Uppsatsens syfte är att undersöka vad eleverna vill vara med och påverka i skolan, vad eleverna har inflytande över och när det ges tillfälle för elevinflytande? Dessutom ville vi även få reda på hur eleverna känner för elevinflytandet i skolan. Vår teoridel bygger på John Dewey teori om socialiseringsuppdrag där pedagogen och elever förverkligar utbildningen tillsammans och förankrar den i elevens verklighet och på så sätt möjliggör individens fria utveckling. Vi har valt att använda oss ut av kvalitativa intervjuer som undersökningsmetod. Uppsatsen bygger på intervjuer med 16 elever i årskurs sex på en skola i en större stad i södra Sverige.

I media förs en debatt om var lärande bör ske samt hur det ska gå till. Utomhusundervisning kan vara en tänkbar lärandemetod. På senare tid har det blivit allt mer inne att vara ute bland skolans lärare. Denna studies syfte är att belysa vilka uppfattningar lärare har om undervisning utomhus och dess betydelse för elevers lärande. Eftersom dagens skola är målstyrd så är det upp till varje lärare att själv avgöra hur undervisningen ska utformas.

Archives Day is celebrated in Sweden on the second Saturday of November every year since 1998. The aim of this study is to examine how and why Archives Day is celebrated at five archives in the Stockholm region.My empirical material consists mainly of semi-structured interviews with archivists at five archival institutions in the Stockholm region. I have chosen to only interview archivists and not any visitors due to the time con-straints and the scope of the thesis. I have also examined how the goals stated in a government report are carried out in the work with Archives Day.The theoretical framework of the investigation is gathered from educational theory as well as archival theo-ry. For the educational approach I have used John Dewey?s theory of what makes an experience educational to examine whether Archives Day is an educational experience or not.

Larsson, Linda (2012) Erfarenhetslärande i skolan: - Belyst genom en kvalitativ fallstudie av en studieresa. Examensarbete på avancerad nivå i pedagogik. Akademin för utbildning och ekonomi. Lärarprogrammet på högskolan i Gävle.Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka erfarenhetsbaserat lärande i skolan. För att göra det har jag valt en skola som har infört en tradition att deras niondeklassare får arbeta fram pengar och åka på en studieresa till Auschwitz i Polen.

Koncentrationssvårigheter är något som förskollärare bör ha kännedom om för att kunna möta barnen i förskolan. En pedagogisk filosofi som är aktuell är Reggio Emilia. Därför var syftet med studien att ta reda hur förskollärare på fyra Reggio Emilia-inspirerade förskolor, säger sig arbeta med och förhålla sig till barns koncentrationssvårigheter. Vi har använt oss av en kvalitativ metod och valt intervju med halvstrukturerade frågor som datainsamlingsmetod. Vi har intervjuat fyra förskollärare som alla arbetar på Reggio Emilia-inspirerade förskolor.

Individualisering är ett begrepp som blivit allt vanligare i dagens skolor. I läroplanerna kan man tydligt läsa att undervisningen skall anpassas till varje elevs behov och förutsättningar vilket inte är lätt då variationen av behov och förutsättningar kan vara mycket stor i en klass. Intressant blir därför att granska hur lärarnas inställning är till individualisering och om man kan se något samband mellan inställning till individualisering och det praktiska arbetet med denna typ av undervisning i klassrummet. Vidare granskas även huruvida det finns ett samband mellan inställning till individualisering och det ämne man undervisar i. Studien grundar sig på en enkätundersökning där 45 stycken 7-9 lärare deltar.

BakgrundDen tekniska utrustningen i skolan används här som ett samlingsnamn på verktyg som persondator, dokumentkamera, projektor och smartboard. Att eleverna kan använda denna utrustning finns med som uppnåendemål i den nya läroplanen. Den teoretiska utgångpunkten i min undersökning kommer från litteraturen samt de båda teoretikerna Freinet och Dewey.Det centrala för dem är elevernas praktiska deltagande, vilket återspeglas i begreppetlearning by doing med ursprung hos Dewey.SyfteAtt undersöka hur pedagoger och elever på en utvald skola använder sig av den tekniskautrustningen som de har tillgång till. Detta för att ta reda på om de ekonomiska resurser som satsas på den tekniska utrusningen på skolan ger några positiva resultat på elevernas inlärning.MetodDenna undersökning har gjorts med kvalitativ analys som ansats. Datainsamling har skettmed hjälp av intervjuer av tre pedagoger och sex elever i årskurs 6.

