Tysta flickor och stökiga pojkar ?en studie om lärarens roll i konstruktionen av genus. Guiet girls and unruly boys ?a study of the teacher?s role in the construction of gender. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur läraren påverkar konstruktionen av genus i klassrummet.

Vi har gjort en kvalitativ studie om hur lärare arbetar med gruppdynamiken i klassrummet. Vi utförde fyra intervjuer vilka utmynnade i fyra huvudområden: definition på gruppdynamik, synen på ledarskap, lärares strategier och kopplingen mellan inlärning och gruppdynamik. Informanternas bakgrund varierade från att enbart ha arbetat några år i yrket, till att ha 40 års erfarenhet. Vårt syfte med studien var att undersöka vilka strategier lärare använder när de arbetar med en grupp elever för att åstadkomma ett bra gruppklimat. Vi ville även synliggöra lärares tankar kring sitt ledarskap samt deras syn på kopplingen mellan inlärning och gruppdynamik.

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka hur tre lärare arbetar med samtal som metod i undervisningen och deras inställning till samtal i undervisningen.För att undersöka detta har vi använt oss av intervju och observation. Vi intervjuade först respektive lärare, för att sedan observera dem under två tillfällen.Resultatet visar att alla lärarna är postivt inställda till samtal i undervisningen. Flera av lärarna använder samtalet i undervisningen men ofta i form av kontrollfrågor, som syftar till att ta reda på vad eleverna kan eller vet. Det finns vissa brister i användandet av samtal som metod, där den viktiga dialogen inte lyfts fram.Resultatet av studien visar att lärarna ofta är medvetna om samtalets betydelse, men det används i olika hög grad i undervisningen av de undersökta lärarna..

Opaltorget pekades redan i forskningsrapporten Lokala torg från 2004 ut som en plats i stort behov av förändring. Processen, som sedan pågått från att ett behov av en ny detaljplan identifierades till att ett planförslag slutligen presenterades på samråd under november och december 2009, har varit långdragen och komplicerad. Många av aktörerna som varit engagerade i planarbetet har deltagit redan under ett tidigt skede, medan ett par involverades först efter det att arkitektfirman BIG tagit fram ett gestaltningsförslag och det hunnit bearbetas. Synpunkterna som aktörerna hade på gestaltningen har i mitt arbete jämförts med Jan Gehls, Gordon Cullens och Kevin Lynchs principer för gestaltning och rumslig organisation, för att se om aktörernas förslag och synpunkter kunde härledas till en gemensam grund eller princip. Dessa tre teoretiker fokuserar på gestaltning av stadsrummet och inte så mycket på gestaltningen av själva byggnaderna, vilket gjorde att arbetets tyngdpunkt lades på utformningen av de offentliga platserna. Gehl, Cullen och Lynch har dock angripit planeringsfrågorna olika. Gehl har definierat de principer som är mest optimala att använda för att skapa en vital utomhusmiljö, det vill säga liv mellan husen.

Denna studie unders?kte effekten av en l?rarledd intervention om sj?lvreglerat l?rande (SRL) och metakognitiva f?rdigheter p? gymnasieelevers digitala fokus och distraktion. Med bakgrund i den ?kande anv?ndningen av digitala enheter i klassrummet, utforskades hur elever beskrev sin fokusf?rm?ga, vilka strategier de anv?nde och hur interventionen p?verkade deras l?rande och koncentration. Studien baserades p? Zimmermans SRL-modell och samlade in kvantitativ data (testresultat, skrivbeteende, fokusbortfall via Exam.net) samt kvalitativa data (elevanteckningar, sj?lvskattningar, fritextsvar).

