Det huvudsakliga syftet med denna undersökning var att ta reda på vad i utvecklingssamtalet som kan leda till ett dialogiskt samspel mellan lärare och föräldrar i förskolan. Vi kom fram till att observation var den bästa metoden för att kunna få svar på frågan. Tio utvecklingssamtal genomförda vid fyra olika förskolor observerades. Syftet var inte att göra några generella bedömningar av eller jämföra resultat. I stället har en diskussion förts kring resultaten som jämförts med tidigare forskning inom området.

Syftet med studien är att undersöka hur en balanserad styrning i praktiken påverkar verksamheters lärande och utveckling, samt hur en balanserad styrning i praktiken påverkar verksamheters förutsättningar att bli en lärande organisation. Balanserad styrning är en svensköversatt modell av balanced scorecard, en amerikansk styrform. Det teoretiska perspektivet i studien är miljöpedagogik och lärande organisation. Studien bygger på en hermeneutisk tolkande ansats, vilket syftar till att här skapa förståelse för hur en balanserad styrning fungerar i praktiken avseende lärande och utveckling samt hur den skapar förutsättningar för att bli en lärande organisation. Intervjuer har använts som datainsamlingsmetod, respondenter från två kommuner har intervjuats, och i varje kommun har en enhetschef och två medarbetare intervjuats.

Delaktighet är ett centralt begrepp i vårt samhälle och i synnerhet inom hälso- och sjukvården. Det är därför av vikt att ytterligare belysa begreppet delaktighet ur ett patientperspektiv, för att få en ökad förståelse av dess innebörd. Tidigare forskning kring delaktighet är gjord inom olika sammanhang, exempelvis inom akut- och hjärtsjukvård och ofta från ett sjuksköterskeperspektiv. Syftet med studien är att beskriva förutsättningar för delaktighet så som detta erfars av patienter med cancersjukdom.Denna uppsats är en litteraturstudie med kvalitativ ansats där åtta självbiografier har analyserats. Att ta del av människors livsberättelser kan vara ett sätt att komma nära deras upplevda erfarenheter, tankar och känslor.

Arlanda är Sveriges största internationella flygplats och har en stor betydelse när det kommer till jobb, näringsliv, kunskap, turism, kultur och därmed hela Sveriges välfärd. Flygplatsen ligger i Sigtuna kommun och runt omkring Arlanda ligger ytterligare tre kommuner; Vallentuna, Knivsta och Upplands Väsby.  Alla dessa arbetar aktivt med åtgärder för en hållbar utveckling av sina organisationer.Kommunerna och Arlanda har tre huvudsakliga gemensamma intressen som samverkar och är beroende av varandra.  För att tillsammans organisera, strukturera och försöka hitta gemensamma hållbara lösningar på de problem och möjligheter som uppstår runt intressena har kommunerna och Arlanda en väl utvecklad dialog.Dialogen idag beskrivs som god och samtalsklimatet positivt. Kommunerna är delaktiga i Arlandas utveckling och samarbete sker i flera forum. För drygt tio år sedan var bilden en annan. Samtalsklimatet uppfattades som kyligt, verksamheten var sluten och det togs ingen hänsyn till vilken påverkan man hade på omgivningen.Litteratur som rör dialog mellan en organisation och dess intressenter poängterar ofta vikten av att man förstår varandra och delar uppfattning om vad organisationens ansvar består i om relationen ska vara värdefull.  För att få en större kunskap om hur det samförståndet ser ut i Arlandas fall har en rad intervjuer med representanter från de olika kommunerna samt Arlanda genomförts.

Syftet med detta examensarbete var att studera hur förskollärare förhöll sig till fenomenet utvecklingssamtalet. Metoderna vi använde var kvalitativa intervjuer samt brukstextanalys av insamlat material. I undersökningen deltog fem personer från olika förskolor i en kommun i Norrbotten. Resultatet visade att förskollärarna såg att utvecklingssamtalet hade olika syften: att följa upp och visa på barnets utveckling och lärande, att skapa bra kontakt med föräldrarna, att använda utvecklingssamtalet som ett informationstillfälle samt att stödja föräldrarna i sin föräldraroll. Utvecklingssamtalets utformande visade sig ha två dimensioner: om barnet var delaktigt i samtalet samt om samtalet hade en dialog med drag av monolog eller en öppen dialog.

Hur kan samspelet mellan objekt och plats se ut och vad kan det kallas? Genom litteraturstudier och observationer undersöks samspelet mellan konstverk och allmänt tillgänglig plats. De objekt som undersöks är konstverk i tre olika miljöer; en stadsmiljö, en naturmiljö och en park, vilken kan ses som en blandning av de två förstnämnda. Syftet med är att genom litteraturstudier och observationer undersöka samspelet mellan dessa tre konstobjekt och platser och på så sätt försöka utröna om ett konstnärligt förhållningsätt kan appliceras i platsskapandet även inom landskapsarkitekturen. Dessutom diskuteras om enskilda objekt kan väcka medvetenhet om en plats och stärka platsens identitet.

