Risktaganden görs på daglig basis och vår sinnestämning ligger till grunden för många av de risktaganden vi gör och styr hur vi upplever det ställningstaganden vi ställs inför. Den här studien ämnade att undersöka huruvida det gick att påverka en individs riskbedömning med hjälp av teorin om affect heuristic samt hur mental visualisering kunde påverka en individs affekt i olika riktningar.Försöksdeltagarna bestod av 40 studenter vid Umeå universitet i åldrarna 19-35. De fick i en enkätundersökning ta del av och skatta risken för olika typer av scenarion. Resultatet från studien visade på en signifikant skillnad i förmån för mental visualisering i kontrast till resonerande av de presenterade riskscenarion, vilket stödde hypotesen om att mental visualisering kan påverka individers affekt och beslutsfattande. Studien ämnade att belysa vikten av affekt och dess inverkanöver vårt beslutsfattande och hur det går att påverka en individs affekt i olika riktningar genom att låta personen mentalt visualisera sig ett stimuli..

Risktaganden görs på daglig basis och vår sinnestämning ligger till grunden för många av de risktaganden vi gör och styr hur vi upplever det ställningstaganden vi ställs inför. Den här studien ämnade att undersöka huruvida det gick att påverka en individs riskbedömning med hjälp av teorin om affect heuristic samt hur mental visualisering kunde påverka en individs affekt i olika riktningar.Försöksdeltagarna bestod av 40 studenter vid Umeå universitet i åldrarna 19-35. De fick i en enkätundersökning ta del av och skatta risken för olika typer av scenarion. Resultatet från studien visade på en signifikant skillnad i förmån för mental visualisering i kontrast till resonerande av de presenterade riskscenarion, vilket stödde hypotesen om att mental visualisering kan påverka individers affekt och beslutsfattande. Studien ämnade att belysa vikten av affekt och dess inverkanöver vårt beslutsfattande och hur det går att påverka en individs affekt i olika riktningar genom att låta personen mentalt visualisera sig ett stimuli..

Liberia har på senare tid präglats av instabilitet och misslyckat fredsbyggande. Vår ambition är att ge en välgrundad förståelse för inbördeskriget 1989-1996, och att på ett resonerande sätt besvara frågan varför man inte lyckades etablera varaktig fred efter krigsslutet. Uppsatsen är en teorikonsumerande fallstudie av Liberia med ett tvådelat syfte. Vårt fall analyseras utifrån teorier om krigsorsaker och fredsbyggande och empirin utgörs av tidigare forskning på området. De slutsatser vi nått är att kriget kan förstås som ett resultat av statens urholkade makt och de missförhållanden detta skapade.

Syftet med denna studie var att beskriva vilka kunskaper sjuksköterskor har om äldre över 65 år med depression. Studiens syfte var även att beskriva vad som finns i litteraturen om depression hos äldre över 65 år. Depression hos äldre är vanligt, underdiagnostiserat och inkorrekt behandlad. Den orsakar dåligt välbefinnande och ökar vårdtyngden och dödligheten.Studien är en beskrivande litteraturstudie baserad på arton vetenskapliga artiklar. Litteratursökningar gjordes i databaserna CINAHL och PubMed samt manuellt i Högskolans bibliotek.

Detta är en teoretisk uppsats med syftet att belysa relationen mellan mänskligt (språkligt) meningsskapande och beteende. Tre drifter stipuleras: kontroll (förutsägbarhet), socialitet (samhörighet), och motilitet (spontan rörelse). Utifrån dessa konstrueras en modell för meningsskapandet bestående av fyra s.k. egokomponenter (jaget, miget, existensen och essensen) som på olika sätt är kopplade till drifterna. Ett sekundärt syfte är att undersöka möjligheten att konstruera ett s.k.

I de fem friheterna som ligger till grund för många välfärdsprotokoll ingår frihet från rädsla och smärta. Får uppvisar en mängd olika beteenden som kan göra det möjligt för en erfaren bedömare att på ett icke-invasivt och snabbt sätt uppskatta känsloläget hos djuren. Vid smärta ökar tiden i olika onormala ställningar. Även en ökning av normala beteenden till onormala proportioner kan ses. Sammanlagt kan dessa två beteendetyper vid svåra smärttillstånd uppta all djurets vakna tid. Rädsla kan framkalla en rad olika beteenden där många har sitt ursprung i fårens evolution som flyktdjur. Det kan röra sig om flyktförsök, ökad tveksamhet eller ökad eller minskad rörlighet. Även öronens läge kan ge en uppfattning om känsloläget hos får.

Det saknas idag metoder för att med säkerhet fastställa diagnosen Bornasjuka intra vitum. För att få en så säker diagnos som möjligt krävs fortfarande histopatologiska belägg och påvisande av virus i material från centrala nervsystemet, vilket ej kan tas från levande djur. Trots det finns det en risk att det intracellulära viruset undgår detektion då infekterade celler ej är jämt fördelade i hjärnan. De kliniska symtomen är specifika enbart för infektion i centrala nervsystemet och inte för Bornasjuka. Att förlita sig på antikroppar är osäkert på grund av låg titer som kan göra testen mindre tillförlitliga.