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka lärares medvetenhet om den förändrade skollagen vad avser disciplinära och andra åtgärder och i vilken omfattning de upplever att den påverkar skolmiljön. För att kunna uppnå syftet med studien har tre frågor formulerats: för det första i vilken grad är lärare medvetna om vilka åtgärder som enligt lagen finns att tillgå och för det andra, i vilken omfattning tillämpar lärare de befogenheter de fått genom den nya skollagen? Avslutningsvis ställs frågan om lärare upplever att den nya lagen bidragit till några förändringar i deras handlingsutrymme?  Undersökningen som ligger till grund för uppsatsens resultat baserades på enkäter som besvarades av trettiosex lärare vilka undervisar i grundskolans senare år (7-9). Resultatet av undersökningen visar att lärare har begränsade kunskaper om skollagen vad avser lärarens mandat att vidta disciplinära åtgärder mot elever. Det framkommer också att lärare använder sig av disciplinära åtgärder för att stävja störningar i klassrumsmiljön och att en majoritet inte upplever att förändringen av skollagen har ökat lärarnas handlingsutrymme i klassrummet samtidigt som andra lärare anser att studiemiljön påverkats positivt till följd av lagens införande.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vikten av leken som pedagogiskt verktyg i klassrummet och hur lek kan fungera som resurs i klassrummets inlärningsmiljö samt beskriva pedagogers syn på lek som metod för lärande i det dagliga arbetet i grundskolan. För att uppfylla syftet har jag använt mig av frågeställningarna: I vilken funktion används lek som pedagogisk verktyg i grundskolan? Vilken syn har pedagogen på lekens funktion i lärandet? Hur kan lek användas i undervisningen för att utveckla lärande? Studien är utförd på två skilda skolor i Norrbotten där kvalitativa intervjuer genomförts med grundskolepedagoger i årskurs ett till tre. Intervjuerna fokuserade på pedagogerna syn samt dess bedömning av lek som metod för lärande i det dagliga arbetet i grundskolan. Resultatet visar att betoningen på barns lek i lärarutbildningen har varierat genom åren, men från 1980-talet och framåt fått en större plats i svensk pedagogik.

Sedan 2002 har kommuner runt om i landet infört medborgarförslag med syfte att öka delaktigheten och dialogen mellan medborgarna och kommunen. Detta är ett projekt som prövar att införa deltagardemokratiska inslag inom ramen för den representativa demokratin.Uppsatsen bygger på en jämförelse vi gjort mellan Lund och Kristianstad kommun med avseende på hur väl dessa lyckats med införandet av medborgarförslag och vad som detta resulterat i. Materialet som vi använt oss av är framförallt de medborgarförslag som inkommit till de båda kommunerna men även intervjuer och relaterad litteratur. Vår slutsats är att det i båda kommunerna finns ett grundläggande problem när det gäller sammansättningen av de som deltar men även att kommunerna lyckats olika väl när det gäller uppslutningen och informationen kring medborgarförslag..

Föreliggande studie har som syfte att undersöka gymnasiesvensklärares uppfattning om hur informations- och kommunikationsteknik (IKT) används inom svenskämnet, samt skapa en bild av vilken roll IKT spelar i svenskundervisningen. Studien utreder även vilka faktorer som gymnasiesvensklärarna anser påverkar användandet av IKT i skolan.Data samlades in genom kvalitativa samtalsintervjuer med fyra gymnasiesvensklärare, verksamma på två olika gymnasieskolor i Uppsala. Datan har sedan analyserats med teoretisk utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv genom ett aktivitetssystem där lärarens professionella kunskap, sett både till interna och externa aktiviteter tilldelats en stor betydelse.De slutsatser som kunnat dras genom studien är att IKT är ett fenomen vars roll inom svenskämnet är mycket mångfacetterad, då varje svensklärare tycks ha en mer eller mindre unik uppfattning om hur, var och i vilken omfattning det ska användas. Studiens intervjupersoner ser dock IKT som ett av flera didaktiska hjälpmedel, där PowerPoint är det IKT-verktyg som tycks användas i störst omfattning. Vidare konstateras i studien att IKT många gånger i klassrummet spelar en viktigare roll för eleverna än för lärarna, men att IKT utanför klassrummet många gånger är en central faktor för lärarens arbete.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur den fysiska klassrumsmiljön påverkar elevers motivation att lära och lärarens möjligheter att fullfölja sitt uppdrag enligt läroplanen. Detta för att skapa en medvetenhet kring den fysiska miljöns möjligheter och hinder. Utgångspunkten har varit att se hur faktorer som möblering, ämnes- och programspecifik utsmyckning, estetik, tillgång till grupprum och teknisk utrustning påverkar elever och lärare. Resultatanalysen bygger på intervjuer med lärare, elever och rektorer på tre kommunala gymnasieskolor samt observationer av skolornas klassrum. Avsikten är inte att jämföra skolorna utan ska ses som en möjlighet att få en bredd i arbetet. Resultatet visar att den fysiska miljön i klassrummet påverkar både lärare och elever.

