Vid projektering idag ställs konstruktören ofta inför valet att projektera för antingen ventilation med konstanta flöden, eller med variabla flöden. Vidare kan även flödena varieras manuellt eller automatiskt. Det konstruktören måste ta hänsyn till är investeringskostnaden, men även potentiella energi- samt kostnadsbesparingar över tid. Många gånger är det svårt att veta hur energianvändningen påverkas av de olika systemvalen varför det är svårt att välja det mest optimala systemet.Detta arbete undersöker livscykelkostnaden, LCC, med nuvärdeskostnaden på en skola i Uppsala med tre olika system, antingen konstant ventilationsflöde, CAV med timer, manuellt styrd variabel ventilation, VAV, eller automatisk VAV med styrning på temperatur och CO2. Huvudanledningen till det är att skolor består av en mängd olika klassrum och lokaler som inte alltid används under skoltiden, risken finns alltså att skolan överventileras med ett traditionellt CAV.

Detta examensarbete handlar om flipped classroom i undervisningen. Syftet med arbetet är att öka förståelsen för vad flipped classroom kan innebära för lärare och hur det påverkar undervisningen genom att undersöka hur och varför lärare använder sig av flipped classroom, vad för material som används och hur det tillgängliggörs för eleverna samt hur elever uppfattar arbetssättet. Intervjuer har genomförs med gymnasielärare som tillämpar flipped classroom i matematikundervisningen och deras elever har fått besvara en enkät. Tanken är att undersöka lärarnas och elevernas uppfattningar för att försöka förstå hur flipped classroom påverkar undervisningen, fördelar och nackdelar som följer med flipped classroom samt även vilken betydelse flipped classroom har för elevernas lärande. Resultatet visade att lärare tillämpar flipped classroom på olika sätt. Det finns flera olika uppfattningar kring vad flipped classroom innebär.

Läsförståelsen bland svenska 15- åringar sjunker och framförallt uppvisas en betydande skillnad mellan ungdomar med svenska som modersmål, respektive som andraspråk. För att förändra en liknande trend som fanns i Australien på 1980-talet utvecklades genrepedagogiken, vilken innebär en parallell utveckling mellan språk- och ämneskunskaper och bygger på tre teorier: Vygotskys sociokulturella perspektiv på lärande, Hallidays systemisk- funktionell grammatik, samt Rotherys och Martins skolgenrer och cykeln för undervisning och lärande. Tanken med arbetssättet är att samtidigt som eleverna lär sig ämnet lär de sig även det ämnesspecifika språket och på så sätt får alla elever samma förutsättningar att utveckla sin kunskap.De teoretiska utgångspunkterna visar att en explicit undervisning om språk är nödvändigt eftersom alla skolans ämnen har ett specifikt språk och att lära sig det ämnesspecifika språket utan hjälp kan vara som att lära sig ett helt nytt språk utan hjälp. Forskning visar även att lärare anser att en undervisning om språk i skolan är viktig, men att det ändå är få ämneslärare som för en explicit språkundervisning, därför undersöker detta arbete vilken attityd lärare på olika grundskolor har till språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt och hur skolledningen mottar genrepedagogiken.Syftet med denna studie är dessutom att utröna hur några lärare i svenska som andraspråk undervisar med hjälp av genrepedagogiken, vad det finns för fördelar med den jämfört med det traditionella sättet att undervisa om språk, samt om de tror att genrepedagogiken är framtidens arbetssätt i språkundervisning. Metoden som har använts i studien är semistrukturerade kvalitativa intervjuer.Resultatet från studien visar att samtliga intervjuade lärare är mycket positiva till arbetssättet och ser stora fördelar med att eleverna förutom att utveckla språket även blir mer engagerade i, och motiverade till, undervisningen.

Varje höst börjar en ny kull av barn i skolan och möts av skolgården på den allra första skoldagen. Skolgården är skolans visitkort och ansikte utåt och berättar något om hur skolan ser på barns utomhusvistelse. Det föräldrar och barn idag möts av är vanligen en mycket steril yta som inte signalerar till någon kreativ verksamhet. Skolgården har även visat sig vara en av de mest eftersatta utomhusmiljöerna i Sverige idag och är samtidigt en av de platserna barn spenderar större delen av sin vakna tid på. Utomhuspedagogik är ett omdiskuterat begrepp som idag blivit ett allt mer vanligt forskningsämne. Forskning visar på att det är bra för barn att vistas utomhus och att det medför många positiva effekter som god hälsa, ökad koncentrationsförmåga och motoriska färdigheter.

Vår studie är gjord för att se om det finns någon skillnad i mellanstadieelevers beteenden i klassrum respektive idrottshall. Våra frågeställningar är: Finns det skillnader i beteendena hos mellanstadieelever i idrottshallen respektive i klassrummet? Finns det några skillnader mellan pojkars och flickors beteenden? Hur yttrar sig eventuella skillnader och vad beror de på? För att komma fram till detta har vi använt oss av observationer som metod och observerat årskurs fem-klasser på två olika skolor. I arbetet har vi kopplat vår empiri till Connells teori om hegemonisk maskulinitet och Goffmans beteendeteori Front-stage och backstage. Vi har också använt oss av behaviorismens grundläggande tankar om hur en miljö kan påverka ett beteende.

