Bakgrund: Övervikt och fetma har ökat i världen de senaste åren. För att behandla dessa tillstånd finns idag endast ett godkänt läkemedel och det är orlistat. Liraglutid, som är en långverkande GLP-1 analog, kanske kan vara ett alternativ till orlistat. Idag är Liraglutid ett läkemedel som används som tilläggsterapi vid behandling av diabetes mellitus typ 2 (DM2). Flera studier visar att Liraglutid har en viktminskande effekt som troligtvis beror på en kombination av effekter.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur sjuksköterskor bemöter och kommunicerar med patienter med demenssjukdom. Författarna använde sig utav sökmotorn Elin och databasen Cinahl. Använda sökord var: Dementia, Treatment, Care, Nurse*, Nursing, Communication i olika kombinationer. Till resultatet användes 17 vetenskapliga artiklar som var publicerade mellan år 2000 och 2010 och var engelskspråkiga. Litteraturstudien bestod av elva kvalitativa och sex kvantitativa artiklar.

Syfte:Syftet med studien var att undersöka hur patienter med diabetes typ 2 utförde sin egenvård och hur de upplevde sin livskvalitet utifrån utförda egenvårdsåtgärder.Metod:Detta arbete var en explorativ studie och utformad efter en kvalitativ metod. Datainsamlingen genomfördes på en vårdcentral där nio patienter med diabetes typ 2 intervjuades. Patienterna fick själva avgöra deltagande genom att kontakta vårdcentralen. Data strukturerades med en innehållsanalys.Resultat:Studien resulterade i fyra kategorier vilka var upplevelse av egenvård, upplevelse av livskvalitet, egenvårdsåtgärder och livskvalitet samt diabetes typ 2 och livskvalitet. De utförda egenvårdsåtgärderna var främst kost och fysisk aktivitet men även fotvård, synundersökningar, stresshantering, blodsockermätning, hålla en konstant vikt och undvika visceralt fett samt vara uppdaterad inom diabetes typ 2.

En venport är en dosa som opereras in under huden för att kunna användas vid framförallt kemoterapi, transfusioner, parenteral nutrition, blodprovstagning och smärtbehandling. Syftet med denna studie var att undersöka patienters upplevelser av att ha fått en venport inlagd på venportmottagningen. I syftet ingick även att ta reda på om det fanns någon skillnad mellan mäns och kvinnors upplevelser vad gäller smärta, oro och information i samband med ingreppet samt om det fanns något samband mellan information och smärta vid ingreppet. Patienterna intervjuades utifrån en enkät. Antalet patienter som ingick i studien var 20 kvinnor och 21 män.

180 miljoner människor i världen beräknas ha typ 2-diabetes. I Sverige finns drygt 300 000 personer med diabetes varav 250 000 personer har typ 2-diabetes. Det gör diabetes till Sveriges 5:e största folksjukdom. Hälften av människorna med typ 2-diabetes i Sverige är över 65 år. Då diabetes kan vara symptomfri beräknar man att 1/3 av alla typ 2-diabetiker är oupptäckta.

Introduktion: Diabetes Typ 2 är ett världsomfattande hälsoproblem. Sjukdomen är ärftligmen beror till största del på levnadsvanor. Livstilen påverkar allvarlighetsgraden avsjukdomen. Denna rapport fokuserar uteslutande på typ 2-diabetes mellitus (T2DM). Hur välegenvården fungerar påverkar prognosen hos personer med T2DM.

Abstract Aims and objectives. To examine whether an intervention with carbohydrate- counting at onset of type 1 diabetes in children, has had any effect on metabolic indicators such as HbA1c , BMI-sds and total daily insulin / kg, 2 months and 1 year after onset by age and gender .Background. The pediatric department at the university hospital of Norrland in Umeå (NUS), has since several years a higher average HbA1c among children 0-17 years, compare with pediatric departments in the rest of Sweden.  Therefore, in autumn 2011, an intervention was made to teach children with diabetes and their parents to count carbohydrates from the onset of diabetes. Using this method they can regulate their insulin doses depending on the amount of carbohydrates they are eating.Design. This is an empirical registry study done on the basis of a quantitative method.