Syftet med examensarbetet är att undersöka om användningen av digital teknik i undervisningen har en positiv effekt på elevers motivation, vilka för- och nackdelar undervisningen med IKT kan ha med hänsyn till inlärningens effektivitet och om pedagogens roll i klassrummet förändras när digitala medier används. Jag har upprättat en kunskapsöversikt med relevant litteratur för att belysa undersökningens frågeställningar. Undersökningen av litteraturen har visat att digital teknik kan ha en positiv inverkan på elevernas motivation, men att det ofta är den yttre motivationen som gynnas, och inte den inre som ger en större inlärningseffekt. Arbetet med IKT i undervisningen har många fördelar, bl.a. är möjligheten att arbeta med olika sinnen stor och att det gynnar olika inlärningstyper.

I examensarbetets nio kapitel söker jag efter råd, erfarenheter och fallgropar för att kunna föreslå en arbetsprocess för förändringsarbete av miljonprogrammen där brukarnas engagemang och delaktighet optimeras. Arbetet består av tre övergripande delar varav den första utgörs av en teoretisk bakgrund och är uppdelad i tre kapitel. Det första kapitlet behandlar ämnet visioner kopplade till de upprustningar som miljonprogrammen står inför idag. Vid studerandet av olika visioner fick det mig att fundera över vilka förändringar som har gjorts tidigare. Följande kapitel handlar därför om de tidiga upprustningsförsök som gjordes samt en allmän introduktion till miljonprogrammen.

Syfte: Syfte med studien som genomförts inom vuxenutbildningen var att a) Genom en delta-garorienterad aktionsforskningsprocess undersöka betydelsen av grupphandledningens dialo-ger för utvecklandet av matematiska baskunskaper för elever med matematiksvårigheter och b) Att pröva och utvärdera grupphandledningsmodellen som lärmiljö, där den gemensamma utgångspunkten är gymnasiekursen Matematik B.Teori: Det specialpedagogiska förhållningssättet bakom studien ligger nära det interaktiva perspektivet, där utgångspunkten är frågeställningen om vad vi kan lära av de svårigheter en-skilda elever upplever i mötet med nuvarande kontext. För att utveckla den specialpedago-giska praktiken krävs en samverkan över disciplingränserna och kopplingen mellan teori och praktik måste stärkas, ett perspektiv som förenas i aktionsforskning. Grundtankarna bakom projektet Grupphandledning i Matematik har utformats utifrån ett sociokulturellt perspektiv med dialogen som utgångspunkt för lärande. Kunskapsutvecklingen ska förstås som en löpande dialogisk process mellan deltagare och forskare. Den kunskap som uppstår genom människors inbördes interaktioner och relationer är ?levande? och aktionsforskaren ser det som sin uppgift att synliggöra och lyfta fram denna kunskap, vilket möjliggörs genom hennes deltagande i de mänskliga relationer som beforskas.Metod: Aktionsforskning är en ansats som inbegriper både teori och metod, vilket innebär att studiens metod inte kan hanteras på traditionellt sätt.

I det här arbetet behandlas användningen av 3D som planeringsverktyg för kommunal planering och vägprojektering. Projektet går ut på att utveckla en 3D-modell över ett område i Kalmar med teorier inom informationsdesign och kommunikation med kartor. Huvudsyftet är att undersöka hur en stadsmiljö i 3D kan utvecklas för att bli ett hjälpmedel i planeringsprocessen och dialogen med Kalmars befolkning och press.Med stöd i teorier och en kvalitativ undersökning genom ett användartest undersöks problemformuleringen: Hur kan man utveckla en tredimensionell miljö i syfte att underlätta planeringen av nybyggnationer på områden Norra Kvarnholmen och Malmfjärden med utgångspunkt från teorier kring kommunikationsprocesser och kommunikation via kartor? Hur kan de huvudanvändare som skapar objekt i sagda miljö placera in valda byggnader och trafiklösningar?Resultatet och slutsatsen av undersökningen visar att bilder och filmsekvenser ifrån en 3D-modell är ett värdefullt verktyg i planeringssammanhang och i syftet att föra en dialog med dess målgrupp..

Denna observationsstudie har haft som syfte att undersöka beröm respektive tillsägelser i klassrumsinteraktion, vilka situationer dessa handlingar förekommer i, samt hur läraren fördelar dem mellan pojkarna och flickorna i klassrummet ur ett socialkonstruktionistiskt genusperspektiv. Metoden som använts för att uppnå detta syfte är både ostrukturerade och strukturerade observationer. De strukturerade observationerna har utförts med hjälp av ett observationsschema bestående av fyra förutbestämda kategorier. Observationerna har ägt rum på två olika skolor. Tre av observationerna ägde rum på en högstadieskola i södra Stockholm och två av observationerna ägde rum på en högstadieskola i centrala Uppsala.