Kvällens och nattens miljöer formas av ljussättningen i densamma. Kunskap om hur människan påverkas av ljussättningen i våra miljöer, är en viktig del för skapandet av tillfredsställande platser under kvällstid. Den här uppsatsen ämnar ta upp en grundläggande bas, från människans perspektiv, att stå på inom ämnet ljusdesign inför en framtida fördjupning inom ämnet. Uppsatsen undersöker forskning och litteratur om ljuset och ljusfärgers indirekta påverkan på komfort och välmående. Den tar upp en metod för utvärdering och läsning av ljus, för skapande av personliga preferenser och kunskaper om hur ljussatta miljöer kan te sig.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka vad några elever och lärare anser att bra lärare ska ha för ledarstil och vilka likheter/olikheter som finns mellan elever och lärare i uppfattningarna om detta. Utifrån detta syfte har jag läst litteratur och tagit del av olika ledarstilar för att sedan kunna intervjua några elever och lärare om vad de tycker och få fram vad som uppfattas som bra ledarstilar. För att få svar på uppsatsens syfte har några frågor använts till hjälp: Hur beskriver lärare och elever en bra/mindre bra lärare? Hur relaterar elevernas och lärarnas uppfattningar till varandra? Efter att ha läst litteratur och gjort intervjuer så blev slutsatsen att den ledarstil som de elever och lärare jag intervjuat tycker att en bra lärare ska vara rättvis, engagerad, förberedd, demokratisk, konsekvent, bestämd, beslutsfast, tålmodig, positiv samt flexibel, man ska även ha bra ämneskunskaper. Nyckelord Ledarstil, lärarprofession, ledarskap.

Bakgrund: Lidande ?r en ofr?nkomlig del av m?nniskans tillvaro. N?r sjukdom, f?rlust eller existentiella kriser drabbar m?nniskan uppst?r ett behov av lindring, ett behov av tr?st. Inom v?rden blir sjuksk?terskan ofta den som m?ter den lidande patienten och ocks? den som b?r ansvaret f?r att skapa ett tryggt rum d?r lidandet kan delas, f?rst?s och lindras.

Synen på litteratur har under senare tid vidgats, då kanon har fått sällskap av nyutgiven litteratur. Skolor köper in klassuppsättningar av populärlitteratur i undervisningssyfte och tröskeln mellan "ett högt och ett lågt" är inte längre lika hög. Syftet med läsningen är bland annat att hjälpa elever att utveckla ett demokratiskt synsätt. Den här uppsatsen argumenterar för att populärlitteraturen borde få större plats i undervisningen i svenskämnet och med stöd i tidigare forskning analyseras Hungerspelen av Suzanne Collins utifrån det intersektionella perspektivet med fokus på köns- och klasstrukturer.                      Undersökningen visar att Hungerspelen innehåller flera viktiga faktorer som kan inkluderas i litteraturundervisningen, inte minst i utvecklandet av elevens demokratiska förhållningssätt och självinsikt. Ett av de huvudsakliga fynden rör Katniss rörlighet inom ramarna för Panems maktstrukturer och kan ses som en avgörande faktor för hennes klassresa och uppbrott med sin föreskrivna könsroll. .

Denna uppsats redogör för hur sociologin samt svensk självmordsprevention konstruerar självmord som problem. För att ringa in detta har socialkonstruktionistiska teorier om sociala problem och förklaringar använts. Dessa teorier har i analysen applicerats på ett varierande material bestående av sociologisk litteratur samt intresseföreningar, socialpolitiska åtgärder och dokument som hör till dessa. Resultaten av denna studie har visat att självmord som avvikande handling ofta är i behov av förklaring. Dessutom framgår det att sociologin koncentrerat sig på självmord som teoretiskt problem vilket medfört konsekvensen att lösningar till stor del uteblivit.

Syftet med denna uppsats har varit att belysa hur tre olika gymnasielärare inom idrott och hälsa på olika studieinriktningar resonerade om ämnets legitimet som ett bildningsämne, och att få en förståelse för elevernas uppfattning av ämnet som ett bildningsämne. Vidare har undersökningen genomförts med både strukturerade intervjuer och strukturerade enkäter med en öppen fråga. Detta gjorde att arbetet har både en kvalitativ och kvantitativ ansats. Resultaten som framkom var att ämnet är ett populärt ämne enligt eleverna och att lärarna menade att deras viktigaste uppgift var att undervisa eleverna i vad en god hälsa innebar. Ytterligare ett resultat var att det knappt användes någon litteratur i ämnet och att en anledning var tidsbristen.

Syftet med arbetet är att lyfta fram pedagogernas perspektiv och hur de ser på miljön som finns kring barnen i deras fria lek. Syftet är också att teckna en bild av hur pedagogerna tänker kring miljön, som den tredje pedagogen när det gäller barn lärande utveckling.Jag har använt mig av litteratur som är baserad på forskning och teori om miljön, som har viktig förutsättning för barns utveckling. Jag har även tagit del av litteratur som beskriver om hur viktig, den pedagogiska medvetenheten är. När det gäller kunskapen om miljöns utformning och betydelse för barns fortsatta lärande. Jag har använt mig av det sociokulturella perspektivet.

I den aktuella kursplanen för svenska på grundskolan, Lpo94, går det att utläsa att svenskämnet inte ska delas upp i delmoment, utan att språk och litteratur ska ses som en helhet. Kursplanen erbjuder inga lösningar på hur denna undervisning ska se ut, och detta kan automatiskt innebära problem för lärarna. Denna uppsats strävar efter att ta reda på hur verksamma lärare tillämpar skönlitterär undervisning och om skönlitteratur är ett isolerat eller integrerat delmoment i svenskundervisningen. Undersökningen behandlar även elevernas uppfattning av den sköntlitterära undervisningen de får i skolan. För att bättre förstå de verksamma lärarnas arbetssätt har en grundlig genomgång av litteratur? och receptionsforskning genomförts.

