Studien undersöker vilken uppmärksamhet elever i behov av stöd får av sina ordinarie lärare under vanliga lektioner. Med hjälp av klassrumsobservationer studerades interaktionen mellan lärare och elever i och utan behov av stöd. Studien är huvudsakligen kvantitativ och bygger på strukturerade observationer av 11 lektioner i årskurs fem på en kommunal skola. I studien ingick 23 elever och två lärare. Det är framför allt den enskilda kommunikationen mellan lärare och elev som studerats.

Jag har genomfört en undersökning där jag har observerat klassrummets fysiska miljö med fokus på dess möblering och utbud av material. Genom att observera två klassrum har jag försökt få en förståelse för hur klassrummets möblering och utbud av material kan gynna elevers lärande och kunskapsinhämtning. Min undersökning är genomförd utifrån forskningsfrågorna; - Hur är klassrummet möblerat? - Vilket material erbjuds eleverna? - Hur använder sig eleverna av materialet och möbleringen?Jag har utgått från ett interaktionistiskt och ett sociokulturellt perspektiv och använt mig av begreppen aktiviteter, interaktioner och verktyg. Förutom det sociokulturella perspektivet har jag även relaterat och jämfört mina resultat till den forskning som tidigare har gjorts på samma område.Det resultat jag har analyserat och diskuterat kring grundar sig på de fältanteckningar jag skrev i samband med observationen samt fotografier från klassrummen.

Information technology (IT) have for several decades been used in university education. An increasing number of classrooms today are built around a concept which uses IT in collaboration with the room itself. However, little is known about the experience of university teachers when working in such classrooms. This study examines the views and opinions of teachers at a Swedish university regarding using and interacting with these classrooms. Furthermore, we identify possible underlying factors that influence these views.

Stämning, relationer och miljöer skiljer sig från klassrum till klassrum. Vårt gemensamma intresse och vår strävan om hur man skapar goda relationer och ett positivt klimat i klassrummet ligger som grund för vår studie. Syftet med studien är att lyfta fram vad som kännetecknar ett positivt klassrumsklimat, vad som kännetecknar ett bra ledarskap samt hur läraren kan arbeta för att skapa ett positivt klassrumsklimat. Genom intervjuer med pedagoger samt relevant forskning och litteratur vill vi synliggöra några pedagogers tankar om fenomenet klassrumsklimat. Studien är uppbyggd på intervjuer med fem utvalda pedagoger, pedagogerna valdes utifrån deras olika arbetsplatser och erfarenheter.

Syftet med denna studie var att få en uppfattning hur lärare arbetar, med fokus på elevernas psykiska hälsa och välmående ur ett klassrumsperspektiv. Syftet var också att lyfta det viktiga med detta ämne och få fler nyckelpersoner inom skolan att uppmärksamma ämnet psykisk ohälsa. Studien har genomförts med en kvalitativ intervjustudie och tre lärare i grundskolans tidigare år har intervjuats. Lärarna i studien var eniga om vad som kan främja elevers psykiska välmående samt att de gav olika beskrivningar hur just de arbetar i sitt klassrum. Viktiga aspekter som klassrumsklimat, skapa en ?vi-känsla? i gruppen, trygghet, empati, uttrycka känslor, självkänsla/självförtroende, samarbetet med kurator och familjen, är några viktiga resultat som studien visar.

Vi, två gymnasielärare, skriver denna fallstudie i syfte att klargöra hur vi tänkt, hur vi förändrat studiemiljön och studiesättet på ett datortekniskt program under åren 2005 till 2008. Vår ursprungliga tanke var att förbättra elevernas möjlighet att studera datortekniska ämnen. Dessa är ofta svåra att studera därför att man i normala fall inte alltid kan överblicka den kunskap man som elev behöver för att gå vidare. Vi har arbetat med mycket integration mellan olika tekniska ämnen och en stor frihet för eleverna att själva styra sitt sätt att arbeta. Vi har också ändrat den fysiska arbetsmiljön för eleverna på så sätt att de arbetar i en öppen kontorsliknande miljö med arbetsplatserna ställda i grupper.

I den här rapporten beskrivs hur elever mellan åtta och tolv år upplever användningen av datorn och Internet i skolan. Genom att studera användningen av Internet med hjälp av intervjuer, deltagande observationer och informella samtal har författaren i den här rapporten valt att utifrån elevernas perspektiv beskriva deras situation. Utifrån den etnografiska studie och de konstruktionistiska teorier författaren gjort utnyttjas sedan erfarenheter från utbildningstiden för att försökta skapa ett koncept om hur ett framtida klassrum skulle kunna komma att se ut. Undersökningar har gjorts om hur information, kunskaper och erfarenheter utbyts i klassrummet och vilken betydelse det har för användningen av Internet. Men även hur elevernas själva utvecklas och skapar sig ett kritiskt tänkande och att lära sig sortera, för dem, relevant information. Jag har även studerat hur lärarens roll förändras och hur det påverkar undervisningskulturen.