Den här studien handlar om hur vuxenstuderande vill ha sina studier organiserade. I vuxenutbildningens styrdokument framhålls vikten av flexibelt lärande, som ska ge den studerande möjlighet att själv välja tid, plats, takt och arbetssätt. Den här studien fokuserar på vad målgruppen, de vuxenstuderande, upplever utmärkande för en bra lärandesituation. Undersökningen grundar sig på intervjuer med nio vuxenstuderande, som bearbetats enligt fenomenografisk forskningsmetod. Studiens teoriram utgår från ett sociokulturellt synsätt, där man menar att människor konstruerar sin verklighetsuppfattning i dialog med andra. Studien försöker bidra med kunskap om hur arbetssätt bör utformas för att realisera idén om flexibelt lärande utifrån målgruppens villkor. Resultatet sammanfattas i fyra analyskategorier: ? sociala aspekter på lärandesituationen ? handledarfunktionen i lärandesituationen ? den skriftliga kommunikationen i lärandesituationen ? motivationen i lärandesituationen. Dialogens och den sociala interaktionens stora betydelse för lärandet betonas av samtliga informanter.

Sammanfattning Föreliggande studie syftar till att ur ett pedagogiskt undervisningsdidaktiskt perspektiv skapa en utökad förståelse för två studiegruppers dynamik och individens lärpotential inom IT-stödd distansundervisning via en elektronisk lärplattform. Grundläggande faktorer som belyses i studien avser interaktion, gruppdynamik och individens lärpotential, med tonvikt på dialog och kommunikation. Respons och återkoppling från sändare och mottagare är det som utgör den aktiverande principen då den ligger till grund för förståelse i dialogen. Metoden som är en fallstudie, inspirerad av en etnografisk ansats, har baserats på en textanalys av arkiverat dokument, ur en realistiskt IT-miljö med direktinsyn i den aktuella lärplattformen där kursen har bedrivits. Dialog och kommunikation studeras tillsammans med den pedagogiska idén; det problembaserade lärandet (PBL).

Syftet med studien är att undersöka hur en balanserad styrning i praktiken påverkar verksamheters lärande och utveckling, samt hur en balanserad styrning i praktiken påverkar verksamheters förutsättningar att bli en lärande organisation. Balanserad styrning är en svensköversatt modell av balanced scorecard, en amerikansk styrform. Det teoretiska perspektivet i studien är miljöpedagogik och lärande organisation. Studien bygger på en hermeneutisk tolkande ansats, vilket syftar till att här skapa förståelse för hur en balanserad styrning fungerar i praktiken avseende lärande och utveckling samt hur den skapar förutsättningar för att bli en lärande organisation. Intervjuer har använts som datainsamlingsmetod, respondenter från två kommuner har intervjuats, och i varje kommun har en enhetschef och två medarbetare intervjuats.

Verksamheter som inte förstår sin kunds behov och misslyckas med att uttrycka behoven i sin kommunikation riskerar att bli bortvalda framför konkurrenter. Därav syftar denna studie till att utreda förhållandet mellan kundens behov och en organisations, i detta fall NyföretagarCentrum Uppsala, uppfattning av behoven som syns i kommunikationen. Studien baseras på intervjuer med organisationens rådgivare samt kunder som använt tjänsten det senaste året. Insamlad data har analyserats med ett teoretiskt ramverk innehållande en GAP-modell, värdekedja samt teori kring dialog och behovskategorisering. Både skillnader och likheter noteras mellan organisationens kommunikation och kundens behov. Skillnaderna indikerar gap i förhållandet mellan parterna samt en avbruten värdekedja. Dessutom påträffas skillnader vid en behovskategorisering. En orsak till bristerna är att organisationen inte lyckas tolka kunden fullt ut.

Föreliggande studie handlar om föräldrars upplevelser av mötet med skolans personal samt om samtalet där åtgärdsprogram upprättas. Målgruppen för undersökningen är föräldrar. Den genomgående metoden är kvalitativa intervjuer, där sex föräldrar ingår.Av resultatet framgår att dessa föräldrar anser sig ha ett bra samarbete med skolans lärare. Det som nämns av föräldrarna som avgörande för en bra respektive mindre bra dialog med skolan är läraren.Grunden till att en elev får stöd eller inte återfinns i utvecklingssamtalet. Samtliga föräldrar i undersökningen refererar till det samtalet och dess betydelse för fortsatt samarbete mellan skola och hem.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur kommunikation i instrumentalundervisning kanförstås i förhållande till teorier om dialog och dialogisk undervisning.Med avstamp i den ryske litteraturteoretikern Michail Bachtins dialogbegrepp och med tankaroch forskning om dialogisk undervisning som referenspunkter undersöks det i denna uppsatshur kommunikation i individuell instrumentalundervisning respektive ensembleundervisningkan se ut och förstås. En instrumentallärare som arbetar på en kommunal kulturskola har observeratsnär denne undervisar elever individuellt samt i ensemble. Observationerna har struktureratsoch analyserats med hjälp av begrepp och idéer om dialogisk undervisning i klassrumssituation.Under observations- och analysprocessen har begreppen omarbetats för attkunna belysa det specifika i den instrumentalpedagogiska situationen i allmänhet och denindividuella undervisningsformen i synnerhet. Några dialogiska huvudteman har visat sigförekomma i den observerade lärarens undervisning och dessa har kopplats samman med deredan befintliga begreppen om dialogisk undervisning för att på så vis söka förståelse i hurkommunikationen i de observerade undervisningssituationerna kan förstås i förhållande tilltidigare forskning.Den musikaliska kommunikationen var det som tydligast skiljde resultatet av undersökningenfrån den tidigare forskning om dialogisk undervisning som presenterats, och just denna typ avkommunikation visade sig också skilja sig i hur den användes i individuell undervisning respektiveensemble. Det finns i allmänhet grundläggande skillnader i hur kommunikation igrupp och kommunikation mellan enbart två individer fungerar och detta var också något somresultatet av undersökningen underströk.

