Syfte:Syftet med studien är dels att göra en beskrivning av hur Alternativ och Kompletterande Kommunikation, AKK, används i undervisningen och dels att analysera vilken effekt denna användning kan ha på en elevs, med språkstörning, didaktiska, sociala och rumsliga inkludering i en vanlig mellanstadieklass.Teori: Som teoretisk utgångspunkt för studien har använts ett sociokulturellt perspektiv med tanken att kunskap skapas i ett socialt och kommunikativt samspel med andra. Mitt perspektiv är relationellt, vilket innebär att svårigheter inte primärt ses som något som ligger hos individen utan är något som uppstår i mötet med omgivningen. Vid analysen har ett hermeneutiskt synsätt använts och delar och helhet tolkas i en pågående kontextualisering och dekontextualisering. Metod: Studien är genomförd som en kvalitativ fallstudie med etnografisk ansats. I en triangulering har elva klassrumsobservationer kompletterats med intervjuer med fem lärare och genomgång av aktuellt åtgärdsprogram.

En digital handbok i projektledning baserad på både erfarenheter och litteratur..

Denna studie har syftat till att undersöka vilka särskiljande teman och ämneskonceptioner som innefattar Finlands motsvarighet till svenskämnet; Modersmål och litteratur, svenska som modersmål för gymnasiet ur ett läroplansteoretiskt perspektiv. För att på bästa sätt uppnå studiens syfte har en diskursanalytisk metod tillämpats där kursplanen för Modersmål och litteratur i Finlands läroplan Grunderna för gymnasiets läroplan 2003 varit studieobjekt. Utifrån de tre urskiljda teman eller nyckelbegreppen Litteratur och analytiskt tänkande, Språk och Retorik och kommunikation har det vidare i den ämneskonceptionella analysen av kursplanen kunnat utläsas att samtliga tre svenskämneskonceptioner; svenska som färdighetsämne, svenska som litteraturhistoriskt bildningsämne och svenska som erfarenhetspedagogiskt ämne tas i uttryck. I och med detta är kursplanen svåridentifierad, men med ett visst övertag av svenska som erfarenhetspedagogiskt ämne i interaktion med svenska som litteraturhistoriskt bildningsämne. Resultatet utifrån analysen har vidare i diskussionen ställts i jämförelse med tidigare forskning, som fokuserat på analyser av kursplanen i svenskämnet i Sverige.

Syftet med den här undersökningen var att ta reda på tre nioåriga pojkars uppfattning om deras egen läsning, deras lärares uppfattning samt deras föräldrars uppfattning om pojkarnas läsning. I undersökningen har jag även försökt se om tillgången på litteratur samt om lärarens och föräldrarnas eget litteraturintresse har någon betydelse för pojkarna i deras läsande. Det är en kvalitativ undersökning där alla undersökningspersoner har intervjuats. Resultatet visar att både lärarens och föräldrarnas litteraturintresse har en positiv inverkan på pojkarna samt att tillgången på böcker har en betydelse för läsandet. Vidare kan man se att det är viktigt att läraren har en god kännedom om varje elev när det gäller valet av litteratur och då det handlar om att ge rätt handledning i läsandet.

Skolverket (2011) har visat på att svenska skolbarns läskunskaper sjunker. Syftet med vår studie är att undersöka litteraturens och läsningens plats i förskola och förskoleklass samt utifrån pedagogers föreställningar om litteratur och läsning få förståelse för vilken betydelse deras ställningstaganden har för barnens litteracitet. Vi tittar bland annat på miljöns möjligheter för barnets identitet som läsare, som vi utgår ifrån formas av pedagogernas föreställningar om barn, litteratur och läsning. Teorier om literacy och critical literacy där nyfikenhet och intresse inför läsaktiviteter ställs emot teori om språklig medvetenhet och den tekniska färdigheten att kunna läsa, för att se eventuella tendenser på hur pedagogernas arbetssätt format barnens framtida läskunskaper. Även andra lärandeteorier samt redskap för läsning presenteras för att få en vidare förståelse av problemområdet som vi undersöker.

Syftet med vår studie var att studera arbetsplatser inom socialt arbete som använder terapihundar. Vi ville undersöka om användande av terapihundar kan ge sociala, fysiska och psykiska effekter hos människan. Vi har gjort tre kvalitativa intervjuer med personal på arbetsplatser där terapihundsarbete används. Vi har också studerat tidigare forskning och litteratur. Den forskning och litteratur vi använt oss av har vi sammanställt i en forskningsöversikt som tillsammans med intervjusammanställningen varit grund för vår analys.

Läsförmåga är inte något man tillägnar sig under den första tiden i skolan och sedan behåller livet ut, utan det är något som måste vidareutvecklas genom kontinuerlig läsning under hela skoltiden. Forskning visar att svenska ungdomar generellt läser mer på fritiden än ungdomar i många andra länder, men ändå har många svenska elever svårt att uppnå god läsförmåga. Huvudsyftet med den här undersökningen var att försöka lyfta fram och tolka läsvanor och attityder till läsning och skönlitteratur hos tio elever i år 9. Undersökningen lyfter också fram former av läs- och litteraturundervisning som gynnar läsutvecklingen. För att undersöka situationen genomfördes kvalitativa intervjuer med tio elever i år 9, som alla går i samma klass.

