Bakgrund: Prediabetes ?r ett tillst?nd med f?rh?jda blodsockerniv?er som ?nnu inte n?r gr?nsen f?r typ 2-diabetes (T2D). Det betraktas som ett f?rstadium till diabetes och ?r ofta symptomfri, vilket g?r att m?nga lever ovetande om risken. Tillst?ndet har en stark koppling till insulinresistens och p?verkas av b?de ?rftliga och livsstilsrelaterade faktorer som ?vervikt, fysisk inaktivitet och oh?lsosamma kostvanor.

Syftet med denna studie är att utifrån ett föräldraperspektiv undersöka behov av och önskemål om stödsom föräldrar med diagnos inom autismspektrum beskriver i sin föräldraroll. Ett annat syfte är att bidra med ökad kunskaptill en diskussion kring utformandet av stödinsatser för dessa familjer. Studien är kvalitativ med intervjuer som gjorts ihalvstrukturerad form. Åtta föräldrar har intervjuats. Föräldrarna beskriver att deras svårigheter gör det svårt för dem isamspelet med barn och partner.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 (DMT2) ?r ett v?xande folkh?lsoproblem d?r egenv?rd har en central betydelse f?r att f?rebygga komplikationer och bevara livskvalitet. Syfte: Studien syftar till att belysa vuxna personers upplevelser av egenv?rd vid DMT2. Metod: Arbetet genomf?rdes som en litteratur?versikt av nio kvalitativa originalstudier identifierade via Cinahl och PubMed.

Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka vilka metoder som kan användas av sjuksköterskor för att uppnå följsamhet gällande genomförande av livsstilsförändringar hospatienter med Diabetes typ 2 samt effekten av dessa. Metod: Uppsatsen har genomförts somen systematisk litteraturstudie. Artiklar har sökts i databaserna ELIN@Dalarna, Cinahl samtPubMed. Endast vetenskapliga artiklar som har publicerats mellan 2003 och 2008, tillgängligai fulltext, har inkluderats. Sexton kvantitativa artiklar ligger till grund för resultatdelen.Resultat: Användandet av telefonsamtal som hjälpmedel för sjuksköterskan att nå ut tilldiabetespatienterna har visat sig kunna öka diabetespatienters följsamhet vad gäller dieten.Automatiserade telefonsamtal har påvisats kunna hjälpa till att öka följsamheten gällandefysisk aktivitet.

Under 2010 avled cirka 90 000 personer i Sverige, varav 80 procent bedömdes ha behov av palliativ vård. Palliativ vård ges oberoende av diagnos och ålder under personers sista tid i livet. Den palliativa perioden varierar, beroende från person till person. Syftet med studien är att undersöka hur både sjuksköterskan och patienten ser på autonomi och värdighet vid palliativ vård. Metoden som valts är litteraturöversikt med kvalitativa artiklar som kvalitetsgranskats.

Diabetes mellitus is a rising epidemic throughout the world and there is currently great interest in quantifying the beta-cell mass (BCM) in vivo non-invasively. In the present experiment, the feasibility of in vivo imaging of the glucagon-like peptide-1 receptor (GLP-1R) in beta-cells was examined, using the positron emission tomography (PET) tracer [68Ga]Ga-DO3A-VS-Cys40-exendin-4 as a marker, in native pancreatic beta-cells of a porcine diabetic animal model and healthy controls. Eight Swedish high-health domestic pigs were randomly assigned to be either controls or made diabetic using streptozotocin (STZ). The experiment proceeded during eight weeks, starting with an acclimatisation period. Once the pigs had been socialised they underwent surgery for the insertion of a jugular vein catheter, allowing induction of diabetes with STZ, intravenous (i.v.) injections and stress-free blood sampling. Development of diabetes was confirmed by clinical examinations, blood glucose values and insulin-staining of pancreatic sections post mortem. The diabetic pigs were insulin treated and responded well.

??Bakgrund: I Sverige lever 325 000 personer med Diabetes typ 2. Sjukdomens utveckling kan reduceras genom kost- och motionsförändringar. Egenvård är betydande för att patienten ska ta kontroll över sjukdomen och minimera risken för komplikationer. Syfte: Syftet var att beskriva faktorer som påverkat patienters förmåga att utföra egenvård vid Diabetes typ 2.

Syftet med studien var att kartlägga de kunskaper diabetesansvariga läkare och sjuksköterskor anser sig ha om sambandet mellan typ 2 diabetes (T2D) och parodontit samt om och när information ges om parodontal sjukdom till individer med T2D. Data erhölls från ett frågeformulär bestående av kunskapsfrågor samt frågor som skulle belysa vilken medvetenhet vårdgivarna har om sambandet mellan T2D och parodontit. Målgruppen var det totala antalet diabetesansvariga läkare och sjuksköterskor som arbetar inom primärvården Region Skåne i Malmö/Trelleborgs-regionen. Totalt sändes enkäten ut till 91 personer på 32 olika vårdcentraler. Svarsfrekvensen var 76 %.

