Syftet med detta arbete är att undersöka förskollärares didaktiska överväganden och val vid planering av verksamheten i de mobila förskolorna i Uppsala kommun, sett i relation till den variation av plats och utemiljö som den mobila förskolan erbjuder. Utgångspunkten i studien ligger i hur förskollärarna på de mobila förskolorna uppfattar relationen mellan val av verksamhetsinnehåll och organisation respektive val av plats och miljö. Studien utgår från ett didaktiskt perspektiv och för att besvara studiens syfte och frågeställningar har fyra samtalsintervjuer med förskollärare på de mobila förskolorna genomförts. Under samtalen framkom mönster som pekar på att förskollärarna förhåller sig flexibelt till sina planeringar samt att barns inflytande spelar en avgörande roll för förskollärarens didaktiska planering i relation till platsen. Således varierar det om det är platsen som styr planeringen eller om det är valet av verksamhetsinnehåll som styr platsvalet.

Den här studien handlar om hur surfplattor används på förskolor. Syftet med undersökningen är att få insikt i hur pedagogerna på förskolorna integrerar surfplattorna för att främja och utveckla barns lärande. Det är en studie med kvalitativt metodval, där observationer och intervjuer har varit metoder för att samla in mitt empiriska material. Studien är gjord på två förskolor med sammanlagt sex pedagoger. Det empiriska materialet analyseras utifrån teorier kring implementering av teknik i förskolan med hjälp av begreppen innehållskunskap, didaktisk kunskap och teknisk kunskap.

I den här studien försöker jag lämna en redogörelse på hur lärare kan arbeta didaktiskt och metodiskt med spelfilm i undervisningen, i kursen kultur och idéhistoria på gymnasiet. Via en kvalitativ intervju-undersökning med elva elever som läser kultur och idéhistoria på klippans gymnasium, och kopplingar till didaktisk forskning i ämnet har jag lyft fram olika förhållningsätt att använda spelfilm. För att lärare ska förhålla sig didaktiskt och metodiskt med spelfilm i undervisningen krävs det att lärare är insatta i Lpf 94, kursmålen och följer upphovsrätten. Det krävs även att lärare har didaktisk kunskap om hur en spelfilm i undervisningen bör förbehandlas och efterbehandlas med eleverna. Det är även betydande att lärare är medvetna om mediareception, att elever kan läsa av spelfilmer olika beroende hur lärare väljer att visa spelfilmer..

Ett av skolans viktigaste uppdrag är att skapa goda möjligheter för barnens läs- och skrivutveckling, därav är det av största vikt för pedagoger att besitta en bred kompetens inom detta område. Syftet med denna uppsats är att diskutera några pedagogers didaktiska val i arbetet med barns tidiga läs- och skrivutveckling mot bakgrund av deras utbildning och arbetslivserfarenheter. Den empiriska studien belyser hur några pedagoger motiverar sina didaktiska val beträffande undervisningsinnehåll och arbetsformer samt vad som påverkat dessa val. Studien omfattar både kvalitativa intervjuer och observationer. Analysen sker utifrån det socialinteraktionistiska perspektivet vilket dominerar forskningen idag samt genomsyrar gällande styrdokument.

I detta arbete analyseras och diskuteras intervjuer med blivande gymnasielärare i svenska och med en lärarutbildare vid ett universitet. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om litterär kanon i den svenska gymnasieskolan. Litterär kanon bygger på texturval som är ett resultat av ämnesteoretisk kunskap, men också av undervisande lärares habitus, didaktisk-metodiska handlingskompetens eller frånvaro av sådan, rutinisering samt didaktisk reduktion och iscensättning. Denna reproduktion ställs sedan inför legitimitetsproblem. Dessa begrepp används för att diskutera det empiriska resultatet av detta arbete.

Uppsatsen är ett examensarbete i Produktdesignprogrammet på Malmö Högskola. Projektet analyserar med hjälp av Kritisk designteori de samhällsnormer som kopplas till dockor för flickor i åldern 7-11. En studie av ämnen kopplade till relationer och interaktioner mellan barn och docka utfördes genom litteratursökningar och intervjuer med målgrupper. Utifrån slutsatser i studien utformades koncept, ämnade att kritisera idealiseringen av passivitet och skönhetsfokus som marknaden är präglad av. Ett koncept valdes ut och utvecklades vidare med hjälp av Kritiska designmetoder..

Syftet med uppsatsen är att undersöka lärares föreställningar om den didaktiska demokratin och rättvisan (vilket i mångt och mycket i uppsatsen ses som lärares föreställningar om en demokratisk och rättvis undervisning) ? sett utifrån ett antal enskilda samhällskunskapslärares perspektiv. Frågeställningarna är konstruerade med tre didaktiska huvudfrågor i fokus ? vad, varför och hur ? som sedan sammanfogats med begreppen demokrati och rättvisa. Didaktisk demokrati och rättvisa är alltså två egna konstruerade begrepp som har sin grund i didaktiskt teoretiska frågor och som i uppsatsen undersöks empiriskt i syfte och frågeställningar.