Syftet med denna studie var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av åtgärder som används för att personer med schizofreni ska kunna förbättra och bibehålla aktivitetsförmåga och/eller kompensera för aktivitetsnedsättningar. För att besvara syftet valdes en kvalitativ metod och intervjuer av sex yrkesverksamma arbetsterapeuter inom kommun och landsting i norra Sverige genomfördes. Arbetsterapeuternas erfarenheter analyserades och resulterade i 4 kategorier, dessa var: ?Utredning och behandling kräver samverkan och resurser?, ?Inlärning och problemlösning är utmanande och komplext?, ? Resonemang och reflektion kring aktivitet är nödvändigt?, ?Träning och anpassning möjliggör aktiviteter i vardagen?. Sammanfattningsvis visar denna studie komplexiteten och utmaningen kring arbetsterapeuternas erfarenheter av åtgärder för personer med schizofreni.

Hjälpverb tillhör de vanligaste orden i språket och syftet med denna undersökning är att beskriva andraspråksinlärarens användning av modala och futurumbildande hjälpverb. Användningen undersöks på två olika språkliga nivåer, senare delen av nybörjarnivå och avancerad nivå. Materialet för undersökningen är resonerande text, som använts vid examination. Hjälpverben excerperades och en kvantitativ jämförande studie gjordes mellan de två nivåerna. Därefter gjordes en djupgående analys av användningen av några hjälpverb.

Lungcancer är den femte vanligaste cancerformen i Sverige och ofta blir patienten diagnostiserad i ett senare stadium. Inom radiologin utförs oftast först en konventionell tvåbilds-lungröntgen och sedan en datortomografiundersökning (DT) för att med säkerhet kunna diagnostisera och mäta tumören. Eftersom patienten kan genomgå många olika röntgenundersökningar i samband med sitt sjukdomsförlopp, har det därför blivit vanligare att använda sig av digital röntgentomosyntes (DTS). DTS innefattar en betydligt mindre stråldos till patienten i jämförelse med datortomografi men är ändå en mer sensitiv undersökningsmetod i jämförelse med konventionell lungröntgen. Syfte: Vårt syfte var att undersöka om DTS är diagnostiskt försvarbart jämfört med en DT-undersökning, DTS möjligheter och begräsningar vid lungcancerdiagnostik.

I detta examensarbete försöker vi identifiera styrke- och förbättringspotentialer inom drift och underhåll för pappersmaskiner med avseende på underhållsorganisation, tekniska förbättring¬spotentialer hos pappersmaskiner samt kompetensförsörjning. Styrkorna och förbättrings¬potentialerna har i en jämförande studie identifierats för tre pappersbruk. Uppgiften utgör en förstudie för ett eventuellt större forskningsprojekt. För att kunna jämföra uppgifterna krävdes det att vi tillbringade en stor del av tiden på pappersbruken. Information för att ta fram åtgärdsförslag till de valda områdena gjordes genom intervjuer, observationer och brainstorming.

Arbetets syfte är att göra en aktualiserad framställning av ämnet trädkult. En viktig del av syftet har också varit att göra en mera heltäckande materialgenomgång än tidigare studier. Framställningen kommer huvudsakligen att beröra den fornskandinaviska religionen men utblickar kommer att bli nödvändiga för att komplettera materialet. Således kommer även kontinentalgermanska och samiska områden att beröras, kontinentalgermanskt område något utförligare, samiskt område i form av ett exempel. Visserligen kommer arbetet i mycket att ha karaktären av en betraktelse.

I denna litteraturöversikt görs en utvärdering av skillnader mellan benigna och maligna tumörer med avseende på genförändringar och ifall dessa skillnader skulle kunna användas diagnostiskt. Få jämförande studier har gjorts mellan benigna och maligna tumörer på gennivå men de som gjorts visar på att det kan finnas vissa gener som skulle kunna skilja dem åt. Tumör-suppressorgenen p53 verkar vara förändrad i flertalet maligna tumörer men inte i motsvarande benigna former. I vissa tumörformer verkar förändringar på p53-genen dock inte vara nödvändigt för att en malign tumör ska utvecklas. FHIT-genen är en misstänkt tumör- suppressorgen som verkar förändras tidigt i tumörutvecklingen och därmed lämpar sig dåligt för att skilja benigna tumörer från maligna.

Radiologiska undersökningar är en accepterad del av medicinsk praxis och är berättigade om stråldosen är så liten som rimligen kan begäras samtidigt som den säkerställer önskat diagnostiskt innehåll. Den onödiga användningen av radiologi orsakas till stor del av anledningar som skulle kunna elimineras med hjälp av bättre och mer informativa röntgenremisser. Röntgenremissen skall berättiga den undersökning som begärs och måste innehålla en bra anamnes, viktiga kliniska data och aktuell frågeställning för att undersökningen skall kunna optimeras. Trots detta är informationen i röntgenremissen ofta otillräcklig, felaktig och missvisande. Litteraturöversiktens övergripande syfte var att beskriva brister i den inkommande informationen i röntgenremissen.

Alla elevers förutsättningar och behov är olika. Skolan står därför inför ett stort problem:Hur ska man kunna bedriva en undervisning som tar hänsyn till elevens individuella behov?Vetenskapen säger att kunskapsutveckling bäst sker vid en nivå som ligger strax över elevensegen förmåga. För att kunna utnyttja denna insikt krävs en tydligare individanpassadundervisning med en reflekterande dialog.I mitt projekt med att ge elever kognitivt stöd i sin läsutveckling har jag försökt bygga upp entrepartsrelation, lärare-elev-förälder. Att ge föräldrarna möjlighet att mer konkret delta ibarnets utvecklings- och inlärningsprocess kan få betydande effekter på många plan.