I mars 2013 avkunnades den så kallade Landskrona-domen. Domen handlar om en 13-årig flicka som i december 2002 anlade en brand som ödelade ett Åhlénsvaruhus i Landskrona. Skadorna uppgick till cirka 60 miljoner kronor. Flickan kom från svåra hemförhållanden och hade en lång historik av placeringar på olika vårdhem samt på barn- och ungdomspsykiatrin i Lund. Vid tillfället för branden var flickan omhändertagen enligt LVU av socialnämnden i Landskrona kommun, men tillfälligt placerad hos sin mor.Försäkringsbolagen If Skadeförsäkring och Zurich stämde Landskrona kommun och yrkade ersättning motsvarande den försäkringsersättning bolagen utgett med anledning av branden.Högsta domstolen avgjorde domen till försäkringsbolagens fördel och ställer i domskälen frågorna kring underlåtenhetsansvar samt beviskrav och bevisbörda vid sådan typ av ansvar på sin spets.

Under 2000-talet har två EU-rättsliga förordningar stiftats i syfte att reglera erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område inom EU. Först stiftades Bryssel I-förordningen. I enlighet med den förordningen kan en dom som meddelats av domstol i en medlemsstat verkställas i en annan medlemsstat. Dessförinnan skall domen förklaras verkställbar i den medlemsstat där verkställighet önskas.Den andra förordningen, EEO-förordningen, tillkom bara några år senare. I denna förordning har förfarandet varigenom en dom förklaras verkställbar i en annan medlemsstat avskaffats.

EG-domstolens avgörande i det sk Marks & Spencer-målet har belyst frågan kring EG-rättens förbud mot hinder för etableringsfriheten i allmänhet, och problemet kring gränsöverskridande förlustöverföringar i synnerhet. Domen, och det i EG-domstolen efterföljande anhängiggjorda målet Oy Esab, har resulterat i en omfattande diskussion i ämnet. Marks & Spencer-domen har träffat i skärningspunkten mellan två motstående intressen - EU:s mål att uppnå en fri inre marknad och medlemsstaternas intresse att bevaka sina skattebaser. Skatteområdet ligger egentligen utanför EU:s behörighetsområde, men medlemsstaterna måste likväl iaktta gemenskapsrätten vid utövandet av denna behörighet. De nämnda målen kommer med all säkerhet att innebära förändringar av de svenska koncernbidragsreglerna, vilka i sin nuvarande utformning utesluter gränsöverskridande koncernbidrag..

Det humanitärrättsliga skyddet för civila i konflikter har sedan dess tillkomst främst reglerat internationella konflikter, något som inte förändrats i takt med att konfliktbilden skiftat från att ha dominerats av internationella konflikter till att istället präglas av mer svårdefinierade, interna sådana. Först 1993 togs ett avgörande steg mot en breddning av skyddet då säkerhetsrådet instiftade International Criminal Tribunal for the former Yugoslavia, ICTY. Tribunalen vilken inte var avsedd att fungera lagstiftande kom detta till trots att skapa prejudikat i form av domen mot Tadic´, ett prejudikat, vilket kom att få två viktiga konsekvenser. Det gav upphov till en ny definition av begreppet ?väpnad konflikt? och det ledde till att sedvanerätten tillskrevs större vikt.

Microsoftdomen grundar sig i att Microsoft vägrat lämna ut interoperabilitetsinformation till en av sina konkurrenter (Sun). Sun menar att detta konstituerar ett missbruk av dominerande ställning och lämnar in ett klagomål till Kommissionen som påbörjar en utredning. Kommissionen börjar dessutom på egen hand utreda huruvida Microsofts integration av Windows Media Player i sitt operativsystem (Windows) kan utgöra ett missbruk. Den 17 september 2007 blev Microsoft dömda av Förstainstansrätten för missbruk av dominerande ställning. Detta ledde till ett par påföljder för Microsofts del.

Kommissionen inledde i februari 2000 en omfattande utredning mot Microsoft baserad på Sun Microsystems klagan om Microsofts konkurrensbegränsande förfaranden 1998. Utredningen bestod av två delar; interoperabilitet mellan PC-klientoperativsystemsmarknaden och servermarknaden och integrationen av Windows Media Player i Windows. I mars 2004 kom Kommissionens beslut där de drog slutsatsen att Microsoft dubbelt missbrukat en dominerande ställning genom att förhindra effektiv konkurrens på arbetsgruppsservermarknaden och bundit sin mediaspelare till sitt operativsystem. Microsoft överklagade Kommissionens beslut till Förstainstansrätten och den 17 september 2007 kom domen, vilken i huvudsak bekräftade Kommissionens beslut. Mitt syfte i denna uppsats är att undersöka den första delen av Kommissionens beslut angående interoperabilitet och sedermera Förstainstansrättens dom, för att avgöra hur väl de dragna slutsatserna överensstämmer med praxis, vad prejudikatet kan innebära för framtiden samt i vilken mån företag kan bli skyldiga att lämna ut information.I min analys och de avslutande kommentarerna redogör jag för min slutsats att Kommissionens beslut och Förstainstansrättens dom faktiskt är skäliga, men att prejudikatet måste vaktas av de exceptionella omständigheter som föreligger i fallet.