Education as an interventionto prevent foot ulcer in adult witg diabetes mellitus.

Detta arbete består av en tvådelad studie. Vi har dels tagit reda på huruvida lärare använder sig av Harry Potter-böckerna i engelskundervisningen på gymnasiet, dels gestaltat lärarinformanternas uppfattningar angående användandet av Harry Potter-böckerna i undervisningen. Vi har också undersökt om det är möjligt att använda sig av Harry Potter-böcker i engelskundervisningen och om det är möjligt att koppla dem till Lpf 94 (2008) och kursplaner för Engelska A, B och C (2000) på gymnasiet.     Undersökningens intervjuer genomfördes på två gymnasieskolor i mellersta Sverige och inkluderade tio informanter. I syfte att svara på undersökningens forskningsfrågor genomfördes dessutom en didaktisk läsning av tre Harry Potter-böcker.Den didaktiska läsningen visade att de tre Harry Potter-böckerna kan kopplas till både Lpf 94 (2008:59?76) och kursplanerna för kurserna Engelska A, B och C på gymnasiet.

Denna projektredogörelse behandlar processen med en gestaltning och det färdiga resultatet, samt besvarar frågeställningen som ligger till grund för detta examensarbete; Vad har ungdomars förhållande till mode och kläder för betydelse för deras identitetsskapande? Gestaltningen innehåller fotografier, illustrationer och citat och är i bokform. Den ska kunna fungera som ett diskussionsunderlag för skolor. Frågeställningen som gestaltningen är baserad på har besvarats genom analys av empiriskt material i form av visuella studier med semiotisk grund, enkäter och intervjuer i samspel med relevant litteratur. Litteratur som bland annat behandlar den strukturellt baserade vetenskapen semiotik.

Syftet med undersökningen är att undersöka vilken skönlitteratur svensklärare på gymnasietförespråkar samt studera om lärarna har speciella värderingar kring litteratur. Detta för att sevilken sorts inofficiell skolkanon det finns i den svenska skolan i dag. Fem intervjuergenomfördes med svensklärare på gymnasiet från tre olika geografiskt placerade skolor inorra Skåne. De frågor vi sökte svar på är: Vilken skönlitteratur väljer en svensklärare pågymnasiet att använda i undervisningen av sina elever? Vilka faktorer styr svensklärares valav skönlitteratur på gymnasiet? Resultatet visar på att det existerar en skolkanon, enskolkanon som styrs av lärarna och vad de själva läste under sin gymnasietid vilket till storadelar innebär klassisk litteratur.

Uppsatsens syfte är att undersöka kommentarsfälten på svenska litteraturbloggar, och diskursanalys används för att avgöra hur diskursen ser ut. Diskussionen i kommentarsfälten ställs i relation till forskning om traditionella läsgrupper, för att se om och hur fenomenen kompletterar varandra. Uppsatsens frågeställning är ?Hur diskuteras och tolkas litteratur i bloggkommentarer??.Uppsatsens resultat visar att en tiondel av de 165 kommentarer som studerats innehåller tolkning. Detta innebär att de läsare som söker sig till de studerade litteraturbloggarnas kommentarsfält inte huvudsakligen gör det för att tolka litteratur.

Efter att ha läst Turismprogrammet, med kulturgeografisk inriktning, på Södertörns Högskola föddes intresset för huruvida den turistiska litteraturen anknyter till ämnet geografi. Den allmänna uppfattningen av litteraturen på Turismprogrammet är att den är bristfällig och inte av önskad bredd. En eventuell geografisk anknytning är svår att hitta. Frågan är om det är ?dålig? litteratur på turismprogrammet eller om annan litteratur har samma brister.

Många barn går på fritidshem före och/eller efter skoltid då deras föräldrar arbetar. Barnen spenderar olika mycket tid på fritidshemmet. Det finns styrdokument om fritidshemmet och barnens utveckling där. För denna utveckling är trivsel viktigt.BakgrundDetta är en studie där 8 stycken barn har intervjuats om hur de uttrycker sin trivsel på fritidshemmet. Två fritidshem har ingått i studien, vilka vi kallar Ängens skola och Dahlens skola.MetodGenom litteratur har vi fördjupat vår förståelse om faktorer kring trivsel.

Många barn går på fritidshem före och/eller efter skoltid då deras föräldrar arbetar. Barnen spenderar olika mycket tid på fritidshemmet. Det finns styrdokument om fritidshemmet och barnens utveckling där. För denna utveckling är trivsel viktigt.BakgrundDetta är en studie där 8 stycken barn har intervjuats om hur de uttrycker sin trivsel på fritidshemmet. Två fritidshem har ingått i studien, vilka vi kallar Ängens skola och Dahlens skola.MetodGenom litteratur har vi fördjupat vår förståelse om faktorer kring trivsel.