Pliktverket genomförde under 2006 en stor förändring för att spara 100 miljoner kronor.Resultatet blev att 131 medarbetare sades upp och två regionkontor lades ner. Syftet med denna uppsats är att undersöka anledningarna till negativa omdömen om Pliktverkets interna kommunikation under förändringsprocessen 2006 och komma fram till lösningsförslag på de bakomliggande problemen så att den interna kommunikationen kan utvecklas.Kommunikation under förändring är ett stort område och därför har jag valt att begränsa mig till fyra områden som Pliktverket i en enkätundersökning funnit att det varit problem med.Jag har arbetat utifrån följande problemområden:Tillförlitlighet ? Har tillförlitligheten till processen och informationen påverkats av problemen med kommunikationen?Förväntningar ? Har Pliktverket skapat orimliga förväntningar på förändringsarbetet via medarbetarutbildning?Delaktighet ? Varför får delaktigheten lågt betyg och hur har medarbetarna varit delaktiga?Dialog ? Varför får dialogen under processen dåligt betyg?Samtalsintervjuer med medarbetare vid Pliktverkets kvarvarande regionkontor och huvudkontoret har använts som metod.Jag har bland annat kunnat dra följande slutsatser:? Förändringen har varit toppstyrd utan delaktighet för medarbetarna? Monolog har förekommit istället för dialog, vilket har lett till att tillförlitligheten och förtroendet för processen har blivit lågt.? Delaktigheten inom organisationen har av allt att döma varit dålig redan innan förändringsprocessen.? Medarbetarutbildningen som genomförts tidigare har gett medarbetarna förväntningar på att få vara delaktiga under en förändringsprocess.? Dålig tillgänglighet till ansvariga och chefer har gjort att dialogen blivit dålig.? Förändringens syfte är dåligt förankrad i organisationen på grund av dålig dialog..

Syftet med denna studie är att nå ökad kunskap om hur gitarrlärare på gymnasieskolanbeskriver sitt arbete med elevers motivation, meningsskapande och medvetenhet medutgångspunkt i gällande styrdokument. Detta undersöktes genom en kvalitativ intervjustudiemed frågor rörande lärarens roll, elevens roll, styrdokument, undervisningens syfte ochplanering. Tre informanter med yrkeserfarenhet som gitarrlärare inom gymnasieskolanmedverkade. Informanternas svar tolkades sedan utifrån en bakgrund bestående avsociokulturell lärandeteori, tidigare musikpedagogisk forskning samt styrdokumenten själva.Studiens resultat visar följande uppfattningar hos informanterna:- Undervisningens syfte är att lära eleverna att lära sig själva- Lärarens roll är att uppfylla detta syfte- Styrdokumenten är till för att reglera syftet- Styrdokumenten ses som lärarens dokument och inte elevens- Syftet med musikundervisning ses som underförstått lärare och elev emellan- Det meningsskapande anses ligga i elevens behov och intressen- Det livslånga lärandet är inte alltid kongruent med vad som är specificerat istyrdokumentenDen främsta slutsatsen som kan dras av detta är att både styrdokument och informanterbeskriver en vision om ett livslångt lärande. Det som skiljer dessa visioner åt är vägen dit.Detta visar på vikten av diskussion kring begreppet livslångt lärande i förhållande till gitarr-och musikundervisning.

The purpose of this essay is to discover what Formative Assessment is used for in practice and also how teachers use the Curriculum for elementary school, preschool and after-school activity 2011 (Lgr 11) in their Formative Assessment work.The questions are as follows:What considerations do teachers take into account when assessing a student?How do teachers view assessment for learning?How do the teachers consider formative assessment works in relation to Lgr 11?I have used a qualitative research method to answer my questions. I have interviewed five teachers regarding their view on and experience with assessment. Using a hermeneutic approach I have tried to retrieve a deeper meaning from my interviewees regarding formative assessment. I have approached formative assessment using the socio-cultural perspective because I believe it to be the best fit.All of the informants believe formative assessment has made it easier to assess students and also that it works very well together with Lgr 11.