt samt elevens individuella drag och påverkan.

Denna magisteruppsats redogör för en anpassning av COCOM (Contextual Control Model) till flygledningsdomänen. COCOM är en modell som kan användas för att beskriva och förutse kontroll hos operatörer i komplexa system. En central del av modellen är begreppet kontrollnivå vilket beskriver hur graden av kontroll hos ett JCS (Joint Cognitive System) beror av och påverkar de parametrar som beskriver dess prestation. Fokus i denna uppsats ligger på det JCS som omfattar flygledaren i sin arbetsposition.I uppsatsen anpassas Hollnagels generella beskrivning av kontrollnivåer i COCOM till flygledningsdomänen. Till grund för anpassningen ligger en kvalitativ studie i form av observation och intervju av sju operativa flygledare vid en svensk kontrollcentral.

Denna studie genomfördes på gymnasieskolans estetiska program under tiden gymnasiereformen, Gy 2011, tog form. Syftet med denna uppsats är att lyfta fram, medvetandegöra, synliggöra och beskriva en grupp teaterlärares grundläggande ställningstaganden om gymnasieskolans teaterundervisning. Två huvudteman interagerar. 1: Hur upplever gruppen teaterlärare balansen mellan konstnärliga och pedagogiska intentioner i teaterundervisningen? 2: Hur hanterar gruppen teaterlärare balansen mellan lärares initiativ och stimulans och elevernas möjligheter till självständigt skapande?  Med en kvalitativ metod genomfördes reflekterande gruppsamtal med sju teaterlärare.

Det övergripande syftet med den här uppsatsen har varit att undersöka nykterhetsrörelsens uppkomst och utveckling i Luleå kommun från 1841 och fram till och med 1922. Vi har dessutom studerat nykterhetsrörelsen utveckling både internationellt och nationellt. De frågeställningar som, utifrån syftet, har varit relevanta för oss i den här studien har varit följande: När och varför uppkom nykterhetsrörelsen och hur har den sedan utvecklats? Vilka arbetsmetoder använde sig nykterhetsrörelsen av för att sprida kunskap om alkoholismens negativa aspekter till Luleå kommuns befolkning? Vilka blev följderna av nykterhetsrörelsen arbete i Luleå kommun, när det gäller rekryteringen av nya medlemmar? Hur arbetade nykterhetsrörelsen för att påverka människorna i Luleå kommun vid omröstningen gällande spritförbudet år 1922? Metoder som kommit till användning för att kunna besvara de nyss nämnda frågeställningarna har varit både kvalitativa, genom studier av både litteratur och otryckta primärkällor, och kvantitativa. Resultatet av studien visar att nykterhetsrörelsen först utvecklades i USA och sedan spreds till Sverige och andra delar av världen.

Uppsatsens syfte är att undersöka högstadieelevers syn på läsning, både allmänt och skönlitterärt. Syftet är även att försöka utröna om eventuella skillnader och likheter kan identifieras vad gäller tjejer och killar, där frågeställningarna rör synen på läsning och resultatets didaktiska värde. Uppsatsen bygger på två teoretiska utgångspunkter, vilka är litteracitet och genus.Begrepp av värde, litteracitet och genus presenteras före bakgrunden. I enlighet med genusteorin betraktas tjejer och killar som en grupp individer framför två separata grupper. Bakgrunden koncentrerar på läsning kopplat till skolan, samt tidigare forskning på litteratur och skola med ett genusperspektiv.Undersökningsmaterialet består av tre undersökningsgrupper från tre olika skolor.

Sedan 2006 har barn och ungdomar som flyttat till Sverige utan sina föräldrar eller annan vårdnadshavare ökat kraftigt. Till skillnad från vuxna är ensamkommande flyktingbarns livssituation mer komplex eftersom det saknas en ansvarig vuxen som kan tillgodose deras behov. Enligt svensk lag har dessa barn och ungdomar samma rättigheter som alla andra svenska barn vilket är anledningen till att det finns väl samordnat stöd från olika myndigheter. Socialtjänsten är en av dessa myndigheter som har en central roll i mottagandet av ensamkommande barn. Hela socialtjänsten står inför nya utmaningar som är en påföljd av förändringar i klienters demografi.

Detta examensarbete syftar till att observera och diskutera bruket av en pedagogisk praxis som berör populär- och ungdomskultur inom bildämnet. Problemställningen täcker aspekter som den populärkulturella integrationen i dagens bildundervisning, ungdoms-kulturens fördelar och nackdelar i undervisningssammanhang, samt hur bildpedagoger kan närma sig en engagemangspedagogik som på lämpligt sätt drar fördel av populär- och ungdomskultur. Undersökningen som utfördes är en kvalitativ-kvantitativ intervju/enkät som fokuserar på tjugo stycken kommunalt yrkesverksamma lärare. Frågorna berörde punkter som deras föreställningar och resonemang kring den egna praktiken och dess tematiska innehåll och arbetsmetoder, samt vilka professionella värderingar de lägger till begrepp som tradition, ungdomskultur och senmodernitet i koppling till bildundervisning. Studien samlade också in data på lärararnas observationer gällande önskemål och viljor hos elever kring ett populärkulturellt ämnesinnehåll.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka huruvida Wii Fit? kan vara en källa för motion samt ett undervisningskomplement för ämnet idrott och hälsa. För att kunna analysera detta har arbetet använt sig utav Gunnar Borgs RPE-skala samt pulstagning. Detta för att få ett värde på den ansträngning som upplevts och uppnåtts vid utförandet av Wii Fit? och dess fyra kategorier Balans, Yoga, Styrka och Aerobics.

