Syftet med uppsatsen var att få reda på hur lärare och speciallärare samarbetar för att hjälpa elever med läs- och skrivsvårigheter i årskurs 4, i och utanför klassrummet. I klassrummet med läraren och utanför klassrummet med specialläraren. Vilka hjälpmedel som fanns tillgängliga och vilka metoder de använde. Detta är en kvalitativ studie med intervjuer av två lärare, en speciallärare samt tre elever och observationer i klassrummet. Flera läs- och skrivinlärningsmodeller presenteras samt språkets betydelse lyfts fram.

Syftet med den här studien är att få kunskap om på vilket sätt dialogen förekommer i ett specifikt klassrum med fokus på lärarens praktiska arbetssätt i att skapa möjligheter för dialoger i klassrummet. Studien har samtidigt ett syfte att försöka förstå lärarens undervisning genom att höra lärarens tankegångar kring dialogens förekomst och betydelse i undervisningen. Studiens fokus riktar sig mot lärarens undervisning ur ett dialogiskt perspektiv och tar sin utgångspunkt i att undersöka de frågor som läraren ställer till eleverna och vad som vidare görs med elevernas svar, samtidigt som undersökningen dessutom vill få syn på om och hur läraren uppmuntrar eleverna till att initiera en dialogisk interaktion. De begrepp som i studien därför är centrala är frågor, uppföljning, dialog och dialogisk undervisning. Studiens empiri samlades in genom kvalitativa forskningsmetoder där observation av undervisningens dialogiska aspekter utgjorde det huvudsakliga underlaget i materialet. En intervju med den medverkande läraren utfördes dessutom för att försöka få en bredare bild av det insamlade materialet och för att få ta del av lärarens synsätt angående dialogiska aspekter. Studiens resultat uppvisar en undervisning som inte är dialogisk i den bemärkelsen som studiens teoretiska ståndpunkter påstår.

Studien, som utfördes på en kommunal gymnasial och vuxenutbildning, syftar till att undersöka elevers uttryckta uppfattningar av fenomenet "det flippade klassrummet". Det flippade klassrummet är ett arbetssätt som innebär att det som traditionellt sker i klassrummet nu äger rum i hemarbetet och tvärtom. Informanterna, eleverna, fick först uppleva det flippade klassrummet genom att deltaga i lektioner planerade utifrån arbetssättet. Därefter intervjuades de i olika former. Intervjuerna transkriberades och analyserades vilket genererade fem olika kategorier där eleverna på skilda sätt uttrycker sig om det flippade klassrummet.

Syfte: Att beskriva hur patienten upplevde den perioperativa dialogen och dess information.Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt. De vetenskapliga artiklarna söktes via databaserna Cinahl, Pubmed, Medline och Academic Search Elite. Uppsatsförfattarna valde ut 16 artiklar låg till grund för resultatet. Artiklarna bestod av både kvalitativa och kvantitativa studier. Artiklarnas kvalitet bedömdes utifrån granskningsmallar.Resultat: I studier kunde utläsas att patienterna hade goda upplevelser av den perioperativa dialogen.

Klassrummet i samhällskunskap Undervisning i samhällskunskap i grundskolans tidigare år.

Skolan har en stor och viktig roll i att förbereda eleverna så att de kan ta aktiv del isamhället genom att kommunicera. Syftet med studien är att undersöka den muntligakommunikationen mellan läraren och eleverna i fyra olika klassrum i årskurs fem.Frågeställningarna vi utgått från i vår undersökning är följande: Är det läraren ellereleverna som initierar flest muntliga kommunikationer genom att ställa en fråga ellerkonstatera något? Har Dialogen i klassrummet två eller flera deltagare? Vad är detför frågor som ställs och hur fördelas de mellan läraren och eleverna i klassrummet?Undersökningen baseras på en kvalitativ och kvantitativ studie där metoderna bestårav observation samt intervju. Intervjuerna fokuserar på hur lärare beskriver denmuntliga kommunikationen i klassrummen. Observationerna visar att lärarnadominerar i den muntliga kommunikationen genom att ställa öppna frågor som gereleverna möjlighet att tycka och reflektera.

Syftet med denna studie är att undersöka fyra gymnasielärare syn på ledarskap i klassrummet och vilken betydelse dessa lärare anser att ledarskapet har för arbetsron i klassrummet. Detta undersöktes genom en kvalitativ studie i form av intervjuer med de deltagande lärarna. I resultatet framgick att lärarna förknippade god kommunikation med ett gott ledarskap och på samma vis förknippade dålig kommunikation med ett dåligt ledarskap. Studien fann även en koppling mellan lärares kommunikation och arbetsro, eftersom lärarna använde kommunikativa verktyg för att skapa arbetsro i klassrummet. Studien drar slutsatsen att det är viktigt att eftersträva ett samtalande klassrum, där det sker ett kommunikativt utbyte mellan lärare och elev.

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka genusskillnader ur ett jämställdhetsperspektiv i klassrummet samt om det sker någon förändring i synen på dessa skillnader hos flickor och pojkar från år 7 till år 9. Undersökningen valde vi att genomföra i två grundskolor. En enkät delades ut till fyra skolklasser, två klasser med elever i år 7 och två klasser med elever i år 9. Observationer med observationsschema genomfördes i två klasser med elever i år 7 och två klasser med elever i år 9. De beteenden som vi valde att observera mellan flickor och pojkar i klassrummet var främst verbala yttranden, interaktionen mellan könen och känslouttryck.