Bakgrund: Personer som lever med diabetes typ 1 måste varje dag anpassa vardagen efter sjukdomen. Egenvårdsåtgärder som hälsosam kost, motion och regelbundna blodsockerkontroller är av stor vikt för att uppnå god hälsa. Tonåringar och unga vuxna genomgår psykiska och fysiska förändringar vilket periodvis kan försvåra egenvården.Syfte: Att beskriva tonåringars och unga vuxnas upplevelse av egenvård och att leva med diabetes typ 1 samt att beskriva inkluderade studiers datainsamlingsmetod.Metod: Denna studie är en beskrivande litteraturstudie. Litteratursökningarna gjordes i databaserna Cinahl och PubMed vilket resulterade i 14 valda artiklar. Artiklarna granskades utifrån syfte och frågeställningar och sammanställdes till ett resultat.

Bakgrund: Personer som lever med diabetes typ 1 måste varje dag anpassa vardagen efter sjukdomen. Egenvårdsåtgärder som hälsosam kost, motion och regelbundna blodsockerkontroller är av stor vikt för att uppnå god hälsa. Tonåringar och unga vuxna genomgår psykiska och fysiska förändringar vilket periodvis kan försvåra egenvården.Syfte: Att beskriva tonåringars och unga vuxnas upplevelse av egenvård och att leva med diabetes typ 1 samt att beskriva inkluderade studiers datainsamlingsmetod.Metod: Denna studie är en beskrivande litteraturstudie. Litteratursökningarna gjordes i databaserna Cinahl och PubMed vilket resulterade i 14 valda artiklar. Artiklarna granskades utifrån syfte och frågeställningar och sammanställdes till ett resultat.

Bakgrund: Personer som lever med diabetes typ 1 måste varje dag anpassa vardagen efter sjukdomen. Egenvårdsåtgärder som hälsosam kost, motion och regelbundna blodsockerkontroller är av stor vikt för att uppnå god hälsa. Tonåringar och unga vuxna genomgår psykiska och fysiska förändringar vilket periodvis kan försvåra egenvården.Syfte: Att beskriva tonåringars och unga vuxnas upplevelse av egenvård och att leva med diabetes typ 1 samt att beskriva inkluderade studiers datainsamlingsmetod.Metod: Denna studie är en beskrivande litteraturstudie. Litteratursökningarna gjordes i databaserna Cinahl och PubMed vilket resulterade i 14 valda artiklar. Artiklarna granskades utifrån syfte och frågeställningar och sammanställdes till ett resultat.

Den vanligaste orsaken till att en person blir tvungen att amputera en kroppsdel är diabetes, andra vanliga orsaker är traumatiska olyckor, förfrysningar, brännskador och infektioner. Oavsett orsak så innebär det en förlust av fysisk förmåga och den egna kroppsbilden förändras. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelse av att förlora en extremitet. Tio internationella vetenskapliga artiklar som publicerats mellan åren 1998-2005 analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Detta resulterade i fem kategorier: Att tappa fotfästen på grund av förlusten, att få en förändrad kropp, att ha intensiva smärtor att vara begränsad och utanför samt att acceptera och kunna hantera sin situation.

Bakgrund: Personer som lever med diabetes typ 1 måste varje dag anpassa vardagen efter sjukdomen. Egenvårdsåtgärder som hälsosam kost, motion och regelbundna blodsockerkontroller är av stor vikt för att uppnå god hälsa. Tonåringar och unga vuxna genomgår psykiska och fysiska förändringar vilket periodvis kan försvåra egenvården.Syfte: Att beskriva tonåringars och unga vuxnas upplevelse av egenvård och att leva med diabetes typ 1 samt att beskriva inkluderade studiers datainsamlingsmetod.Metod: Denna studie är en beskrivande litteraturstudie. Litteratursökningarna gjordes i databaserna Cinahl och PubMed vilket resulterade i 14 valda artiklar. Artiklarna granskades utifrån syfte och frågeställningar och sammanställdes till ett resultat.

Bakgrund: Personer som lever med diabetes typ 1 måste varje dag anpassa vardagen efter sjukdomen. Egenvårdsåtgärder som hälsosam kost, motion och regelbundna blodsockerkontroller är av stor vikt för att uppnå god hälsa. Tonåringar och unga vuxna genomgår psykiska och fysiska förändringar vilket periodvis kan försvåra egenvården.Syfte: Att beskriva tonåringars och unga vuxnas upplevelse av egenvård och att leva med diabetes typ 1 samt att beskriva inkluderade studiers datainsamlingsmetod.Metod: Denna studie är en beskrivande litteraturstudie. Litteratursökningarna gjordes i databaserna Cinahl och PubMed vilket resulterade i 14 valda artiklar. Artiklarna granskades utifrån syfte och frågeställningar och sammanställdes till ett resultat.

Bakgrund: Personer som lever med diabetes typ 1 måste varje dag anpassa vardagen efter sjukdomen. Egenvårdsåtgärder som hälsosam kost, motion och regelbundna blodsockerkontroller är av stor vikt för att uppnå god hälsa. Tonåringar och unga vuxna genomgår psykiska och fysiska förändringar vilket periodvis kan försvåra egenvården.Syfte: Att beskriva tonåringars och unga vuxnas upplevelse av egenvård och att leva med diabetes typ 1 samt att beskriva inkluderade studiers datainsamlingsmetod.Metod: Denna studie är en beskrivande litteraturstudie. Litteratursökningarna gjordes i databaserna Cinahl och PubMed vilket resulterade i 14 valda artiklar. Artiklarna granskades utifrån syfte och frågeställningar och sammanställdes till ett resultat.