Bakgrund: EG-domstolens förhandsavgörande i Marks & Spencer målet har väntats utgöra ett efterlängtat besked kring problemen med gränsöverskridande resultatutjämning. Genom en prejudicerande verkan är domen betydelsefull för samtliga länder som tillämpar liknande koncernbidragsregler som Storbritannien och påverkar härmed även svenskt rättssystem.Marks & Spencer fallet: I Storbritannien finns regler som möjliggör koncernbolag att utjämna vinster och förluster inom koncernen med villkoret att förlusten inte gäller ett utländskt dotterbolag. Marks & Spencer begärde att få göra just ett sådant koncernavdrag och menade att reglerna strider mot EG-fördragets fria etableringsrätt.Syfte: Uppsatsens syfte är att klarlägga vilken betydelse EG-domstolens utslag i Marks & Spencer domen har för svensk rätt.Metod: Uppsatsen tillämpar den traditionella rättsdogmatiska metoden, varmed avsikten är att beskriva, förklara och analysera gällande rätt.Analys och slutsats: EG-domstolen konstaterar att den brittiska lagstiftningen strider mot etableringsfriheten, men att denna inskränkning är berättigad då syftet är legitimt och motiverat av tvingande hänsyn till allmänintresset. I det aktuella fallet strider det dock mot proportionalitetsprincipen att inte medge avdrag då det utländska dotterbolaget uttömt möjligheterna att i hemviststaten utnyttja förlusten i dåtid, nutid och framtid.Domen efterlämnar ett tvetydigt budskap där den Europeiska Unionens önskvärda utveckling påvisas samtidigt som en mycket långtdragen rättfärdigandebedömning stärker medlemsstaternas suveräna skattesystem gentemot den inre marknadens fria rörlighet.Någon omfattande revidering av svensk lagstiftning är inte aktuell utöver vad som gäller de mycket begränsade situationer som EG-domstolen anger. Påstötningen att den nationella lagstiftningen, under vissa kriterier, även skall omfatta koncernbolag med hemvist i andra medlemsstater visar dock vägen för en önskvärd utveckling som medlemsstaterna nu själva ansvarar för..

Uppsatsen behandlar minoritetens villkor vid tvångsinlösen av aktier. Syftet med uppsatsen är att undersöka om, och i så fall i vilken omfattning de i Balken-målet fastslagna värderingsprinciperna vid tvångsinlösen givit upphov till lägre lösenbelopp. Ytterligare ett syfte är att undersöka om, och i så fall i vilken omfattning de urssprungliga offentliga buden som en följd av de i Balken-målet fastslagna värderingsprinciperna satts lägre. I uppsatsen undersöks 118 skiljedomar avkunnade under perioden 1993-2005 samt intervjuas fem skiljemän. Slutsatsen dras att de i Balken-domen fastslagna värderingsprinciperna givit upphov till lägre lösenbelopp.

Uppsatsen syftar till att applicera genusvetenskapliga problematiseringar, teorier och metoder på ett juridiskt material för att undersöka vilka aspekter som kommer till ytan. Som material används domen i ett mord med homofoba motiv där provokations- bedömningen ledde till rubriceringen dråp och en artikel av professor Per Ole Träskman som kritiserar domen som diskriminerande. Den teoretiska grunden för uppsatsen är en uppfattning av språket och gällande rätt som beroende av diskursen för förståelse vilket leder till en undersökning av utrymmet för diskussioner i den juridiska diskursen där rättighetsperspektiv, intersektionalitet och andra genusvetenskapliga perspektiv uppmärksammas. Utrymmet för diskussioner och begränsningar av den juridiska diskursen är i materialet i uppsatsen könat, beroende av diskursiva uppfattningar om rättvisa och påverkar individers möjligheter att få skydd och tolkas som minoritetsgrupp..

Sammanfattning: Det har under lång tid tillbaka varit praxis att tillämpa alternativregeln vid intäktsrapporteringen av pågående arbeten på löpande räkning, vilket innebär att man som redovisare väljer att inte aktivera företagets ofakturerade pågående arbeten. I HFD 2011 ref. 20 blev det fastställt att området pågående arbeten på löpande räkning är frikopplat från beskattning. Det i sin tur innebar att de flesta normgivningsorgan ändrade sina råd och rekommendationer, dock inte BFN.Syftet med studien är därmed att undersöka hur parterna och instanserna i fallet från 2011 har argumenterat i frågan samt att se hur domen påverkar redovisningen av pågående arbeten på löpande räkning.För att kunna genomföra studien och finna svar på studiens forskningsfrågor har vi intervjuat fyra utvalda respondenter och grundligt undersökt akten från rättsfallet 2011. Vi har även tagit del av den pågående debatten gällande studiens område i tidskriften Balans.

