Bakgrund: Diabetes har blivit ett av de framträdande folkhälsoproblemen som sträcker sig längre och längre ned i åldrarna. Tonårstiden är en fas i livet som kan vara komplicerad och att dessutom som tonåring insjukna i en kronisk sjukdom kan ytterligare försvåra situationen. Hur tonåringen upplever förälderns roll i detta skede kan vara av betydelse för hur egenvården utvecklar sig. Syfte: Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur tonåringar med diabetes typ 1 upplever föräldrars roll och vilken betydelse det har för egenvården. Metod: Studien är en litteraturstudie som utfördes med hjälp av åtta kvalitativt analyserade artiklar.

Föreliggande systematiska litteraturstudie syftade till att klarlägga vilka omvårdnadsbehov som föreligger hos patienter med typ 2-diabetes. Sammanlagt 15 vetenskapliga artiklar valdes ut via sökmotorn Electronic Library Information Navigator (ELIN), databasen Cumulative Index of Nursing and Allied Health (CINAHL) samt sökmotorn och databasen för medicinska artiklar som drivs av United States National Library of Medicine (MEDLINE), för vidare granskning. Sökorden type 2 diabetes AND quality of life AND nurs* användes. Alla titlar lästes, om titeln verkade relevant för forskningsområdet lästes även abstraktet. Kvalitetsgranskning av artiklarna genomfördes efter granskningsmallar med 28 bedömningskriterier.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en av världens vanligaste ämnesomsättningssjukdomar. WHO uppskattar att 180 miljoner människor världen över lider av sjukdomen i någon form. En siffra som beräknas fördubblas fram till år 2030. Socialstyrelsen menar att det övergripande målet för behandling är att förhindra akuta och långsiktiga komplikationer med bibehållen fysisk och psykisk hälsa. Vidare bör vårdpersonal ha en väl integrerad kunskap om olika aspekter av sjukdomen samt arbeta för en god kontinuitet i vården.

Att bli vuxen är en utmaning för alla unga, med kravet att börja ta eget ansvar. För unga vuxna med diabetes mellitus typ 1 innebär det ännu en utmaning, övergången från barn- till vuxenklinik. Syftet med studien var att belysa övergången från barn- till vuxenklinik hos unga vuxna med diabetes mellitus typ 1. Metoden som använts var en litteraturstudie som baserades på fem artiklar. I resultatet framkom det att övergången upplevdes både som positiv och negativ med yttre faktorer som kunde påverka.

Bakgrund: Diabetes är en växande folksjukdom med många komplikationsrisker. Sjukdomen är starkt kopplad till utvecklingen av hjärt-kärlsjukdomar och kräver stora livsstilsförändringar och kunskap hos de som är drabbade av sjukdomen.Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva betydelsen av förebyggande faktorer för hjärt-kärlkomplikationer hos personer med Typ 2 diabetes. Metod: Litteraturöversikten sammanställer tidigare studier om diabetiker med risk för hjärt-kärlsjukdomar. Sökningarna resulterade i 14 kvantitativa artiklar. Analys gjordes med inspiration av beskrivande innehållsanalys.

Förändring av levnadsvanor gällande kost och motion är en viktig del i behandlingen vid typ 2-diabetes för att minska risken för komplikationer. I dagens vård spelar sjuksköterskan en stor roll i behandlingen av diabetespatienter gällande undervisning och motivering till förändrade levnadsvanor. Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur sjuksköterskan kan motivera patienter med typ 2-diabetes till förändrade levnadsvanor gällande kost och motion. Metoden som användes var en litteraturstudie. En artikelsökning utfördes i databaserna CINAHL, PubMed och PsycInfo.

Bakgrund: Diabetes typ 1 är en vanlig kronisk sjukdom som kan ge svåra konsekvenser. I vårdkontakten behöver sjuksköterskan nå livsvärlden för att kunna stödja och uppmuntra till en bra och balanserad livsstil. Tidigare forskning är mest inriktad på fysiska symtom samt upplevelser hos barn, ungdomar och deras föräldrar. Därför behövs kunskap och förståelse om vuxnas upplevelser. Syfte: Syftet med studien var att beskriva upplevelser av välbefinnande hos vuxna personer med diabetes typ 1.

