Företag använder sig alltmer av ekonomisk information för att motivera sina anställda till ökad prestation på arbetsplatsen. Teorin menar att spridning av ekonomisk information medför delaktighet och på så vis blir motiverade att göra sitt yttersta på arbetsplatsen vilket i sin tur ska medföra att företagens effektivitet ökar. Är tillhandahållande av ekonomisk information en motiverande faktor? Studien visar att tillgång till ekonomisk information gör att de anställda känner sig delaktiga men att det inte alls behöver betyda att motivationen ökar. I vår studie har därmed har inte heller motivation genom ekonomisk information någon betydelse för företagets effektivitet..

2003 kom ett tillägg till läroplanen om att skolan skall arbeta för att ge alla elever daglig fysisk aktivitet under skoldagen. Den ideella idrottsföreningen Friskis & Svettis har utformat och genomfört en halvdags ledarutbildning för lärare. Utbildningen har fått namnet "Röris" och utbildar skolpersonal om den fysiska aktivitetens betydelse. Utbildningen visar praktiskt hur lärare och skolpersonal kan använda utvalda rörelseprogram under skoldagen. Rörelseprogrammet är utformat att användas i skolan med barn i årskurs 0-3.

Syftet med undersökningen är att kartlägga vilken kompetens en grupp pedagoger har inom matematikområdet och vilken kompetensutveckling de frågar efter, samt att se hur matematikutveckling kan få betydelse för de yngre barnens intresse och lärande av matematik.Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer med sammanlagt 10 pedagoger i förskola, förskoleklass och skolår 1.I undersökningen framkommer att de pedagoger som fått kompetensutveckling efterfrågar mer, men också att de inte får tillräckligt med tid till att förmedla kunskapen till sina kollegor. Pedagogerna visar stor medvetenhet om sitt uppdrag från läroplanerna och vikten av att lägga en matematisk grund hos barnen. Resultatet visar på en ökad medvetenhet och kunskap hos dem som fått kompetensutveckling inom matematik i de flesta kategorier vi presenterar. Vår tolkning är att detta kan vara en effekt av den kompetensutveckling, det så kallade matematikpilotprojektet och matematiknätverk, som en del pedagoger genomgått i X kommun. Det märks däremot inte någon tydlig skillnad när det gäller att ta tillvara på matematiken i vardagen.

Identitetsskapande är en process som pågår hela livet men kanske är skapandet som störst då vi är små och tämligen nytillkomna i vår värld. På förskolan pågår ett ständigt identitetsskapande - bland allt ifrån dockor och kastruller till spadarna i sandlådan. Men hur skapar egentligen ett litet barn sin identitet med fokus på kläder? Mitt syfte med den här studien var att ta reda på hur små barns identitetsskapande ter sig med perspektiv på kläderna de bär. Hur stor betydelse har kläderna för små barn och hur ser deras relation ut till det de har på sig ut? Genom intervjuer med förskollärare och kvalitativa observationer har jag undersökt hur en grupp treåriga förskolebarn upplever sin relation till kläder och vad kläderna har för betydelse i deras samspel.

Sammanfattning Titel: Resultatets betydelse för kursutvecklingen i samband med rapporter Författare: Martin Ollhage, Kristian Nilsson Handledare: Hossein Asgharian, Tore Eriksson Nyckelord: Rapportdag, resultatförväntningar, kursförändringar Problem: Idag blir vi i god tid informerade om när de börsnoterade bolagens delårsrapporter ska komma och hur förväntningar på bolagen ser ut. När sedan resultatet presenteras kan ofta kursreaktionen vara svår att förstå. Medias fokus ligger tydligt på hur resultatet har utvecklats, men många andra faktorer kan tänkas påverka utfallet på rapportdagen. Hur stor betydelse har egentligen resultatet? Och finns det skillnader mellan olika branscher vad gäller resultatets påverkan på kursutvecklingen? Syfte: Syftet med uppsatsen är att belysa vilken roll det resultat bolaget presenterar för det gångna kvartalet spelar för kursutvecklingen den dag rapporten offentliggörs.

Syftet med studien var att undersöka hur pedagoger på förskolan tänker om miljön och materialets betydelse för barns utveckling och lärande. Vi har även tagit reda på hur innemiljön på avdelningarna är uppbyggda, om de är traditionella och ser ut som hemmet eller om de är inspirerande för barnen att experimentera och utforska i miljön. Vi har också tittat på hur materialet används och hur detta är placerat och vilken tillgång barnen har till det. Vi har utgått från det sociokulturella perspektivet i studien, vilket menar att det är pedagogen som organiserar miljön runt barnen och att barnen tar hjälp av sin omgivning för att lära och utvecklas. Vårt empiriska insamlande material har tagits fram via intervjuer och observationer.

Syfte med studien är att undersöka vilken syn föräldrar har på leken och lekens betydelse för lärande i förskolan. Undersökningen gör jag på tre förskolor i norra Sverige. I bakgrunden kommer jag att använda mig av den forskningslitteratur som finns inom området för att beskriva både de äldre och nyare teorierna om lek. För att samla in empirimaterialet använde jag mig av kvalitativa intervjuer och gjorde sedan en innehållsanalys. Intervjufrågorna ställdes och intervjuerna genomfördes på samma sätt med alla åtta föräldrar.

