Diabetes mellitus type 2 and chronic obstructive pulmonary diseases (COPD) are two of the most common diseases in the world and the amount are increasing. The treatments of these diseases are self care and a change of lifestyle. For this to be successful there is a need for the person to have knowledge about the diseases and a motivation for making changes in his or her lifestyle. Most of this information is given by the district nurse at the health centre. It is important to get a better knowledge of these persons experiences and how they used the information given to them.

I Sverige är 365 000 personer drabbade av sjukdomen diabetes mellitus typ 2. Sjukdomen kan bero på ärftliga eller miljömässiga faktorer. Sjukdomen börjar med insulinresistens i muskler, lever och fettvävnad som kan leda till allvarliga komplikationer. Patienter har behov av stöd från sjukvårdspersonalen för att hantera de egenkontroller och livsstilsförändringar som är nödvändiga. Genom empowerment kan patienter ta kontroll över sjukdomen.

Syftet med studien var att belysa upplevelser av förändringar i levnadssättet, som föranletts av sjukdomen diabetes mellitus hos personer med typ 2 diabetes. En litteraturstudie gjordes med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet av analysen blev 8 kategorier: att sjukdomen blir en del av ens liv, att känna svårigheter med kostförändringar, att behöva få stöd och hjälp från omgivningen, att sakna kunskap om sjukdomen och att vårdpersonalen inte förklarar, att känna oro och rädsla och känna sig skrämd av vårdpersonalen, att bli påverkad av blodsockerkänningar och mediciner, att inte vilja veta och inte klara av sin egenvård, att klara av och förstå betydelsen av egenvård. Tidigare forskning visar att vissa personer klarar egenvården bättre. I diskussionen antas förklaringen vara att vissa personer har en större förmåga att anpassa sig till nya situationer och en grundläggande ansvarskänsla för den egna hälsan.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en av de vanligaste folksjukdomarna och orsakas av både arv och miljö. Sjukdomen medför en risk för att drabbas av komplikationer, bland annat hjärt- och kärlsjukdom och nedsatt perifer cirkulation. För att undvika detta har en persons levnadsvanor en stor betydelse, detta genom fysisk aktivitet och hälsosam kost. Genom att förändra sin livsstil kan upp emot 80% av fallen förebyggas.Syfte: Litteraturöversiktens syfte var att beskriva upplevelsen av livsstilsförändringar hos personer med diabetes mellitus typ 2.Metod: En litteraturöversikt baserad på sexton vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Artiklarna har granskats och analyserats utifrån Fribergs femstegsmodell.Resultat: Upplevelsen av livsstilsförändringar påverkades av olika faktorer.

Background: Diabetes mellitus is a chronic disease that manifests as an increased level of glucose in the blood. According to the World Health Organization (WHO), 347 million people have diabetes worldwide. In year 2004, 3.4 million people died from the consequences of high blood glucose. In the Swedish population the prevalence of diabetes is estimated to 3-4 %, out of which 85-90% are Type 2. Among senior citizens a prevalence of diabetes is seen in Sweden up to 14 - 15%.

Ett läkemedels uppgift är att erbjuda bot, lindra och/eller förebygga sjukdomstillstånd. Men de kan även ge negativa effekter i form av läkemedelsrelaterade problem på grund av felmedicinering.En anledning till felaktig läkemedelsanvändning hos patienter med många läkemedel kan vara att de, speciellt vid ordinationsändringar, inte har en uppdaterad uppgift om vilka läkemedel som är aktuella för behandlingen. Tidigare studier har visat att det finns stora avvikelser mellan vilka läkemedel patienter ordinerats och vad de i själva verket tar. Bland äldre patienter och patienter med flera läkemedel är risken för avvikelser som störst.Syftet med studien var att undersöka förekomsten av avvikelser mellan ?Mina sparade recept på apoteket?/recept i receptregistret (RR), patientens aktuella ordinationer i patientjournalsystemet på Hälsocentral samt vad patienten uppger är aktuella, gällande ordinationer för patienter med diabetes mellitus, anslutna till Stensö Hälsocentral i Kalmar.Studien genomfördes dels som en registerstudie genom avstämning av aktuella ordinationer i journalens läkemedelslista mot sparade recept i RR, och dels som en intervju med patienterna om vilka recept som utgjorde hans/hennes aktuella ordinationer.Studien visade att hos patienter med diabetes mellitus var 17 % av recepten i RR och 15 % av ordinationerna i läkemedelslista inaktuella, receptdubbletter eller dubbelmedicinering.Studien tyder på att endast 62 % av läkemedelsposterna hos patienter med diabetes mellitus förekom i både RR och läkemedelslista samt var aktuell enligt patientuppgift.Studien indikerar att en stor andel av recepten i RR utgörs av inaktuella recept, receptdubbletter och dubbelmedicinering.

Bakgrund: År 1993 identifierades adrenomedullin (ADM) som är en 52 aminosyror långmultifunktionell peptid som utsöndras och syntetiseras från flera olika organ i kroppen. Exakt hur ADM verkar och utsöndras är ännu inte helt klarlagt. Friska personer har normalt en låg ADM,koncentration men vid olika sjukdomar stiger den. ADM påverkar bl.a. hormonet insulin på olika sätt och vid sjukdomen diabetes mellitus typ 2 (DM2) är insulinkänslighet och insulinfrisättning påverkade.

