Under de senaste två decennierna har typ 1 diabetes ökat med 50 % bland barn och ungdomar i Sverige. Detta syns t.ex. genom att ca 500 barn i åldern 0 ? 15 år varje år får typ 1 diabetes och mer än 95 % av dem som insjuknar debuterar före 25 års ålder. Att ha typ 1 diabetes och samtidigt vara i puberteten underlättar inte möjligheten att hantera sjukdomen med tanke på att denna period för många kan vara svår att hantera i sig, utan att ha en livsstilsjukdom som typ 1 diabetes.

Bakgrund: Den kroniska sjukdomen diabetes drabbar allt fler i världen. Distriktssköterskan på vårdcentralerna i Sverige har en stor betydelse för patienter med diabetes typ 2 genom att erbjuda vägledning och undervisning för att patienten själv ska klara hantera sin sjukdom. Egenvård är en stor del i behandlingen och för att klara den krävs undervisning och stöd från distriktssköterskan. Syfte: Syftet med studien var att belysa distriktssköterskans erfarenheter kring vägledning till patienter med diabetes typ 2. Metod: en kvalitativ ansats har använts och fjorton distriktssköterskor på vårdcentraler i Region Skåne har intervjuats.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en sjukdom som ökar alltmer i omfattning världen över. Livsstilsförändring är en del av behandlingen men kan vara svår att genomföra om motivation saknas. Att vara delaktig i sin egenvård och få stöd från sjuksköterskor ger bättre förutsättningar att lyckas uppnå förändring. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters och sjuksköterskors syn på motivation, stöd och delaktighet vid livsstilsförändring i samband med diabetes typ 2. Metod: Uppsatsen är gjord som en litteraturstudie med en kvalitativ metod som har inspiration av fenomenologi.

Diabetes mellitus typ 1 är en kronisk autoimmun sjukdom som kännetecknas av hyperglykemi. Livskvalitet är ett komplext begrepp som beskriver en människas uppfattning om sin livssituation. Sjuksköterskan har till uppgift att ge stöd till och vägleda alla typer av patienter, varpå kunskap inom detta område är betydelsefullt. Syfte: Att belysa vad som främjar livskvalitet hos vuxna med diabetes mellitus typ 1. Metod: Arbetet utfördes som en litteraturstudie, där Polit och Becks niostegsmodell följdes.

Patientutbildning är en viktig del av behandlingen vid typ 2 diabetes. Det finns dock ingen samlad kartläggning av vilken patientutbildning som bedrivs sedan tidigare. Syftet med studien var att kartlägga hur patientutbildning för personer med typ 2 diabetes bedrevs inom primärvården i Sverige år 2006 samt studera om det fanns något samband mellan hur patientutbildning bedrevs och personernas metabola kontroll. Totalt deltog 684 vårdcentraler/hälsocentraler/mottagningar (mottagningar). Data erhölls både från en enkät och Nationella diabetesregistret som omfattade 91 637 patienter med typ 2 diabetes.

BakgrundDiabetes typ 2 utgör ett betydande folkhälsoproblem både i Sverige och globalt. Sjukdomen kan leda till allvarliga komplikationer i mikro- och makrocirkulationen, som ger risk för bland annt hjärtinfarkt, stroke och skador på nerver och njurar. Riskfaktorer för att utveckla sjukdomen är bland annat övervikt, metabolt syndrom och arv. Behandlingen vid diabetes typ 2 utgörs i första hand av livsstilsförändringar, vilket innebär att ett stort ansvar läggs på den enskilda patienten. Egenvård är därför en viktig faktor i behandlingen.SyfteAtt utifrån ett omvårdnadsperspektiv belysa faktorer som kan underlätta för personer med diabetes typ 2 att följa råd för egenvård gällande livsstilsförändringarMetodStudien utformades som en allmän litteraturstudie.

Diabetes Mellitus typ 2 förutspås vara fördubblad fram till år 2030 (WHO 2015). För att minska riskfaktorer och framtida diabetes relaterade komplikationer är det viktigt att egenvårdsbehandlingen är optimal för att förbättra individens livskvalité samt främja dennes hälsa. Syfte: Att belysa och identifiera vad som hindrar patienter med diabetes mellitus typ 2 att följa de råd om egenvård som sjuksköterskan ger. Metod: Studien är en litteraturstudie som följt Polit och Beck (2010) flödesschema, nio steg. Databaser som användes var CINAHL samt PubMed där åtta artiklar valdes ut.

Bakgrund: Typ 2-diabetes är en sjukdom som i ökar Sverige. En viktig uppgift som sjuksköterskan har är att motivera patienter med typ 2-diabetes till livsstilsförändringar vad gäller kost, motion, rökavvänjning och stresshantering och får dessutom skriva ut fysisk aktivitet på recept. Intresset för komplementär och alternativ medicin (KAM) ökar i västvärlden. Syfte: Syftet med föreliggande studie var att belysa möjliga effekter av yoga, tai chi och qigong på ett urval objektiva och subjektiva parametrar hos vuxna personer med eller med risk för typ 2-diabetes. Metod: Litteraturöversikt, baserad på 17 vetenskapliga studier.

