The purpose of this study is to highlight some aspects of the increased usage of tablets in preschool environments by answering the questions: what does the tablet become in the preschool environment, how much freedom does the children have over its usage.To answer these questions a series of observations were made at two different preschools. The observations were then complemented by interviews with teachers at the same preschools.This qualitative study focuses on some of the didactic questions regarding the tablets, based on a theoretical framework that is within the design-oriented perspective; which addresses the children's? autonomy, the institutional framework and affordance.Our conclusion is that the tablet?s introduction in the preschool has helped the teachers in numerous parts of their documentation, but we can also see that the children's opportunities to make choices regarding the tablet are more limited than with any other resource on the preschool. In our results we also see that when the children get access to the tablet they receive a learning experience, which among other things, strengthens their language skills and their social interaction with each other..

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i förskoleklasser uppfattar sitt uppdrag med att arbeta förebyggande för att begränsa barns framtida läs- och skrivsvårigheter och främja språklig medvetenhet. Studiens frågeställningar behandlar bland annat vad lärare anser vara förebyggande arbete vad gäller läsning och skrivning i förskoleklass samt uppfattningar kring tidig identifiering av barn i riskzon för eventuella läs- och skrivsvårigheter. I studien har en kvalitativ metod använts i form av intervjuer eftersom fokus ligger på lärares uppfattningar kring det förebyggande arbetet vid eventuella läs- och skrivsvårigheter. Utifrån ett didaktiskt perspektiv har det av resultatet framgått att lärare i förskoleklass arbetar på olika vis för att förebygga läs- och skrivsvårigheter, eftersom de använder olika metoder. Utifrån resultaten går det även att urskilja att samtliga lärare arbetar aktivt för att begränsa framtida läs- och skrivsvårigheter..

I föreliggande examensarbete har en undersökning företagits med syfte dels att identifiera vilka urvalsprinciper som lärarna vid en gymnasiesärskola och en gymnasieskola i en mellansvensk kommun begagnar sig av när det gäller den skönlitteratur som eleverna får läsa i svenskundervisningen, dels att utröna vilken slags skönlitteratur som används i undervisningen i svenska. Som grund för studien har vi genomfört intervjuer med åtta lärare som utgör den grundläggande informationskällan. Intervjuutsagorna har analyserats i ljuset av gällande kursplaner och ämnesbeskrivningar. För diskussionen fungerar Wolfgang Klafkis kritisk-konstruktiva didaktik som bakgrund. En slutsats är att lärarnas urvalsprinciper utgår från vissa primära motiv ur styrdokumenten, som att den skönlitterära läsningen skall väcka reflektion, uppmuntra till läsning och verka för att eleverna stiftar bekantskap med klassiska litterära verk.

Syftet med denna uppsats är att bidra med kunskap om vilken rollutomhuspedagogik kan ha i undervisning i grundskolans tidigare år. Jagundersöker vad utomhuspedagogik innebär ur ett didaktiskt perspektiv.Genom kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger, tar jag reda på hur lärareuppfattar att de använder sig av utomhusmiljön i undervisningen.Jag kommer fram till att utomhuspedagogik erbjuder unika möjligheter inomdidaktikens olika områden och har förmåga att göra en helhet av de olikadidaktiska frågorna, vad, hur och varför. Lärarna motiverar utomhusvistelsegenom att referera till hur barn lär sig, snarare än vad som ska läras ut.Resultatet visar ett fokus på skogsupplevelser, vilket begränsarutomhuspedagogikens möjligheter till varierade autentiska utgångspunkter.Genom att vara medveten om utomhuspedagogikens didaktiska syfte tasdess potential till vara..

Isberg, A. & Lidén, S. (2008). KASAM- livsfrågeformulär som intervention vid psykisk ohälsa. Högskolan i Gävle; Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi. Tidigare studier visar samband mellan KASAM, Känsla av sammanhang och människors upplevda hälsa.

Bakgrund:Läraryrkets komplexitet och bristen på lärares teoretiska förankring öppnar för att i en variationsteoretisk ram fokusera ett lärandeobjekt som ett sätt att utveckla lärarnas lärande samt lärarprofessionen.Syfte:Syftet med studien är att undersöka några lärares föreställningar om innehållet i deras undervisning, deras föreställningar om elevernas lärande samt hur detta innehåll gestaltas under en lesson/learning study.Metod:Genom deltagande i planerings- och analysmöten samt genom observationer studeras lärarnas samtal om och deras gestaltningar av ett innehåll i vad som kan sägas vara en mix av en lesson study och en learning study.Resultat:Lärarnas samtal under planeringsarbetet och genomförandet kännetecknades av en låg grad av teorianknytning, där innehållets strukturella aspekter inte synliggjordes. I lärarnas samtal synliggjordes inte heller elevernas lärande vilket däremot kom till uttryck i undervisningssituationerna..

Title: Sing in Swedish! The purpose of this study is to find out how songs and singing could complement Swedish second language education. The method I have used to collect information is qualitative interviews with four persons with different professions: a teacher, a choirleader, a singing teacher and a medical doctor and a laryngologist. The study begins with a few thoughts about my interest in the subject, followed by a short overview of other studies and literature that has been published on the subject. The persons I have interviewed has experiences of either singing, use of voice or teaching of the Swedish language. The results of the interviews have been analysed and compared with the literature.