Syftet med denna uppsats är att analysera och redogöra för de frågor som uppkom i Arbetsdomstolen (AD) 2005:92. Vi kommer även att diskutera de genusfrågor som är relevanta för domen samt ge en allmän beskrivning på genusfrågor vad gäller föräldraledighet i arbetslivet. Vi avgränsar oss till föräldraledighetslagens 10, 11, 12, 14 och 17 §§, och den traditionella synen på mannen och kvinnan på arbetsplatsen. Vi har belyst det sociologiska perspektivet kring föräldraledighet genom en kvalitativ arbetsmetod och könsrelaterad diskriminering på arbetsplatsen vid föräldraledighet. Vi beskriver även föräldraledighetslagen ur ett rättdogmatiskt perspektiv för att ge en bild av vad som är gällande rätt.

Vi lever i en tid då människor är mer rörliga över landgränser än någonsin förr. Detta får till konsekvens att det blir allt vanligare att människor har kopplingar till flera länder på olika sätt. Det blir också vanligare att personer av olika nationaliteter och ursprung gifter sig och skaffar barn tillsammans med följden att det blir vanligare att familjer efter en separation har anknytning till flera stater.Denna uppsats undersöker hur olika internationella instrument försöker skydda barns rätt till kontakt med sina föräldrar när de bor i olika länder. Vidare diskuterar uppsatsen hur och under vilka omständigheter umgängesdomar som beslutats i en stat kan verkställas i en annan stat. I detta syfte undersöks flera internationella instrument, men fokus ligger på Bryssel IIa-förordningen, 1980 års Haagkonvention och 1996 års Haagkonvention.I uppsatsen konstateras att hur verkställigheten av en dom i Sverige sker beror på i vilken utländsk stat domen har utfärdats och det konstateras att de olika instrumenten är olika effektiva vad gäller att verkställa en umgängesdom.

Vi lever i en tid då människor är mer rörliga över landgränser än någonsin förr. Detta får till konsekvens att det blir allt vanligare att människor har kopplingar till flera länder på olika sätt. Det blir också vanligare att personer av olika nationaliteter och ursprung gifter sig och skaffar barn tillsammans med följden att det blir vanligare att familjer efter en separation har anknytning till flera stater.Denna uppsats undersöker hur olika internationella instrument försöker skydda barns rätt till kontakt med sina föräldrar när de bor i olika länder. Vidare diskuterar uppsatsen hur och under vilka omständigheter umgängesdomar som beslutats i en stat kan verkställas i en annan stat. I detta syfte undersöks flera internationella instrument, men fokus ligger på Bryssel IIa-förordningen, 1980 års Haagkonvention och 1996 års Haagkonvention.I uppsatsen konstateras att hur verkställigheten av en dom i Sverige sker beror på i vilken utländsk stat domen har utfärdats och det konstateras att de olika instrumenten är olika effektiva vad gäller att verkställa en umgängesdom.

Tidskriften Gourmet ställdes inför Marknadsdomstolen sedan de publicerat alkoholreklam som inte överensstämde med den aktuella lagen. Detta var år 1997 och år 2003 kom domen. Domen innebar att det blev tillåtet att publicera alkoholreklam i större utsträckning än vad som tidigare varit tillåtet. Syftet med uppsatsen är att undersöka huruvida lagändringen i Alkohollagen påverkat alkoholkonsumtionen och våldsbrotten och om detta i sin tur påverkar polisens arbete. Information i detta ämne har inhämtats genom att studerat lagtext, domslut, Statens Offentliga Utredningar (SOU) samt övrig litteratur på området.

Syftet med arbetet är att försöka förstå hur sociala och strukturella villkor påverkar möjligheterna till att utnyttja ett ekonomiskt förtroende och befattning för att begå ekonomisk brottslighet. De frågeställningar jag önskat få svar på är:Hur kan ett ekonomiskt förtroende användas för att begå ekonomisk brottslighet?Vilka sociala och strukturella faktorer kan förklara ekonomisk brottslighet och vilka återfinns i Skandiafallet och muthärvan inom Göteborgs kommun? Vilka likheter och skillnader till motiven kan urskönjas mellan de åtalades berättelser i domen mot Skandia och den nuvarande muthärvan inom Göteborgs kommun?Då målet med arbetet hela tiden bestått av att få en större förståelse till de bakomliggande orsakerna till hur och varför dessa ekonomiska brott inom Göteborgs kommun begicks och för att därefter ha möjlighet att jämföra likheter och skillnader mellan informanterna. Därmed togs beslutet att genomföra en fallstudie, med hjälp av kvalitativt strukturerade e-post intervjuer med standardiserade frågor samt studier av domen mot Skandia.Resultaten av studien visar att befattningen och yrkespositionen skapar ett handlingsutrymme som är centralt för att kunna begå den här typen av brott. Dessa förutsättningar synes vara ett genomgående tema i ett flertal typer av ekonomisk brottslighet..