Bakgrund: Diabetes har blivit ett av de framträdande folkhälsoproblemen som sträcker sig längre och längre ned i åldrarna. Tonårstiden är en fas i livet som kan vara komplicerad och att dessutom som tonåring insjukna i en kronisk sjukdom kan ytterligare försvåra situationen. Hur tonåringen upplever förälderns roll i detta skede kan vara av betydelse för hur egenvården utvecklar sig. Syfte: Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur tonåringar med diabetes typ 1 upplever föräldrars roll och vilken betydelse det har för egenvården. Metod: Studien är en litteraturstudie som utfördes med hjälp av åtta kvalitativt analyserade artiklar.

I Sverige arbetar många människor i human service organisationer såsom: skolor, sjukhus, äldreboenden. I denna typ av organisationer har personalens arbetsglädje en utvidgad betydelse eftersom denna antas ha en stor inverkan på relationen mellan personal och brukare och därigenom också för brukarnas upplevelser av verksamhetens kvalitet. Denna uppsats syftar till att belysa olika aspekter av vad arbetsglädje kan innebära för personal som arbetar inom kommunal äldreomsorg samt att relatera detta till chefens syn på sin betydelse för personalens arbetsglädje. För genomförandet av studien användes en kvalitativ ansats. Det empiriska materialet samlades in genom intervjuer och observationer.

Vilken betydelse har det hur lärare bemöter elever i skolan? Spelar bemötandet någon roll för hur eleverna värderar sig själva och för deras motivation i skolan? Syftet med denna studie är att belysa gymnasieelevers uppfattningar om vilken betydelse lärares bemötande av dem haft under deras grundskoletid. Fokus ligger på bemötandets betydelse för självkänsla, motivation och lärande men även hur eleverna vill bli bemötta framkommer.Som teoretisk utgångspunkt presenteras dels en syn på hur självkänslan utvecklas och till viss del styr hur individen lever sitt liv, dels en idé om att det är lärares förhållningssätt som styr elevers motivation.Metoden som använts är gruppintervju och nio gymnasieelever har intervjuats i tre grupper med tre i varje. Anledningen till att gymnasieelever valdes som informanter var att de antogs ha lite distans till sin grundskoletid och därmed lättare kunde diskutera betydelsen av lärares bemötande.De slutsatser som dras i studien är att elever vill att lärare med sitt bemötande ska bekräfta dem på tämligen primära vis; genom att hälsa på dem även utanför klassrummet, tilltala dem med deras namn, uppmärksamma dem och verkligen lyssna på dem. Nästan samtliga informanter föredrog lärare som har ett strängt bemötande gentemot eleverna och anledningen till det var att det ansågs leda till ordning i klassrummet och att undervisningen fungerade bättre.

Syftet med detta examensarbete är att beskriva litteraturens betydelse för språkutvecklingen. Vi har studerat tidigare forskning om hur litteratur kan stimulera och utveckla språket och hur pedagoger kan förhålla sig till litteraturen. Olika arbetsmetoder har belysts i vår bakgrund som kan ge tips och inspiration till ett kommande eller pågående litteraturarbete. Undersökningarna genomfördes under fem veckor i en förskoleklass. Vi använde oss av en fallstudie bestående av en referensgrupp på sex elever.

Syftet med denna studie är att undersöka hur unga vuxna som befinner sig i utanförskap eller i riskzonen för utanförskap upplever sin situation, och hur de skapar identitet utifrån denna. Vi har genomfört sex stycken kvalitativa intervjuer för att få svar på våra frågeställningar. En intervjuguide utformades som underlag för intervjuerna. Fyra av respondenterna bor i ett utanförskapsområde, och samtliga var arbetslösa vid intervjutillfället. Vidare har alla förutom en av våra respondenter en utländsk bakgrund.

När barn ska försöka tolka en text men ännu inte knäckt ?läskoden? tar de bilder till hjälp. Bilden är ett naturligt uttrycksmedel för barn. Barn kommunicerar också med varandra genom bilder. Att använda bild som pedagogiskt verktyg är ett sätt att alternera undervisningen för att anpassa undervisningen till varje elevs förutsättningar och behov.

Syftet med denna studie är att undersöka vilken betydelse synen på Öst och Väst har för fyra svenska chefer och dess betydelse för hur de hanterar islamofobiska värderingar på sin arbetsplats. Med hjälp av ett postkolonialt teoretiskt ramverk tar jag upp följande frågor: Vad informanterna anser att väst representera: vad de anser att Öst representerar: hur de värderar islam samt hanterar islamofobiska värderingar på sin arbetsplats. Resultatet av denna studie visar att informanterna har en negativ syn på Öst och islam samt en positiv syn på Väst. Det visar också att informanterna förknippar islam med Öst trots att de uppger att de har en bristfällig kunskap om islam. Vidare visar resultatet att informanterna trots en negativ syn på islam ändå anser det vara viktigt med en nolltolerans mot islamofobiska värderingar på arbetsplatsen.

Diabetes typ 2 är en av de vanligast förekommande sjukdomarna i Sverige. Eftersom sjukdomen ställer stora krav på egenvård är det viktigt att patienten själv förstår sjukdomen. Kommunikationen mellan sjuksköterska och patient har därför en central roll. Syftet var att belysa kommunikationens betydelse för samspelet mellan sjuksköterska och patient med diabetes typ 2. Studien gjordes i form av en litteraturstudie där 12 vetenskapliga artiklar utgjorde grunden för resultatet.