Begreppet hållbar utveckling har växt fram kring orsaker och lösningar för globala försörjnings- och deponeringskriser. Begreppet är mycket brett och diskuteras runt om i världen. Diskussionen om hur samhället ska uppnå en hållbar utveckling har påverkat fysisk planering och trafikplanering. Grunden till en hållbar utveckling ligger i en samordnad och miljöanpassad bebyggele- och trafikplanering. Det är bland annat viktigt att det finns förutsättningar för en effektiv och miljöanpassad kollektivtrafik och ett effektivt gång- och cykeltrafiknät.

Kravet på tillgängliga, rörliga och interoperabla styrkor för uppgifter till oroshärdar runt om ivärlden har ökat. Sverige är medlem av EU och bidrar med styrkor till EU och NATO:sstyrkeregister. De svenska luftstridskrafterna står i dag i beredskap för ett antal uppgifter ochden uppgift som bedöms vara mest utmanande är Nordic Battle Group (NBG).Luftstridskrafterna har delar i NBG och delar som är direkt understödjande så kallade enablar.NBG är dimensionerad för att kunna vara autonom och första styrka på plats i ettoperationsområde. Detta innebär för de svenska luftstridskrafterna att upprättandet avluftkontroll, understödjande av mark och understödjande av sjöstyrkor ligger på Sverige och desvenska luftstridskrafterna. Detta kräver expeditionär förmåga.Uppsatsens syfte är att undersöka i vilken utsträckning de svenska luftstridskrafternastransformering går mot en expeditionär förmåga.Den övergripande frågeställningen är till vilken grad är de svenska luftstridskrafternaexpeditionära? För att kunna analysera de svenska luftstridskrafterna expeditionära förmågadefinierar jag inledningsvis expeditionärt.

Användningen av avloppsslam från kommunala avloppsreningsverk som ett alternativt gödningsmedel ökar i det svenska jordbruket. Ett problem med slam som gödningsmedel är dock att de metaller och oönskade ämnen som finns i avloppsvattnet också tillförs åkermarken via slammet, och slutligen, genom ackumulering i mark och grödor, kan ge effekter på miljön och människors hälsa. För att möjliggöra användning av avloppsslam som växtnäring finns certifieringssystemet REVAQ. Målet med REVAQ är att genom systematiskt uppströmsarbete vid reningsverken förbättra slammet. Detta, genom att minska metaller och oönskade ämnen i inkommande avloppsvatten till den nivå där halterna i slammet inte påverkar markorganismer och gröda, negativt.Kalmar Vatten AB är certifierat enligt REVAQ och samtliga metallhalter i deras avloppsslam, avsett för slam som växtnäring, har en godkänd halt.

Avsikten med denna rapport är att den ska underlätta underleverantörernas måluppfyllelse utifrån Banverkets miljökrav. Rapporten är uppbyggd som ett exempel på en miljöplan upprättad i enlighet med FU 2000. Banverkets FU 2000 anger minimikrav för miljö, kvalitet, arbetsmiljö och säkerhet som Banverkets leverantörer måste uppfylla vid en upphandling. Författaren har skapat ett fiktivt företag vars miljöplan uppfyller miljökraven i FU 2000. Den samlade informationen kommer från förfrågningsunderlag, intervjumaterial samt en litteraturstudie.

I kursplanen för Svenska B står att läsa att eleven ska ?ha tillägnat sig och ha kunskap om centrala svenska, nordiska och internationella verk och ha stiftat bekantskap med författarskap från olika tider och epoker? (Skolverket.se). Harold Bloom, författaren till Den västerländska kanon beskrev 1994 sin oro över vårt litterära förfall med orden ?Skuggorna blir allt längre i vårt aftonland och vi närmar oss det tredje årtusendet beredda på ytterligare mörker? (1994:28)Det finns med andra ord idag en motsättning mellan vad man som elev bör läsa och vad man som elev kanske vill läsa. Dilemmat tycks vara att många elevers uppfattning om en klassiker idag är ?tråkiga, svårlästa och föga inspirerande? (Bäcklund & Eriksson 2008:4).  I och med det senaste decenniets vampyrvåg har dock serier som Twilight och True Blood brutit ny mark hos ungdomar som tidigare inte hyst läsintresse.