Bakgrund: Diabetes ökar bland befolkningen och idag finns 350 000 personer med diabetes i Sverige. Diabetes typ II behandlas främst med egenvård som ändrade kostvanor och ökad motion. Detta kan minska senkomplikationer som försämrad blodcirkulation, svårläkta sår och ögonbottenförändringar. För att klara egenvården krävs att personen med diabetes är självständig men ändå känner en trygghet i att sjuksköterskan finns till för att stötta och inge en positiv attityd när motivationen brister. Dorothea Orem förespråkar varje individs förmåga till självläkning genom egenvård och motivation till att upprätthålla liv, hälsa och välbefinnande.

Diabetes är en kronisk sjukdom som hittills drabbat 120-150 miljoner människor världen över. Denna siffra beräknas fördubblas till år 2025 till 300 miljoner. Ett av de största problemen i diabetesvården i dag är att mellan 1/3 och ¾ av alla personer som har diabetes brister i följsamheten. Syftet med arbetet var att undersöka vad sjuksköterskor i Sverige och Norge upplever vara orsaker till en bristande följsamhet hos personer med typ-2 diabetes upp till 65 års ålder, samt hur sjuksköterskan jobbar för att få bästa följsamheten hos sina patienter. För att få fram svaret på frågan gjordes en kvalitativ intervjustudie av tolv sjuksköterskor, sex i Sydsverige och sex i Östfold, Norge.

Då ett barn drabbas av en sjukdom som diabetes berör detta oftast hela familjen. Förändringar kan ske både i livsstil och kosthållning, men inte enbart för diabetikern utan även för den övriga familjen. Syftet med denna undersökning var att ta reda på hur matvanor såg ut i familjer där barnet hade typ 1 diabetes och hur kostbehandlingen av diabetes inverkade på familjen. Med vetskap om familjens matvanor undersöktes även om dessa skiljde sig från Medelsvenssons matvanor. För att genomföra undersökningen användes två kvantitativa metoder, enkät och matdagbok.

Diabetes är en kronisk och progressiv sjukdom som medför ett stort folkhälsoproblem världen över. För att kunna hantera sjukdomen krävs en individuell anpassningsförmåga där utbildning inom egenvård är en viktig del för att upprätthålla en god livskvalitet. Att implementera egenvården i det dagliga livet är en individuell process där personen själv får möjlighet till att hitta individuella lösningar för att hantera sin sjukdom. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka personers upplevelser av egenvård vid diabetes. Totalt analyserades 12 artiklar med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats.

Diabetes typ 2 är en kronisk sjukdom och en av våra största och snabbast ökande folksjukdomar. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med Diabetes typ 2. Fjorton vetenskapliga artiklar analyserades med hjälp av en manifest kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier: att känna svårigheter med att ändra livsstil, att känna rädsla och oro inför framtiden, att inte känna sig sjuk, att kämpa för att bli oberoende. Det framkom tydligt hur svårt det var att förändra livsstil och att rädslan över vad som kunde hända i framtiden oroade de flesta kvinnor.

Distriktssköterskans roll är av stor betydelse vid införandet av ett empowerment baserat förhållningssätt gentemot den äldre individen med diabetes typ 2. Empowerment är ett begrepp som uppkommit i samband den humanistiska människosynen och används i syfte att öka patienternas egenvårdsförmåga och självstyre i skötseln av sin diabetes. Livskvalitén ökar av individens delaktighet och självbestämmande, att själv kunna ansvara för sin sjukdom med stöd av distriktssköterskan. Empowerment baserad utbildning i grupp vid återkommande träffar för att få riklig kunskap om diabetes typ 2, med möjlighet till individuella träffar där individerna skapar sina egna mål är av största vikt för att bedriva egenvård. Lagar och författningar som styr distriktssköterskans arbete genomsyras av humanism.

Introduktion: Diabetes Typ 2 är ett världsomfattande hälsoproblem. Sjukdomen är ärftligmen beror till största del på levnadsvanor. Livstilen påverkar allvarlighetsgraden avsjukdomen. Denna rapport fokuserar uteslutande på typ 2-diabetes mellitus (T2DM). Hur välegenvården fungerar påverkar prognosen hos personer med T2DM.

Bakgrund: I Sverige har cirka 3-4 % av den vuxna befolkningen diabetes, varav cirka 80 % lider av typ 2 diabetes eller så kallad åldersdiabetes. Det är välkänt att personer med typ 2 diabetes behöver stöd och utbildning för att klara av att leva med sin sjukdom. En av diabetesteamets uppgifter är därför att stödja dessa personer på bästa sätt. Metod: Studien är en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur patienter med typ 2 diabetes upplever stödet från diabetesteamet.