Alzheimers sjukdom (AD) är den vanligaste formen av demens och kännetecknas av intracellulärt neurofibrillärt trassel (NFT) bestående av proteinet tau och extracellulära plack, uppbyggda av peptiden amyloid beta (A?). En växande skara studier har börjat peka mot att AD är en hjärnspecifik typ av diabetes. Insulinresistens följt av hyperinsulinemi och hyperglykemi är kännetecken för diabetes mellitus typ 2 (DMT2) och har visat sig vara en riskfaktor för AD. Insulin, ett hormon som kontrollerar glukoshomeostasen i perifera nervsystemet (PNS) och är viktigt för minne och inlärning, transporteras över blod-hjärnbarriären i en mättnadsbar transportmekanism och dess koncentration i centrala nervsystemet (CNS) minskar vid DMT2 och AD.

Background: Diabetes mellitus Type 1 is one of the most common chronicle diseases in childhood. This signifies big changes in the daily life for the child and its family. Aim: The aim of the study was to illustrate the family?s situation when the child falls ill in Type 1 diabetes. Method: The search for literature has been done both manually and in databases.

Bakgrund: Diabetes typ-2 är en kronisk sjukdom som drabbar mer än 250 miljoner människori världen. Sjukdomen ställer mycket höga krav på egenvård och livsstilförändringar hos deindivider som drabbas. Patienter behöver skaffa nya copingstrategier för att kunna hanteraförändrade livsvillkor och för att kunna leva ett så normalt liv så möjligt trots en kronisksjukdom. Syfte: att beskriva patienters upplevelser av att leva med diabetes typ-2. Metod: Enlitteraturstudie med kvalitativ innehållsanalys av femton vetenskapliga artiklar som varfokuserade på patienters upplevelser.

Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva hur anpassad gruppundervisning bedrivs för patienter med diabetes typ 2. Tio kvalitativa artiklar ligger till grund för resultatet. En av de grundläggande faktorerna är relationen mellan patient och undervisare och att denna uppehålls under längre tid. Närstående behöver också delta i undervisningen för att hjälpa patienten med livsstilsföränd¬ringar. Gruppundervisning är ett utmärkt tillfälle att lära av andras erfarenheter och en kulturanpassning med enkla redskap som matlagning tillsammans, kan hjälpa patienten till bättre egenvård.

Bakgrund:Diabetes typ 2 är en sjukdom som tre procent av Sveriges befolkning lever med idag, vilken genom livsstilsförändringar kan bli kontrollerbar utan bruk av medicin. Patienter med diabetes typ 2 uttrycker en känsla av osäkerhet och att de ofta blir utsatta för krav, kritik och tillrättavisanden. Detta kan relateras till dålig kunskap hos både patient och sjuksköterska men även till brist på tid. För att en livsstilsförändring skall kunna ske är motivation en viktig faktor för utförandet.Syfte:Syftet är att beskriva hur sjuksköterskan kan motivera livsstilsförändringar hos patienter med diabetes typ 2.Metod:En litteraturöversikt baserad på tio kvalitativa artiklar och en kvantitativ artikel har utförts. Databaserna som använts är Cinahl, PubMed, Medline och SwePub.

Diabetes är en av de vanligaste kroniska sjukdomarna bland barn och ungdomar i Sverige idag. Vi tycker att det är viktigt att ta upp detta inom vårt ämnesområde, då god kosthållning påverkar deras välmående i hög grad. Dessutom är tonårstiden en mycket fragil period i livet där diabetes kan komplicera och blir ytterligare en faktor att ta hänsyn till.Vi vill undersöka ungdomar som har diabetes och deras syn på att följa kostråden. Detta gör vi genom att intervjua åtta ungdomar, på ett diabetesläger, i åldrarna 15 ? 18 år som haft diabetes i mellan 2 månader och 11 år.Undersökningen visade att det finns många faktorer som inverkar hur ungdomarna väljer att hantera sin kost.

Adolescensutvecklingen är en känslig period, då övergången från att vara ett beroende barn till att bli en självständig vuxen skall äga rum. Under denna kritiska process sker identitetsutveckling och strävan efter att vara oberoende föräldrar ökar. År 2013 rapporterades att cirka 50000 personer i Sverige har typ 1 diabetes mellitus (T1DM) och statistik pekar på en ständig ökning av sjukdomen. T1DM är en ämnesomsättningssjukdom som kännetecknas av brist på hormonet insulin. Sjukdomen behandlas med insulin, kost och motion och kräver dessutom regelbundenhet och daglig egenvård.