I denna rapport har mätningar från en lidar och mätningar från en meteorologisk mätmast jämförts. En undersökning har även gjorts för vilka atmosfäriska tillstånd som lidarn mäter bra och för vilka förhållanden den mäter mindre bra. Som referens används data från en mätmast, som antas vara korrekta. Platsen för mätningarna är över skog vilket medför mer komplex terräng än över plan mark.Olika filter har utvecklats för de atmosfäriska tillstånd då lidarn mäter sämre, för att filtrera bort de mest extrema förhållandena. Dessa filter filtrerar bort data med för mycket turbulens, låg eller negativ vertikal vinddifferens och liten återspridning.

Bestämmelser om användningen av mark och vatten samt bebyggelsemiljöns utveckling stadgas i plan- och bygglagen (PBL). PBL är dessvärre ett komplext och svårtillämpat regelverk. Sedan PBL:s ikraftträdandet har behovet av en mer lättförstådd plan- och bygglagstiftning successivt ökat vilket föranledde utvecklandet av en ny plan- och bygglag (nya PBL) som träder i kraft den 2 maj 2011.Syftet med magisteruppsatsen har varit att studera bestämmelserna om bygglov och bygglovsprövningen inom detaljplan med särskilt fokus på mindre avvikelser från detaljplan i PBL. Syftet har vidare varit att göra en jämförelse med motsvarande bestämmelser i nya PBL och därefter sökt fastställa bestämmelsernas framtida rättstillämpning med utgångspunkt i nya PBL.Bestämmelserna om bygglov och bygglovsprövningen inom detaljplan har till stor del tolkats i rättspraxis vilket i de flesta fall givit en klar bild av rättsläget. Bestämmelsen om mindre avvikelser från detaljplan har dock varit svårtillämpad och givit upphov till subjektiva tolkningar av kommunerna.

Syfte Syftet med denna uppsats är att, utifrån ett fingerat fall, klargöra vilka faktorer som idag har störst betydelse för framgången av en direktinvestering i en produktionsanläggning för tillverkning av plastdetaljer i öst- och västeuropa. Syftet är också att utvärdera och förbättra den arbetsmodell för tillvägagångssätt vid lokaliseringsval som använts. Metod Uppsatsen bygger både på en kvalitativ och på en kvantitativ metod, vilka används parallellt. Arbetsgången följer den systematiska modell som Young et al föreslår, applicerad på ett simulerat fallscenario, och nödvändig information för de olika momenten i modellen är inhämtad från litteraturstudier, intervjuer och en enkät. Slutsatser Ett beslut om nyetablering genom direktinvestering kräver noggranna förberedelser, vilka både är tids- och resurskrävande.

Gåsproduktionen i Sverige har de senaste åren varit fallande i antal slaktade gäss, antalet uppfödare har också minskat i antal och i dagsläget återstår numera endast ett par större producenter. Det som är känt om produktionsformen och samtidigt nedskrivet i svensk litteratur är inte så omfattande. Vill man skaffa sig mer kunskap om produktionen får man vända sig till personer som är aktiva eller har varit verksamma inom uppfödningen för att få information. Marknaden för att sälja gäss är begränsad och är koncentrerad till främst Skåne. Trots att det är en liten marknad är där oftast brist varje år på svenskproducerad gås. Detta ger utrymme och möjlighet för både existerande och blivande producenter att ta bra betalt för sina gäss. Priset på gås som producenter fick varierade 2011 mellan 80-130 kronor per kilo slaktad vikt.

Många äldre industriområden har genomgått en omvandling för att möta dagens behov, men samtidigt har platsernas själ och historia bevarats genom återanvändning av byggnaderna. Malmö befinner sig idag i en övergång från en stad som varit beroende av industrier till att utvecklas mot en kunskapsstad, vilket gör gamla industriområden aktuella för nya användningsområden. Eftersom Malmös invånarantal ständigt ökar, krävs det att mark inom staden utnyttjas för ny bebyggelse. Järnvägsverkstäderna i nordöstra Malmö är ett äldre industriområde från förra sekelskiftet som haft en betydande roll för staden, men med tiden har förutsättningarna ändrats. Förr dominerades de stora ytorna av järnvägstrafik och industrier som utnyttjade tågförbindelsen, men med tidens gång har platsens lokalisering blivit alltmer central och har idag goda utvecklingsmöjligheter.