Syfte:Idag diskuteras både skolan och läraryrket. En ny lärarutbildning ska införas, 2011 får Sverige sannolikt en ny skollag och internationella undersökningar visar att den svenska lärarkåren inte i tillräcklig hög grad lär eleverna den matematik de bör kunna. Att bra lärare är viktiga för elevers resultat är många forskare överens om. Men vad det innebär att vara en bra lärare och hur en lärarutbildning, som utbildar dessa lärare, bäst kan utformas råder det delade me-ningar om. Läraryrket är komplext, vilket inte minst blir tydligt för nyexaminerade lärare i deras möte med praktiken.

Studien syftar till att undersöka hur särbegåvade elever i matematik upplever sig inkluderade i matematikundervisningen. Inkludering har i studien betraktats ur tre aspekter, rumslig, social och didaktisk. Undersökningen har genomförts genom att sex lärare har intervjuats och därefter tretton av deras elever. Det är elever som lärarna uppfattat som särbegåvade i matematik.Lärarna har motiverat sina urval av elever med hjälp av egna kriterier, som till stor del kan kännas igen i Krutetskiis förmågor, med vilka han beskriver de särbegåvade eleverna.Eleverna upplever att de är rumsligt och socialt inkluderade i den matematikundervisning som de varit del av under sin tid i grundskolan. Däremot finns det indikationer på att flera elever inte alltid känt sig inkluderade didaktiskt, de upplever inte att de fått arbeta med uppgifter som är avpassade för dem.                                                                                 .

I den här uppsatsen studeras sångträning som didaktisk metod vid uttalsundervisning i svenska som andraspråk. I syfte att undersöka huruvida uttalet hos andraspråkstalare av svenska påverkas av metrisk och musikalisk rytm, gjordes ett experiment för att kunna jämföra betoningsmönster i tre olika modus: sång, läst vers och spontant tal. Tre L2- informanter och en svenskspråkig referensinformant spelades in och analyserades med avseende på vokalkvalitet och längdproportioner i betonade VC-sekvenser (vokal följd av konsonant). Resultatet visade att sångmoduset medför en förlängning av vokalerna hos alla informanter. Denna förlängning visade sig genom ett t-test vara statistiskt signifikant.

The aim of this exam is about possibility to position a didactical theory of Curriculum for compulsory school, preschool class and the leisure-time centre 2011 (Lgr11). I use Michael Foucault?s discourse analysis to study the syllabuses for social sciences subjects History and Religion. The main theme is to seek what kind of world does these two social study subjects construct for students in high school. The point of using Foucault?s discourse is to seek specific knowledge and words which is used for power positioning.

Uppsatsen undersöker hur olika kategoriseringar av lärarprofiler kan vara till hjälp att ge förståelse för vad det innebär att vara lärare i slöjd. En komparativ innehållsanalys används som metod då en jämförelse mellan kategoriseringar gjorda av tre slöjdforskare och tre forskare inom annan didaktisk forskning sker. Resultatet visar att slöjdlärarprofiler har olika undervisningsmål, dessa är att eleverna ska utveckla: förståelse; tekniska kunskaper; skapande förmåga och personlig utveckling. Analysen visar också att det i slöjdämnet finns lärarprofiler som har otydliga undervisningsmål. I jämförelse mellan slöjdlärarprofiler och lärarprofiler inom annan didaktisk forskning uppmärksammas temat undervisning med olika centrering och grad av kontroll. Resultatet visar att det finns lärarcentrerade och elevcentrerade lärarprofiler inom både slöjd och annan didaktisk forskning.

Syftet med denna studie är att undersöka hur arbetet med inkludering ser ut i en skolmiljö där grundsärskola, grundskola och fritidshem finns. För att tydliggöra arbetet kring grundsärskoleeleverna använder vi oss av de rumsliga, sociala och didaktiska aspekterna av inkludering.Arbetet ger en översikt över aktuell forskning kring inkluderingsbegreppet. Med hjälp av observationer och dokumentforskning gör vi en fallstudie för att vi vill se hur arbetet med inkludering ser ut i en skolmiljö där grundsärskola, grundskola och fritidshem finns. I beskrivningarna av fallstudien använder vi oss av de rumsliga, sociala och didaktiska aspekterna av inkludering.Sammanfattningsvis pekar resultaten på att om alla tre aspekterna ska bli uppfyllda behöver den rumsliga aspekten ge möjlighet för både den didaktiska och sociala aspekten. Vi ser också att den didaktiska aspekten bidrar till att den sociala aspekten uppfylls.

Studiens syfte är att utforska en musikers kroppsspråk vid instuderingen av en orkesterstämma. Detta har observerats under instuderingen av förstaflöjtstämman i fjärde satsen av Brahms andra symfoni. Studien har sin utgångspunkt i det designteoretiska perspektivet och har genomförts med hjälp av videoobservationer under repetitionsperioden av verket. Jag har även fört loggbok under processen av självobservationen. Resultatet av studien visar att de kroppsliga resurserna kan hjälpa, men också stjälpa, den musikaliska processen och dess uttryck.

Jag har valt att skriva en didaktisk uppsats med inriktning mot religion och elever på fordonsprogrammet. Ämnet låg nära till hands eftersom jag arbetar i skolan med företrädesvis elever på fordonsprogrammet. Majoriteten av dessa elever är pojkar. Jag saknar religionsdidaktiskt material, speciellt sådant som rör de yrkesförberedande programmen på gymnasieskolan. Att undervisa elever i ett ämne som de själva har svårt att förstå ?nyttan av?.