Syfte med arbetet var att ta reda på om, på vilket sätt och varför dialogen används i matematikundervisningen. Fokus har legat på att se hur dialogen kan individualiseras utifrån elevers olika behov och möjligheter. Jag har själv upplever svårigheter med att använda dialogen som pedagogsikt redskap med elever som har sociala svårigheter och låg kunskapsnivå. Där av val av ämne. Studien är kvalitativ där den semistrukturerade intervjun, observation samt strategiskt urval använts som metod.

Vi vågar påstå utifrån vår undersökning att ett språkande arbetssätt har betydelse för ett lustfyllt lärande. Språkande är ett begrepp som skolverket tar upp i sin rapport Läs och skriv processen som ett led i undervisningen (2000). Språkande är ett kommunikativt verktyg, men även ett tankeredskap som ett led till att utveckla ny kunskap. Syftet med uppsatsen var att ta reda på innebörden utifrån citatet ?det är i språkandet kunskapen blir till? (Dysthe,1996) samt om språkandet, enligt eleverna, är ett lustfyllt arbetssätt.

SkolanKlassrummenProjektet har till stor del utgått från klassrummen som är skolans i utbildningssyfte viktigaste enhet. I och med att lärarens roll har förändrats från en förmedlande roll bakom katedern till en handledande roll mitt i klassrummet så har önskemålen på klassrummen också förändrats. Jag har valt att bryta upp det rektangulära klassrummets hierarki och istället tillämpa ett kvadratiskt klassrum på 8x8 meter. I anslutning till varje klassrum som har getts utsikt över den lugnaste platsen i området ? eklunden ? finns både grupprum och uteplats.

Mitt arbete behandlar begreppet klassrumsklimat. Hur det påverkar elever och lärare, hur elever och lärare upplever klassrumsklimatet och vad de anser att ett bra klassrumsklimat bör vara. Arbetet behandlar även hur matematikundervisningen påverkas av det klassrumsklimatet och hur lärare arbetar för att få fram ett bra klimat i klassen och i klassrummet. Med ordet klassrumsklimat avser mitt arbete det sociala klimatet i klassrummet. Det fysiska klassrumsklimatet är inte en del av det här examensarbetet.Syftet med arbetet var att undersöka hur klassrumsklimatet påverkar elever och lärare, hur klassrumsklimatet påverkar det matematiska lärandet hos eleverna samt en jämförelse av elevers och lärares syn på klimatet i klassen.

Syftet med undersökningen var att undersöka klassrumsinteraktionen i två sjundeklasser med elever med blandade språkbakgrunder. Undersökningen innehåller ett undervisningsförsök där eleverna i smågrupper skulle omsätta innehållet i en faktatext till en bild. Genom observationer, bandinspelningar och intervjuer undersöktes kommunikationen i smågrupperna. Bilder samlades in och analyserades. Det visade sig att klassruminteraktionen mestadels var monologisk men med en strävan från lärarens sida att få eleverna mer delaktiga. Kommunikationsmönstret skilde sig åt mellan grupperna, några diskuterade mycket medan andra ritade under tystnad.

Syftet med detta examensarbete är att jämföra i vilken utsträckning pedagoger undervisar i naturutomhusmiljön, beroende på elevernas åldrar i skolår 1-3 och 4-6. I arbetet undersöks vilka möjligheter och fördelar, samt svårigheter och hinder pedagoger ser med användandet av naturutomhusmiljön och vilka de bakomliggande orsakerna är. Utomhuspedagogik ingår i den pedagogiska debatten som en del i lärprocessen och innefattar många områden. Undersökningen fokuserar på naturutomhusmiljön, vilket avses vara naturområden och platser i skolans närhet. Flera forskare pekar på möjligheter och svårigheter med att undervisa i naturutomhusmiljön.

Utomhuspedagogik har blivit mer och mer populärt i dagens skola. Forskning har visat att undervisning utomhus främjar inlärningen. Då naturen används som klassrum stimuleras flera sinnen så som lukt, känsel, hörsel och smak. Ju fler sinnen som är aktiva desto djupare inlärning berikas man med. Hur fungerar det egentligen på en central skola i en storstad? En storstad som hela tiden växer i omfång saknar ofta en skog i närmiljön då den får ge vika för ännu mer bebyggelse.

 SammanfattningEn lärare måste vara förberedd på att i sitt klassrum möta elever som har olika behov och förutsättningar. Elever lär också på olika vis och behöver olika mycket stöttning. Detta gör att läraren måste ha kunskap till att anpassa undervisningen utefter individen och gruppens behov. När man som lärare får en elev till klassen som har ett ovanligt funktionshinder så bör det ställas högre krav på arbetssättet, för att eleven ska kunna tillgodogöra sig undervisningen på bästa sätt.Syftet med undersökningen är att belysa hur pedagogerna i klassen uppfattar lärandet samt hur de anpassar undervisningen utefter individens behov och förutsättningar. Mina frågeställningar är hur bedrivs undervisning i ett klassrum i skolans tidigare år där det finns en synskadad elev? Samt vad innebär det för ett barn att ha en synskada?I mitt arbete har jag gjort en litteraturundersökning för att få en vidgad bild på ett synskadat barns behov.