Studiens syfte var att undersöka de uppfattningar om missbruk som råder inom FoU nordvästs kommunala öppenvårdsmottagningar samt att göra en kartläggning av dessa insatser. Våra huvudfrågeställningar var: (1) Hur definierar öppenvårdsmottagningarna inom FoU nordväst centrala begrepp inom missbruksområdet? (2) Vilka insatser erbjuder den öppna missbrukarvården inom FoU nordväst och vad innebär vissa av dessa? (3) Vilka teorier och metoder om missbruk baserar öppenvårdsmottagningarna inom FoU nordväst sitt arbete på? För att kunna besvara våra frågeställningar gjordes initialt en förstudie i form av en postenkät som mottagningarna fick besvara. Utifrån dessa svar utformades våra intervjufrågor och den fiktiva klienten vinjetten Janne). Undersökningsmetoderna har varit kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med personal på de åtta mottagningarna samt vinjettmetoden.Intervjuerna strukturerades i följande fyra teman: (1) Vinjetten Janne, (2) Resursutbud och definitioner av vissa insatser, (3) Tankar om missbruk samt (4) Övriga centrala begrepp.

Detta examensarbete är ett nedslag mitt i arbetet med ett konstprojekt som i enkla drag innebär att jagfilmar en lärares interaktion med sina elever och därefter i ett videoverk, med hjälp av en skådespelarerekonstruerar lärarens sociala interaktion fast utan elever som motspelare. Jag vill anta de utmaningarsom denna idé om gestaltningsmetod innebär ställt i relation till min intention om att i videoverketuttrycka kontrasten: en ensam lärare som är upprymd av känslan av gemenskap och social interaktionmed sina elever (som inte finns där).Utifrån ett utbildningsvetenskapligt perspektiv skulle man kunna jämföra min idé omgestaltningsmetod med en livsvärldsfenomenologisk metodologi eftersom jag i min rekonstruktion avlärarens lektionsarbete tar bort en förutsättning i lektionsarbetet - eleverna. Jag har därför valt att itexten relatera arbetsprocessen med mitt videoprojekt utifrån ett livsvärldsfenomenologiskt perspektivpå klassrumsobservation. Jag diskuterar i texten hur vi under arbetet med rekonstruktionen av lärarensinteraktion observerade olika förgivettaganden (som lärarens rörelsemönster, blickar ellerförhållningssätt till datorer i klassrummet). Dessa förgivettaganden handlar bl.a.

Syftet med studien är att undersöka vilka förutsättningar och arbetsmetoder Tolkcentralen Göteborg (TC)har för att nå kunden med sitt budskap via sina uppdragstagare.Frågeställningar: Vilka verktyg använder TC sig av för att nå och klargöra sina verksamhetsmål föruppdragstagare? Vilka är TC:s förväntningar på tolkarnas engagemang i måluppfyllelsen? På vilket sätt ärtolkarna engagerade i TC:s måluppfyllelse och vad motiverar dem att utföra uppdraget med högstakvalitet? Hur stor samstämmighet råder mellan budskapet som TC vill kommunicera och tolkarnasuppfattning om vad TC vill att de ska kommunicera utåt?Metod och material: Uppsatsen bygger på materialläsning, observationer och kvalitativa samtalsintervjuermed 11 respondenter av vilka tre är från organisationen och åtta uppdragstagareTeorier i organisatoriskt engagemang och psykologiska kontrakt ligger till grund för studiensgenomförande och ett hermeneutiskt tolkningssätt med strävan att uppnå en perspektivisk subjektivitetligger till grund för den kvalitativa analysen.Huvudresultat: Resultatet påvisar att uppdragstagarna i första hand är engagerade i sitt yrke. Därmed ären av viktiga förutsättningar för organisationens måluppfyllelse fullgjord, eftersom organisationensvärderingar sammanfaller med riktlinjerna för yrkesutövning. Samtliga intervjuade upplever sitt arbete igrund och botten menings- och värdefullt. Hos de allra flesta avtar emellertid engagemanget förorganisationen då de erfar att uppdragsgivaren inte håller sin del av ?kontraktet? och att de inte gesmöjlighet att påverka.

Syftet med studien var att undersöka vilken innebörd lärarna i religionskunskap i grundskolans senare år lägger i begreppen främlingsfientlighet och rasism samt vilken roll dessa lärare uppfattar att religionskunskapsämnet har när det gäller att förebygga och motverka främlingsfientlighet och rasism hos eleverna. Vidare syftade studien till att undersöka hur och i vilken utsträckning dessa religionskunskapslärare uppfattar att de i sin undervisning arbetar för att hos eleverna förebygga och motverka rasism och främlingsfientlighet. Undersökningen är kvalitativ och utgörs av fem semistrukturerade intervjuer med religionslärare i grundskolans senare år. Forskningsbakgrunden redogör för hur begreppen främlingsfientlighet och rasism debatteras i den allmänna och akademiska debatten samt för skolans och religionskunskapsämnets uppdrag vad gäller att förebygga och motverka detta. Därutöver belyses didaktiska tillämpningar för hur man i undervisningen kan arbeta mot rasism och främlingsfientlighet.

Uppsatsen handlar dels om hur det ser ut i dagens  klassrum och hur lärare upplever att de själva och eleverna påverkas av klassrummets fysiska miljö. Dels om hur lärares tankar och idéer gällande ett idealt klassrum. Syftet med studien var att jämföra det nuvarande klassrummet med lärares visioner av ett idealt klassrum utifrån ett didaktiskt perspektiv. I arbetet med insamling av data gjordes fyra kvalitativa intervjuer med lärare verksamma på mellanstadiet samt observationer av deras klassrum. Resultatet visade att  klassrummens planlösningar var slående lika.