Varje år insjuknar många människor världen över i sjukdomen diabetes mellitus och antalet insjuknande per år väntas öka. Sjukdomen är i de flesta fall kronisk och för med sig flertalet komplikationer. En av dessa komplikationer är amputation av nedre extremiteter på grund av sämre blodförsörjning. Syftet med denna studie var att beskriva hur diabetespatienter upplever sin livskvalitet efter en amputation. Studien är en litteraturstudie som genomfördes enligt Polit, Beck och Hungler (2005).

AbstractThe aim of this review was to describe how quality of life is experienced among patients with diabetes type 2. Literature search was made in Medline and the keywords used were ?diabetes mellitus type 2? and ?quality of life?. Twenty studies were examined and categorized into four sections: Quality of life during complications due to diabetes type 2, quality of life during various treatments, quality of life during depression and quality of life and aspects in relation to the individual as well as social aspects. The designs of the studies were of a varying kind: randomized controlled studies, comparative studies, correlative studies and descriptive studies.

Bakgrund: I dag har 220 miljoner människor diabetes världen över och 90 % av dessa har typ 2 diabetes. Sjukdomen föregås alltid av en insulinresistens och eftersom den har en koppling till oxidativ stress är en teori att spårämnet selen kan spela en viktig roll. Det är känt att selen har antioxidativa effekter i kroppen och tidigare djurstudier har visat att selen skulle kunna härma insulinets effekter samt öka insulinkänsligheten.Syfte: Att ta reda på om selen kan skydda mot utvecklingen av typ 2 diabetes. De frågeställningar som användes var om selensupplementering, selenintag via kosten eller selenstatus i blod kan påverka risken att utveckla typ 2 diabetes hos friska individer.Sökväg: Datainsamlingen genomfördes i den medicinska databasen PubMed med sökorden ?selenium AND diabetes mellitus type 2?.

Den ökade prevalensen av diabetes mellitus typ 1 är ett globalt problem och Sverige är ett av de landen med högst prevalens. Diabetes är en sjukdom som den drabbade får leva med resten av livet. Ungdomen kan vara en problematisk tid då det är vanligt att ungdomarna missköter sin diabetes. Under denna tid är det viktigt att ha bra kontakter och stöd i relationer till närstående och vårdpersonal. Syftet med detta arbete är att belysa hur ungdomar beskriver sina erfarenheter av att leva med diabetes typ 1.

Bakgrund: Typ 2-diabetes mellitus är en global sjukdom som snabbt ökar i antal. Den viktigaste delen av behandlingen handlar om att äta ?rätt? kost och allt fler personer blir i behov av kostrekommendationer och kostförändringar.Syfte: Beskriva personer med typ 2-diabetes upplevelser av att göra kostförändringar.Metod: Systematisk litteraturstudie där 13 artiklar, tolv kvalitativa och en kvantitativ/kvalitativ, analyserades med hjälp av innehållsanalys.Resultat: Många med typ-2 diabetes kände sig utanför och upplevde känslor av frustration, ilska, stress och oro. Kosthållningen upplevdes som svår på grund av att kostrekommendationerna var otydliga och ständigt förändrades, dock ansågs motion vara till hjälp. Vardagen upplevdes ofta som en kamp mellan vad som var bäst ur sjukdomssynpunkt, sina begär och frestelser.

Introduktion/bakgrund: Cirka 50 000 människor i Sverige har typ-1 diabetes. Typ-1 diabetes är en autoimmun sjukdom där insulinproduktionen i kroppen upphör med tiden. Det finns en del teorier om varför vissa personer utvecklar typ-1 diabetes, dock är det inte klarlagt varför vissa personer utvecklar sjukdomen. Personer med typ-1 diabetes måste tillföra insulin genom dagliga injektioner. Fysisk aktivitet påverkar typ-1 diabetes genom att nsulinkänsligheten ökar.

I Sverige insjuknar varje år ca 600 ungdomar i åldrarna 0-14 år i diabetes typ 1. Antalet ungdomar som insjuknar i diabetes typ 1 ökar kontinuerligt. Föräldrar, anhöriga och barn måste lära sig leva med sjukdomen och framförallt försöka anpassa vardagens liv utifrån de nya villkor som sjukdomen medför. För att möjliggöra denna anpassning bidrar sjukvården med viktig kunskap och vård under hela sjukdomstiden men kanske speciellt under debuten av sjukdomen. Denna studies syfte var att beskriva sjuksköterskans uppfattningar av vård av barn på sjukhus i samband med barnets diabetesdebut.