Uppsatsen Religionsundervisning för livet - En förskjutning från lära i religion, till lära om och från religioner, har syftet att redogöra för den utveckling av religionsämnet som skett framförallt från Lgy70 till Lpf94 men även beskriva religionsämnet dessförinnan i skolan, samt att redogöra för hur man kan arbeta med utgångspunkt i moral, etik och livsfrågor i gymnasieskolan och motivera detta arbetssätt utifrån Lpf94 och kursplanen för religionskunskap. Metoden som använts är en deskriptiv litteraturstudie.För att uppnå syftet har följande frågor besvarats:1- Hur har religionsämnet förändrats i skolan?2- Är det motiverat att undervisa i religion, med utgångspunkt i moral, etik och livsfrågor?Litteratur som använts för att besvara frågeställningarna är bland annat, Härenstams Kan du höra vindhästen? Religionsdidaktik- om konsten att välja kunskap, Grimmits Religious education and human development. The relationship between studying religious and personal, social and moral education, Alméns Livstolkning och värdegrund. Att undervisa om religion livsfrågor och etik, samt Erikssons På spaning efter livets mening.

Syfte och frågeställningarStudien syftar till att öka förståelsen för elevers verbala störande beteenden i förhållande till kön och relativ ålder.Hur ser fördelningen av undervisnings- respektive ickeundervisningsrelaterade verbala störande beteenden ut mellan pojkar och flickor samt elever födda första respektive sista kvartalet?Hur påverkas pojkars och flickors undervisnings- respektive ickeundervisningsrelaterade verbala störande beteenden av relativ ålder? MetodMetoden för studien är observation och totalt genomfördes 21 observationer i två klasser i årskurs 2. Ett observationsschema som utgick från klassrummets möblering användes där fyra typer av verbala störande beteenden registrerades. Dessa ingår i två huvudgrupper: undervisningsrelaterade verbala störande beteenden och ickeundervisningsrelaterade verbala störande beteenden. Observatörerna hade olika placeringar i klassrummet för att säkerställa att elevers verbala störande beteenden registrerades i så stor utsträckning som möjligt.ResultatPojkar registrerades som störande i större utsträckning än flickor.

Vid projektering idag ställs konstruktören ofta inför valet att projektera för antingen ventilation med konstanta flöden, eller med variabla flöden. Vidare kan även flödena varieras manuellt eller automatiskt. Det konstruktören måste ta hänsyn till är investeringskostnaden, men även potentiella energi- samt kostnadsbesparingar över tid. Många gånger är det svårt att veta hur energianvändningen påverkas av de olika systemvalen varför det är svårt att välja det mest optimala systemet.Detta arbete undersöker livscykelkostnaden, LCC, med nuvärdeskostnaden på en skola i Uppsala med tre olika system, antingen konstant ventilationsflöde, CAV med timer, manuellt styrd variabel ventilation, VAV, eller automatisk VAV med styrning på temperatur och CO2. Huvudanledningen till det är att skolor består av en mängd olika klassrum och lokaler som inte alltid används under skoltiden, risken finns alltså att skolan överventileras med ett traditionellt CAV.

Följande studie undersöker hur grundskolan bemöter elever med diagnosen Autism Spectrum Disorder (ASD). Här visas det vilka möjligheter det kan finnas för barnet med autism att bli rumsligt inkluderade i skolans verksamhet. Perspektivet är utifrån sju pedagogers erfarenheter och synsätt på inkluderingen av elever med autism. Två av pedagogerna har elever med autism inkluderade i klasserna medan pedagogerna i två andra verksamheter arbetar utifrån särskilda undervisningsgrupper som är knutna till skolan. Undersökningen fokuserar på pedagogernas erfarenheter av och synsätt på två olika typer av inkludering, pedagogisk respektive social inkludering.

Många som arbetar i skolan är överens om att barn bör ha möjlighet att lära sig på olika sätt. En teori som utgår från detta är Gardners teori om multipla intelligenser. Vi har valt att undersöka hur fyra lärare verksamma i låg- och mellanstadiet i en stad i Mellansverige arbetar med en enligt många forskare missunnad elevgrupp, de begåvade.Denna studie syftar till att undersöka hur fyra lärare talar om sitt arbete med matematikbegåvade elever. Hur definierar de intervjuade lärarna elever med en matematisk begåvning och hur förhåller de sig till dessa? Vad säger sig de intervjuade lärarna göra för att utmana dessa elever? Anser de intervjuade lärarna att det finns det något samband mellan högpresterande elever och begåvning, på vilka sätt yttrar sig dessa? För att få svar på dessa frågor användes en kvalitativ metod i form av intervjuer.Enligt skollagen har alla elever rätt att utvecklas så långt som möjligt, även om man lätt når kunskapskraven.