Bakgrund: Diabetes Mellitus typ 2 (DM2) är en kronisk sjukdom och ett globalt folkhälsoproblem. Sjukdomen innebär ett fysiskt och psykiskt lidande och individen får en livslång uppgift att sköta sin hälsa för att undvika allvarliga följdsjukdomar. Enligt Orems egenvårdsteori kan individen själv förändra sin livssituation genom att ta ansvar för sin hälsa. Syfte: Att studera upplevelsen av hinder att utföra egenvård bland patienter med DM2 samt studera interventioner för förbättring. Metod: En systematisk litteraturstudie valdes som design.

BAKGRUND: Diabetes typ 2 har på senare år ökat lavinartat över hela världen. Ohälsosamma levnadsvanor såsom felaktig kost och fysisk inaktivitet är ofta orsaken. Att göra en livsstilsförändring för att förhindra sjukdomen eller för att minska symtomen kan upplevas som en svårighet. SYFTE: Syftet med denna litteraturbaserade studie var att belysa patienters upplevelser av livsstilsförändringar i samband med diagnosen diabetes typ 2. METOD: Studien är en kvalitativ litteraturbaserad studie som är baserad på 12 vetenskapliga artiklar.

Bakgrund: Det har varit mycket diskussioner om vilken kost som a?r la?mplig vid typ-2 diabetes. LCHF-kost har pa? senare tid blivit uppma?rksammad som ett bra alternativ. Det finns flera vetenskapliga studier avseende de fysiologiska effekterna av LCHF-kost, men inte pa? den sja?lvupplevda ha?lsan hos dem som fo?ljer kosten.

Bakgrund: Diabetes är en alltmer vanligt förekommande sjukdom bland barn i Sverige. Behandlingen är livslång och syftar till att barnet skall leva ett så normalt liv som möjligt. Det är sjuksköterskans uppgift att stötta barnet genom sin sjukdom.   Syfte:  Syftet  med  denna  litteraturöversikt  är  att  skapa  en  överblick  av  befintlig  forskning inom  området  barn  och  ungdomar  i  skolåldern  med  typ  1  diabetes  (T1DM)  och  deras upplevelser  av  mötet  med  sjuksköterskan.  Speciellt  kommer  studien  att  fokusera  på  den vårdande relationen mellan barn och sjuksköterska. Metod: En litteraturstudie genomfördes i vilket fjorton vetenskapliga artiklar inom liknande ämnesområde analyserades.

I Sverige beräknas det finnas över 350 000 personer med känd diabetes mellitus. Det görs en särskiljning mellan två huvudtyper, typ 1 och typ 2 diabetes. En majoritet av de insjuknade, 85-90%, har typ 2 diabetes. Primärval vid behandling av typ 2 diabetes är en bra kosthållning och ökad fysisk aktivitet. Motiverande samtal, MI, är en personcentrerad rådgivningsteknik som syftar till att förändra människors beteende genom att förstärka personens inre motivation och vilja till förändring.

Förr beskrevs typ 2 diabetes som en ålderssjukdom men under de senaste årtiondena har en ökning även setts hos barn och ungdomar. Sjuksköterskors roll för att förebygga och främja hälsa hos dessa barn är av stor vikt. Syftet med denna litteraturöversikt är att belysa hur barn och ungdomar samt deras föräldrar ser på att förebygga typ 2 diabetes och sjuksköterskors arbete med detta. Utifrån syftet gjordes en litteratursökning där tolv vetenskapliga artiklar med kvalitativ och kvantitativ inriktning granskades och utformade resultatet. Av resultatet framkom fem huvudkategorier med diverse subkategorier.

Diabetes typ 2 är en kronisk sjukdom som är en av Sveriges största folksjukdomar med cirka 300 000 drabbade personer, ett stort mörkertal bär utan vetskap på sjukdomen. Diabetes typ 2 ökar kraftigt bland befolkningen i såväl Sverige som i övriga länder. Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att belysa faktorer som är av betydelse för följsamhet vid egenvård hos personer med diabetes typ 2. Denna litteraturstudie baseras på 14 vetenskapliga artiklar varav nio är kvantitativ och fem är kvalitativa publicerades mellan år 2003-2008. Artiklarna analyserades och resulterade i fyra kategorier:Relationer där stöd var den största faktorn, Livsperspektiv vilket innefattar kulturell bakgrund och förnekelse, Lidande med ilska och frustration över att drabbats av sjukdom och Kunskap som innefattade brist på förståelse och kunskap om sjukdomen och dess behandling.

Att drabbas av diabetes medför en omställning i livet och kräver att individen vet vilka åtgärder som är nödvändiga eftersom egenvården är en stor del av behandlingen. Fysisk aktivitet är en typ av egenvård och det är viktigt att individen finner motivationen. Syftet med studien är att beskriva hur människor med sjukdomen diabetes upplever fysisk aktivitet i vardagen. En kvalitativ metod användes och data samlades in via intervjuer med personer, vilka haft diabetes mellan 3-48 år. De berättade om sina upplevelser kring fysisk aktivitet. Intervjuerna spelades in via en mobiltelefon, transkriberades och därefter genomfördes en manifest innehållsanalys där huvudkategorier med tillhörande underkategorier skapades. Resultatet visade att fysisk aktivitet ökade välbefinnandet, vilket ledde till ett ökat behov av att röra på sig.