Background: Type 1 Diabetes Mellitus is a chronical disease that often occurs early in life. In 2005 around 7000 children in Sweden was estimated with type 1 diabetes. When a child gets a chronical disease it affects the whole family. The parents will be the ones who take the main responsible for the child´s care. Purpose: The aim of this literature review was to describe the parents experiences of living with a child with type 1 diabetes.

The purpose of this scientific essay is to evaluate if a continuous glucose monitoring system is something that can benefit Swedish animal health care. The study investigates if it is medically possible to use continuous glucose monitoring systems on dogs with an apparatus attached to their bodies. Furthermore, I try to establish whether this is possible in practice and how it could be done. The keywords used were diabetes mellitus, insulin, continuous glucose monitoring, blood glucose monitoring, dog, pet owner and animal nursing care. Furthermore, I wanted to find out if this system could be an alternative to currently established methods to measure the patient?s blood glucose level.

Bakgrund: Diabetes är en av de vanligaste icke smittsamma sjukdomarna i världen och ökar i snabb takt. I Afrika förväntas prevalensen öka med nästan 90 % fram till 2030. Personer med diabetes i Tanzania stöter på många problem i sin sjukdomshantering och egenvård. Dessa kan relateras till en dålig tillgång på insulin och material för blodsockerkontroller samt en dålig levnadsstandard och låg utbildningsnivå. Den som drabbas av diabetes genomgår olika transitionsfaser där sjuksköterskan har en nyckelroll.

Bakgrund:Diabetes mellitus är en av de stora folksjukdomarna. Fysisk inaktivitet, olämplig kost och övervikt är de vanligaste riskfaktorerna. Kostförändring och fysik aktivitet kan sänka glukoshalten i blodet hos patienter med typ 2 diabetes . Sjuksköterskan har en viktig roll i motiveringen av personer med typ 2 diabetes till livsstilsförändringar. Syfte:Syftet är att beskriva hur sjuksköterskor kan öka motivationen hos patienter med diabetes typ 2 att ändra sin livsstil genom kost och motion.

Studiens syfte var att beskriva upplevelse av hälsa och välbefinnande hos vuxna personer med Typ 1 Diabetes Mellitus (T1DM). Jämförelser gjordes även mellan kön och åldrar. Urvalet gjordes från medlemmar i Gävleborgs Diabetesförbund och bestod utav 56 personer (kvinnorn 30, män n 26) med ett åldersspann mellan 19-76. Använd datainsamlingsmetod var en förkortad och översatt version av mätinstrumentet Ryff?s Psychological Well being Scale.

Bakgrund: De människor som personalen möter inom vården har på ett eller annat sätt drabbats av sjukdom eller skada, fysisk eller psykisk. Sjuksköterskans uppgift är att främja hälsa och lindra lidande. Det kan sjuksköterskan göra genom att använda humor som kan lätta upp patientens tillvaro i en svår livssituation. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa vad humor har för inverkan på patienten och om den kan vara till nytta i omvårdnadsarbetet. Metod: Resultatet i litteraturstudien baseras på sjutton stycken vetenskapliga artiklar som söktes i databaser som var relevanta utifrån syftet.

Diabetes typ 2 är en folksjukdom och har en ökande incidens i Sverige. Detta innebär att dessa patienter blir mer och mer förekommande i sjukvården, varför det är av intresse att studera upplevelsen av att få diagnosen diabetes typ 2. En ökad kunskap i ämnet kan möjliggöra en bättre och mer personlig omvårdnad av dessa patienter. Syftet med litteraturstudien var att beskriva patientens upplevelse av att få diagnosen diabetes typ 2. Endast kvalitativa artiklar inkluderades, då syftet var att beskriva en upplevelse.

Syftet med denna studie är att undersöka hur livskvalitet upplevs hos diabetespatienter med bensår. Vi vill till följd av detta öka kunskapen och förförståelse till livskvalitetens betydelse vid omvårdnadsarbetet. Diabetes mellitus är en kronisk sjukdom som tyvärr blir vanligare i Sverige. Diabetespatienter kommer vi som sjuksköterskor att träffa på överallt inom hälso- och sjukvården. För att uppnå vårt syfte ställer vi därför följande fråga: Hur påverkas livskvaliteten hos diabetespatienter med bensår? Metoden som används för att undersöka detta är en litteraturstudie.