Syftet med följande arbete har varit att vi velat undersöka vilka anpassningar i ett klassrum som krävs för att göra undervisningen tillgänglig för barn med autismspektrumstörning i grundskolans lägre årskurser, utifrån synsättet att alla i skolan ska känna delaktighet och gemenskap i en inkluderande miljö. Vilka individuella anpassningar behövs kring eleven med autismspektrumstörning för att öka lärande och delaktighet? Vilka anpassningar behövs i klassrummet i den fysiska miljön för att den ska vara hanterbar och begriplig för barn med autismspektrumstörning? Vilka anpassningar behövs kring samspelet mellan eleverna för att öka förståelsen för problematiken att ha en autismspektrumstörning? Hur ser stödet ut på organisationsnivå? Vilken samverkan behövs med personer utanför skolan för att öka elevens med autismspektrumstörning, lärande och delaktighet i skolan? Med hjälp av intervjuer, med kvalitativ ansats har vi försökt få svar på våra frågor av pedagoger i olika verksamheter och yrkesroller. Litteraturdelen i vårt arbete ger en översikt av tidigare forskning när det gäller definition av autismspektrumstörning, förutsättningar och konsekvenser i ett lärandeperspektiv samt anpassningar för att göra utbildningen tillgänglig. Vi har också tagit ett specialpedagogiskt perspektiv på förhållandet mellan elev-skola samt specialpedagogens roll i detta.

Uppsatsen Religionsundervisning för livet - En förskjutning från lära i religion, till lära om och från religioner, har syftet att redogöra för den utveckling av religionsämnet som skett framförallt från Lgy70 till Lpf94 men även beskriva religionsämnet dessförinnan i skolan, samt att redogöra för hur man kan arbeta med utgångspunkt i moral, etik och livsfrågor i gymnasieskolan och motivera detta arbetssätt utifrån Lpf94 och kursplanen för religionskunskap. Metoden som använts är en deskriptiv litteraturstudie.För att uppnå syftet har följande frågor besvarats:1- Hur har religionsämnet förändrats i skolan?2- Är det motiverat att undervisa i religion, med utgångspunkt i moral, etik och livsfrågor?Litteratur som använts för att besvara frågeställningarna är bland annat, Härenstams Kan du höra vindhästen? Religionsdidaktik- om konsten att välja kunskap, Grimmits Religious education and human development. The relationship between studying religious and personal, social and moral education, Alméns Livstolkning och värdegrund. Att undervisa om religion livsfrågor och etik, samt Erikssons På spaning efter livets mening.

Vid projektering idag ställs konstruktören ofta inför valet att projektera för antingen ventilation med konstanta flöden, eller med variabla flöden. Vidare kan även flödena varieras manuellt eller automatiskt. Det konstruktören måste ta hänsyn till är investeringskostnaden, men även potentiella energi- samt kostnadsbesparingar över tid. Många gånger är det svårt att veta hur energianvändningen påverkas av de olika systemvalen varför det är svårt att välja det mest optimala systemet.Detta arbete undersöker livscykelkostnaden, LCC, med nuvärdeskostnaden på en skola i Uppsala med tre olika system, antingen konstant ventilationsflöde, CAV med timer, manuellt styrd variabel ventilation, VAV, eller automatisk VAV med styrning på temperatur och CO2. Huvudanledningen till det är att skolor består av en mängd olika klassrum och lokaler som inte alltid används under skoltiden, risken finns alltså att skolan överventileras med ett traditionellt CAV.

Syfte:Syftet med uppsatsen är att undersöka hur, i vilka situationer och i samband med vilka beteenden lärare använder olika korrektiva utsagor riktade mot elever och vilka direkta konsekvenser detta får. Våra frågeställningar är: Hur använder lärare korrektiva utsagor?I vilka situationer och i samband med vilka beteenden använder lärare korrektiva utsagor?Vilka direkta konsekvenser får de korrektiva utsagorna?Teori: Som teoretisk utgångspunkt används ett sociokulturellt perspektiv. I detta perspektiv är språket det viktigaste kollektiva verktyget för förståelsen och samspelet människor emellan. Vi lär genom språket som verktyg och med språket som hjälp konstruerar vi vårt sätt att se på världen (Säljö, 2000).

Vår studie är gjord för att se om det finns någon skillnad i mellanstadieelevers beteenden i klassrum respektive idrottshall. Våra frågeställningar är: Finns det skillnader i beteendena hos mellanstadieelever i idrottshallen respektive i klassrummet? Finns det några skillnader mellan pojkars och flickors beteenden? Hur yttrar sig eventuella skillnader och vad beror de på? För att komma fram till detta har vi använt oss av observationer som metod och observerat årskurs fem-klasser på två olika skolor. I arbetet har vi kopplat vår empiri till Connells teori om hegemonisk maskulinitet och Goffmans beteendeteori Front-stage och backstage. Vi har också använt oss av behaviorismens grundläggande tankar om hur en miljö kan påverka ett beteende.