Vi har undersökt två olika skolmiljöer, undervisningen ute på skolgården och i klassrummet. Syftet var att jämföra skolgårdsmiljön med klassrumsmiljön och dess påverkan på undervisningen. Vi har även undersökt olika undervisningssätt för att få veta hur man kan göra lärandet lustfylld både i klassrummet samt ute på skolgården. I den här undersökningen har vi observerat en klass i en stor stadsdel i en stor stad i Skåne. Klassen delades i halvklass där ena halvklassen skulle vara i klassrummet och andra halvklassen ute på skolgården för att se hur undervisningen ser ut i respektive miljö.

Mitt arbete undersöker hur tysta, duktiga flickor upplever sig själva i klassrummet och varför de, enligt sig själva, är så tysta. Jag har även tittat på hur de upplever klassrumssituationen. Jag har dels tagit reda på hur fenomenet tysta, duktiga flickor behandlas i litteraturen och dessutom genomfört en undersökning där jag använt mig av intervjuer. Jag har intervjuat tio flickor från skolår fem till år åtta och som enligt deras lärare har passat in på kriterierna för tysta, duktiga flickor. Undersökningen visade på två huvudorsaker till varför tjejerna var så tysta i klassrummet.

BakgrundDialogen mellan hem och skola/fritidshem omskrivs idag i läroplanen, LGR-11(Skolverket, 2011)som en samverkan där föräldrar bör göras mer delaktiga. Denna studie presenterar olika forskningsom gjorts på området, såväl svensk som utländsk och med pedagogisk respektivebeteendevetenskaplig utgångspunkt. Faktorer som sociala förhållanden, etniskt ursprung och barnsålder har tagits upp i detta kapitel.SyfteAtt undersöka den dialog som kan förekomma mellan pedagog och föräldrar med särskilt fokus påfritidshemmet.MetodKvale (2007) ser den kvalitativa intervjun som ett medel att vinna nya kunskapsmarker och genomatt intervjua sökte jag få fram varje pedagogs tankar men också skildringar av deras sätt att arbetaför att skapa en bild av hur dialogen ser ut och utvecklas under barns år på fritids.ResultatDen dagliga dialogen på fritidshemmet är något som pedagogerna är bekväma med att hantera ochresultatet visar att man anpassar dialogen efter familjernas behov och utifrån ett perspektiv påbarnets välbefinnande i verksamheten. Dialogen är som mest frekvent under de första skolåren föratt sedan mattas av efter hand barnen blir äldre och då istället ersättas av olika socialasammankomster dit föräldrar inbjuds. Resultatet visar på såväl skillnader som likheter mellanverksamheterna i fråga om prioriterade områden och strategier för att skapa alternativa former avdialog vid sidan av en daglig kontakt..

I detta examensarbete har jag strävat efter att lyfta fram assistenterna som yrkesgrupp i skolan. Detta genom att försöka klargöra vilken roll assistenterna spelar i klassrummet, samt vad som vore önskvärt för en framtida utveckling av den rollen i positiv riktning. Arbetet består av en litteraturgenomgång, en teoretisk referensram samt en resultatredovisning. Utifrån den empiriska undersökningen i detta arbete har jag funnit att assistenterna gestaltar en rad olika roller i klassrummet. Intervjuerna visade att tid är det som skulle behövas för att vidareutveckla rollen som asistent i klassrummet.

Denna uppsats har som syfte att undersöka om, och i så fall hur, matematiklärare upplever att interaktionen mellan dem och deras elever förändras då de övergår till att arbeta med det inverterade klassrummet som undervisningsmodell i grundskolans senare år och i gymnasiet. Det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturella, kvalitativa intervjuer med fem lärare. Utifrån tidigare litteratur kring denna undervisningsform, Deweys tankar kring det demokratiska klassrummet samt en sociokulturell syn på lärande, analyseras dessa fem lärares uppfattningar kring interaktioner i det inverterade klassrummet, möjligheter att skapa fler samtal i klassrummet, elevcentrerad undervisning och ett mer jämlikt och demokratiskt klassrum. Resultatet visar att tankarna kring vad denna undervisningsmodell kan bidra med är vitt skilda hos studiens informanter. Vissa ser modellen endast som ett sätt att organisera sin undervisning medan andra ser modellen som en möjlighet att påverka långtgående relationella maktstrukturer..

Vårt arbete handlar om flickors roll i klassrummet. Vi har läst tidigare forskning som beskriver pojkar som aktiva och flickor som passiva. Vi ställde oss frågan om det är relevant idag..

Detta examensarbete handlar om inkludering och exkludering i förskolan. Teoretiska utgångspunkten i detta arbete är det fenomenologiska perspektivet, då syftet med arbetet är att undersöka hur föräldrar upplever inkludering och exkludering i förskolan, vad föräldrarna anser vart ansvarsfördelningen mellan hem och förskola går samt hur föräldrarna upplever dialogen mellan hem och förskola. För att samla in relevant data har jag använt mig av intervju med föräldrar från två olika förskolor för att få en större vidd på min insamlade data. Föräldrarnas upplevelser och tankar om inkludering och exkludering är lika varandra, merparten av föräldrarna hade samma tankar och upplevelser om just inkludering och exkludering. Ansvarsfördelningen mellan föräldrarna och förskolan råder det delade meningar mellan föräldrarna likaså dialog mellan förskolan och hemmet.