I den här studien har granskning gjorts av skördekartering och markkartering på Bjertorp Egendom, Lantmännen SW Seed, i Västergötland. Bakgrunden till detta arbete är att ta till vara på information om fälten på gården i form av inlagrade skördekarteringsdata. Detta för att sedan kunna koppla dem samman med markkartering och kunna få bättre förståelse för fältens avkastning och dess potentiella avkastningsförmåga. Utifrån detta ska man i framtiden kunna anpassa val av odlingsåtgärder ur ekonomiskt och miljömässigt perspektiv. En litteraturstudie har gjorts för att ge bättre förståelse för teknikerna som används vid mark- och skördekartering. Den inledande delen av litteraturstudien handlar om precisionsodling för att skapa bättre förståelse för vad det begreppet innebär. För skördekartering även en mer ingående förklaring till hur man från rådata omvandlar detta till skördekartor och sedan beskrivning av olika tekniker för markkartering. Avslutande handlar den om hur skörden påverkas av olika faktorer såsom väder, näringstillgång och jordart. Skördedata som på gården samlats in under ett flertal år har använts tillsammans med befintlig markkartering.

Förtätning innebär att nya byggnader placeras i anslutning till redan bebyggda områden så att befintlig service, infrastruktur och trafiksystem kan utnyttjas och förstärkas. Vårt examensarbete handlar om bostadsförtätning i Göteborgsregionen. Vi diskuterar begreppet förtätning och har genomfört fallstudier på två platser i orterna Mölndal och Mölnlycke strax utanför Göteborg. Arbetet inleds med en genomgång av olika förtätningstyper och dess positiva och negativa konsekvenser. Ökad exploatering ger fler bostäder i attraktiva områden, men innebär också ökad trafik och andra påfrestningar för dem som bor i närheten.

Detta är en litteraturstudie om amerikanska blåbär, Vaccinium corymbosum, och dess svampsjukdomar som angriper de ovanjordiska vegetativa delarna. Sjukdomar på amerikanska blåbär i Sverige orsakar idag minimala ekonomiska problem, vilket kan ha att göra med att vi inte riktigt har kunskapen om hur vi skall odla för att få en optimal skörd. Med ökade kunskaper kommer troligen också skörden att öka och då är att förvänta att skador på buskarna kommer att bli ett större problem än tidigare. Arbetet har skrivit för att öka odlingssäkerheten i Sverige på lång sikt med tanke på svampsjukdomar. Målet med arbetet är att ta fram ett lättbegripligt faktaunderlag om livscykler, diagnosticering och bekämpningsmetoder för de allvarligaste svampsjukdomarna på ovanjordiska vegetativa delar.

I Sverige finns många sommarstugeföreningar som direkt arrenderar ut mark till sina medlemmar genom bostadsarrende. Frågor kring bostadsarrendeställets skötsel finns inte reglerat i lag och inte heller alltid i arrendeavtalet. I vissa fall kräver arrendegivaren i arrendeavtalet att arrendatorn måste vara medlem i föreningen. Syftet med uppsatsen är att analyser om det går att inskränka en bostadsarrendators totalnyttjanderätt genom att föra in skötselregler i föreningens stadgar och i så fall med vilket majoritetskrav. Det ska även utredas vilken effekt en klausul som tvingar arrendatorn att vara medlem har på majoritetskravet.

Hållbar stadsutveckling diskuteras och utövas flitigt inom stadsbyggnads-branschen och utbildningsväsendet. Dock anses det vara svårt att beskriva hur kommunal plan-, mark- och exploateringsverksamhet kan främja den sociala delen av hållbar stadsutveckling. Syftet med uppsatsen är att ta fram konkreta förslag till hur kommuner, genom stadsbyggnadsåtgärder och urban design, kan skapa en socialt hållbar stad. Det undersökts genom en litteraturstudie där teorier kring social hållbarhet beskrivs samt genom en fallstudie på Nacka kommun. Fokus ligger dels på att hitta indikatorer och verktyg som kan användas av kommuner generellt, och dels att ge utvecklingsförslag kring Nacka kommuns verksamhet för att förbättra deras arbete med social hållbarhet.Sex konkreta verktyg för att understödja arbetet med social hållbarhet sammanställs och diskuteras i uppsatsen.