Syfte: Syftet med fallstudien är att undersöka hur lärare arbetar med bedömning i ma-tematik av elever i behov av särskilt stöd i årskurs 3 under vårterminen 2012.Teori: I den teoretiska inramningen redogörs för en didaktisk ämnesteori där lärarens ämneskunskaper och ämnesdidaktiska kunskaper främjar lärandet. Det gynnar elevers prestationer när lärares bedömning stödjer elevers lärande. Med hjälp av den didaktiska ämnesteorin visar studien hur lärare arbetar med bedömning i matematik av elever i behov av särskilt stöd.Metod: Studien är en kvalitativ fallstudie. Studien genomförs i en kommun i Västra Gö-taland och på två kommunala skolor. Lärare som undervisar i matematik i årskurs 3 är i fokus.

Syftet med studien är att undersöka föräldrars inställning till högläsning, yttre betingelser kring högläsning och val av litteratur samt användning av tekniska hjälpmedel. Studien har baserats på en enkätundersökning som besvarats av 77 föräldrar med barn i åldrarna sex till tio år. Resultatet visar att i stort sett alla föräldrar läser högt för sina barn någon gång i veckan och att de anser att högläsning framför allt främjar barns språk- och läsutveckling. De menar också att högläsning ger en stunds gemenskap med barnet och stimulerar till samtal kring ämnen som tas upp i böckerna. Föräldrarnas högläsning minskar för äldre syskon som uppnått egen läsförmåga och orsaken till detta är bland annat yngre syskons val av litteratur, att föräldrarna anser att barnet ska träna upp sin egen läsfärdighet och tidsbrist hos föräldrarna.

Syftet med vår uppsats är att beskriva och utifrån relevant litteratur analysera bolagsstyrelsemedlemmars åsikter och inställningar till könskvotering i bolagsstyrelser.Vi har valt att utgå ifrån ett induktivt angreppssätt och gjort en kvalitativ undersökning bestående av semistrukturerade intervjuer med 6 bolagsstyrelsemedlemmar. Den teoretiska referensramen utgörs av relevanta lagar och litteratur inom området. Denna används som underlag för vår analys och slutdiskussion. Vår empiri består av det material som insamlats genom de 6 intervjuerna med bolagsstyrelsemedlemmarna.Vår slutsats är att respondenterna anser att det inte är lämpligt att lagstadga om könskvotering i bolagsstyrelser i Sverige men trots detta kan de identifiera både positiva och negativa effekter utav det för styrelsen och dess arbete. Vår andra slutsats är att de viktigaste åtgärderna som företagen kan vidta för att minska underrepresentationen av kvinnor i bolagsstyrelser är att erbjuda dem utbildning för att höja sin kompetensnivå och uppmuntra dem att söka till styrelsepositioner..

Hälsa och livsstil spelar en stor roll i dagens samhälle. Folksjukdomar och ohälsosamt leverne blir allt mer förekommande. Skolan har en viktig uppgift att utbilda eleverna till att inse vikten av ett hälsosamt och sunt liv. Syftet med studien är att uppmärksamma och belysa hur och om en gymnasieskola arbetar med hälsa och kost mot eleverna. Litteratur kring hälsa, kost och livsstil har behandlats där skolans roll har varit i fokus.

Mitt syfte med denna uppsats är att ta reda på vad läs- och skrivinlärning innebär, både det som barn själva kan råda över och sådant som är yttre faktorer. Detta arbete bygger på studier inom litteratur, främst nyare forskning men vid studier av de olika metoderna har äldre böcker använts, då nyare inte fanns att få tag i.Jag har först beskrivit de olika delarna som barn tillägnar sig när de ska lära sig läsa och skriva, sedan följer en beskrivning av tre olika metoder inom läs- och skrivinlärningen.Min slutsats efter arbetets gång har inte tillfört forskningen något nytt eftersom det är en studie inom den litteratur som finns idag. Jag har däremot fått en bra grund att stå på i mitt arbete som lärare för de yngre åldrarna, när jag ska lära elever att läsa och skriva..

Det finns i huvudsak tre olika metoder för inskolning av små barn i förskolan, men inte mycket forskning i ämnet. Utifrån populärvetenskaplig litteratur och facktidskriftsartiklar kan man sammanfatta de metoder som finns som föräldraaktiv introduktion, traditionell inskolning och individuell inskolning. Det övergripande syftet med undersökningen är att kartlägga hur inskolningen går till i ett antal kommuner i Sverige. Till grund för undersökningen ligger tre frågeställningar. Dessa rör vilken metod man använder vid inskolning, hur inskolningen går till, vem som bestämmer och vad som avgör att en viss metod används. Ansatsen i studien är kvantitativ och frågorna ställs genom en enkätundersökning.

Syftet med uppsatsen är att ta reda på om skolans och pojkarnas textvärldar matchar varandra. Detta görs genom att undersöka vilka urvalsmetoder och arbetsmetoder svensklärarna i åk 7-9 använder sig av. Studien synliggör problematiken kring vikten av rätt matchning, vilken är en av faktorerna som påverkar attraktionen av läsning som i sin tur kan generera bättre skolresultat.Tidigare forskning, exempelvis Christina Olin-Scheller och Kathleen McCormick, visar att det finns balansproblem i relationen mellan den litteratur som skolan erbjuder kontra det pojkar efterfrågar. Lärare bör eftersträva s.k. ?matchning? mellan läsare och text, för att i högre grad uppnå engagemang.Studien visar att lärare ofta överlåter till andra kollegor, bibliotekarier m.fl.