Personer med pre-diabetes löper hög risk att utveckla diabetes mellitus typ två, vilket kan medföra flera allvarliga komplikationer. Förbyggande arbete kan minska personligt lidande och samhällets kostnader. Flera studier visar att livsstilsinterventioner är effektiva och kan skjuta upp eller förhindra debut av sjukdomen. Projektet ?Hälsosamma levnadsvanor vid förhöjda blodsockervärden? är ett pågående projekt, som är inriktat på att aktivt finna pre-diabetiker och ge dem stöd.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 1 är en kronisk sjukdom. I Sverige lider ca 7000 barn av denna sjukdom. Barndiabetes är unik i det sätt den påverkar hela familjen gällande anpassning och livsstilsförändringar. Därför är det viktigt att undersöka dessa familjers upplevelser angående dessa förändringar. Syfte: Syftet med studien var att beskriva familjens upplevelser när ett barn insjuknar i diabetes mellitus typ 1.

Diabetes typ 1 är en kronisk autoimmun sjukdom som innebär att insulinproduktionen i bukspottskörteln upphört. Sjukdomen kräver daglig kontroll av blodsockernivån samt tillförsel av insulin. För personen som lever med diabetes blir den dagliga utmaningen att hålla en jämn blodsockernivå för att undvika komplikationer. Andra delar av egenvården, såsom kostrestriktioner och daglig motion, måste också skötas för att motverka senkomplikationer längre fram i livet. Idag ökar diabetes typ 1, främst bland barn och ungdomar i de nordiska länderna.

Diabetes mellitus type 2 and chronic obstructive pulmonary diseases (COPD) are two of the most common diseases in the world and the amount are increasing. The treatments of these diseases are self care and a change of lifestyle. For this to be successful there is a need for the person to have knowledge about the diseases and a motivation for making changes in his or her lifestyle. Most of this information is given by the district nurse at the health centre. It is important to get a better knowledge of these persons experiences and how they used the information given to them.

Diabetes är ett växande folkhälsoproblem som drabbar fler och fler människor. För att vården ska kunna ta hand om denna växande patientkategori så behöver patienternas egenvård främjas. Distriktssköterskor har ett ansvar att skapa en god vårdrelation för att främja egenvården. Syftet med denna studie är att belysa hur distriktssköterskan kan möjliggöra egenvården hos patienter med diabetes typ 2 med hjälp av empowerment. En litteraturstudie gjordes som utgick från elva vetenskapliga artiklar.

Bakgrund: Diabetes typ I är en kronisk sjukdom som innebär att insulinproduktionen i bukspottskörteln upphör. Sjukdomen kräver daglig behandling och en anpassad livsstil är nödvändig för att undvika komplikationer på både kort och lång sikt. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur unga människor i åldrarna 17-38  år upplever hur det är att leva med diabetes typ I.Metod: Studien är en kvalitativ litteraturstudie genomförd med induktiv ansats. De utvalda artiklarna analyserades med en manifest innehållsanalys.Resultat: Under textanalysen framkom ett antal fenomen och beskrivningar som kategoriserades i två huvudkategorier och flera underkategorier. Den första huvudkategorin var att sjukdomen påverkar den drabbade individens livsstil på olika sätt, bl.a. genom att skapa ett behov av en strukturerad tillvaro.

Background: Diabetes is a common disease where the degree of self-management is of paramount importance. Individual factors influences both cooping and general wellbeing among diabetic patients. Glycemic control is known to be important but other factors ought to be considered. Aim: The aim of this study was to describe how individual self-management influences the general wellbeing among adult diabetic patients. Method: This literature study is based on scientific articles.

Bakgrund: Diabetes har blivit ett av de framträdande folkhälsoproblemen som sträcker sig längre och längre ned i åldrarna. Tonårstiden är en fas i livet som kan vara komplicerad och att dessutom som tonåring insjukna i en kronisk sjukdom kan ytterligare försvåra situationen. Hur tonåringen upplever förälderns roll i detta skede kan vara av betydelse för hur egenvården utvecklar sig. Syfte: Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur tonåringar med diabetes typ 1 upplever föräldrars roll och vilken betydelse det har för egenvården. Metod: Studien är en litteraturstudie som utfördes med hjälp av åtta kvalitativt analyserade artiklar.