Studiens syfte var att undersöka och jämföra erfarenheter av fenomenet formativ bedömning hos högstadie- respektive gymnasielärare i moderna språk. Detta undersöktes med hjälp av metoden samtalsintervju utifrån en fenomenografisk utgångspunkt. Denna utgångspunkt innebar att lärarnas erfarenheter av formativ bedömning samt variationer inom dessa var det som fokuserades i studien.Studiens slutsatser visade att arbetet med elevernas förståelse av målen är av stor vikt för att det övriga arbetet inom formativ bedömning ska fungera. Vidare framkom två övergripande huvuduppfattningar av vad formativ bedömning innebär: ett didaktiskt verktyg eller en undervisningsfilosofi. Dessutom framhölls begreppen konkret, framåtsyftande samt främjande för förståelsen av målen som grundläggande inom formativ bedömning.

Detta examensarbete avser att undersöka studiemotivation inom ämnet samhällskunskap. Arbetet inleds med bakgrundsfakta vad motivation och studiemotivation är för att sedan gå in på litteratur och tidigare forskning i ämnet. Undersökningen i arbetet syftade snarare till att kartlägga olika faktorer fem gymnasieelever ansåg påverkade deras studiemotivation att prestera i samhällskunskap än att mäta de olika faktorerna exakt. Med hjälp av två intervjutillfällen i en fokusgrupp kunde sju kategorier utkristalliseras av de många olika faktorer som eleverna ansåg påverkade deras studiemotivation i samhällskunskap. De sju kategorierna var: Läraren, ämnet/uppgifter och studiematerial, valmöjligheter/tydliga mål och möjlighet att påverka, skolmiljö, betyg och belöningar, klasskamrater och föräldrar.

In this work I have examined how two violin students, who are used to the classical music tradition, think when they learn to play Swedish folk music, with focus on rhythm and beating the time with their feet. One of the students is studying on her first year to be a classical violin teacher and the other student is studying on her third year to be a classical musician, both are studying at Malmö Academy of Music. I had three lessons, one hour each, with these two students where I taught them some basics in how to play Swedish folk music. After the last lesson I interviewed the two students. I have done interviews with two teachers at Malmö Academy of Music; Wieslawa Szymczynska and Mats Edén.

Klyschor använts flitigt inom olika sammanhang och kan på många vis både förstärka såväl som förlöjliga en känsla. Sett ur ett organisatoriskt perspektiv kan ett överdrivet nyttjande av dessa stjälpa organisationen. Å andra sidan kan en tydlig vision svetsa samman medarbetarna och därigenom skapa en välmående organisation.Denna uppsats skildrar hur en vision blir organisationens vision. Ämnet är omfattande och vi har därför valt att beskriva problematiken utifrån en fallstudie på konsultföretaget HiQ Skåne AB. Uppsatsen baseras på en observation, vilken lade grunden för fem kvalitativa intervjuer.En vision kan spridas på en rad olika vis där kommunikation fungerar som ett verktyg.

Syftet med denna uppsats var att uppnå en ökad kunskap om ett kompetensområde sam har betydelse för ett kommande läraryrke, nämligen lärarstuderandes musikpedagogiska reflektioner under sin utbildning. Fyra lärarstudrandes sk mentorsböcker tolkades utifrån ett hermeneutiskt perspektiv. Tolkningen genomfördes både på individ- och gruppnivå. Resultatet visade att undersökningspersonernas reflektioner berörde fyra gemensamma intresseområden. ? Beskrivningar av föreläsningar, lektioner och seminarier.

Alla elever borde få möta en positiv matematikundervisning, en undervisning som både är lärorik och rolig på samma gång. Under min tid i grundskolans tidigare år (årskurs 1-3) upplevde jag matematiken som ett väldigt roligt ämne, men någonting hände, i årskurs fyra försvann den glädje jag förknippat med matematik och jag fann ämnet mer och mer trist. De allra flesta svaren fick jag utifrån att titta i facit, och läraren verkade aldrig se att mitt intresse för matematiken försvann. Genom detta examensarbete ville jag se om det gick att förbättra matematikundervisningen genom att ändra innehållet till mer lekfull matematik, eftersom jag aldrig varit i kontakt med det under min tid i grundskolan. I detta examensarbete redogör jag för några olika matematiklekar som läraren kan ta in i sin undervisning för att underlätta lärandet för eleverna.

Syftet med uppsatsen var att med utgångspunkt i en fokusgrupp identifiera ett personalvetarperspektiv på initiering av organisationsförändring och analysera detta i förhållande till en modell för organisationsförändring samt diskutera konsekvenserna av att inte ta hänsyn till detta perspektiv. Utgångspunkten var kvalitativ. Den valda metoden var en fokusgrupp. I fokusgruppen användes ett stimulus material i form av en fiktiv situation. Denna kompletterades sedan med uppföljande individuella intervjuer.

Syftet med studien är att undersöka pedagogers syfte med samlingen i förskolan. Dessa syften analyseras sedan i relation till läroplanen för förskolan, Lpfö98. Därefter återknyter vi pedagogernas syften med innehållet i den genomförda samlingen för att se ifall dessa stämmer överens. För att uppnå vårt syfte med studien använde vi oss av observationer utav samlingsstunden i förskolan samt intervjuer med pedagogerna som ansvarade för de observerade samlingarna.Resultatet av studien visar att alla syften som pedagogerna hade med samlingarna gick att koppla till läroplanen, Lpfö98. Hälften av pedagogerna talade dock inte om syftet utifrån läroplanen under intervjun, men i vår analys av observationerna visade det sig att denna koppling är möjlig.