Syftet med detta examensarbete är att ta reda på vad elever tycker om ett praktiskt och laborativt arbetssätt under matematiklektionerna. I Lpo 94 står att skolan skall ge eleven möjlighet att utveckla en nyfikenhet och sitt eget sätt att lära. Eleven skall också ges möjlighet att utforska och arbeta såväl självständigt som i grupp. Som teoretisk utgångspunkt har jag dels valt Dewey, dels ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Dewey menar, och många med honom, att kunskap befästs bäst då handen får arbeta tillsammans med ögat.

Syftet med studien har varit att ta reda på vad ungdomar har för tankar och känslor kring ämnet idrott och hälsa. Jag ville få en ökad förståelse om ungdomar som inte är med och deltar av olika anledningar i ämnet. Två av mina frågeställningar löd: Vilka är anledningarna till att deltagande elever och icke deltagande elever i idrottsundervisningen hatar varje sekund av den? Hur skulle eleverna vilja att idrottsundervisningen ser ut? För att ta reda på detta har jag använt kvalitativa intervjuer som metod. Jag har intervjuat totalt elva elever i årskurs åtta på en grundskola i södra Sverige.

BakgrundVi har undersökt projektet One Laptop per Child vilket är datorprojekt startat i USA med syfte att förse elever i utvecklingsländer med varsin dator i undervisningen. Sedan år 2000 har Rwanda påbörjat en tydlig satsning för landets utveckling. IKT har en stor roll ochgenomsyrar alla officiella dokument, från regering till läroplaner. I officiella dokument från OLPC figurerar uttrycket Learning by doing, vilket är starkt förknippat med John Dewey och hans pedagogiska tankar. Forskningen kring datorer i skolan och antalet datorer per elev är oenig, men gemensamt för den forskning vi har tagit del av är att skolor som arbetar med datorer avkrävs en tydlig struktur kring upplägget.SyfteSyftet med vår studie är att ta reda på hur elever och lärare i en klass, som ingår i projektet One Laptop per Child, i Rwandas huvudstad Kigali förhåller sig till och använder sig av datorn i undervisningen.MetodVi har genomfört en kvalitativ studie med inspiration från etnografin där vi har använt oss av observationer och intervjuer vid insamlandet av data.

Utifrån politiska beslut tagna under de senaste två decennierna så har möjligheten att starta friskolor blivit enkelt och de drivs under samma ekonomiska förutsättningar med skolpeng som för traditionella kommunala skolor. Hur friskolorna profilerar sina skolor är många och en del är sättet att bedriva och organisera undervisningen på. En del i denna organisering är att erbjuda alternativ slöjdundervisning. Kunskapsskolan erbjuder till exempel slöjdundervisning under en viss period där en eller båda perioderna sker på ett internat som kallas för Kunskapsgården. Syftet med denna studie är att undersöka hur slöjdundervisningen kan se ut på Kunskapsskolan och på en Kunskapsgård och hur eleverna i en årskurs åtta uppfattar denna slöjdundervisning.

Ett antal bibliotek i Sverige, med Kungliga biblioteket i spetsen, har tagit beslut att byta klassifikationssystem från SAB-systemet till Dewey Decimal Classification (DDC). Den aspekt på denna övergång som utreds här är att ur ett användarperspektiv utvärdera Kungliga bibliotekets förslag på hylluppställningar som biblioteken kan använda sig av vid en övergång till DDC. Först jämför jag hur SAB och DDC:s huvudklasser skiljer sig åt och därefter diskuterar jag de olika hylluppställningarna ur ett användarperspektiv. SAB-systemet har 25 huvudklasser och DDC endast tio. Detta innebär att SAB-systemet har mer utkristalliserade ämnen i sina huvudklasser, medan DDC behandlar fler ämnen i varje huvudklass. SAB-systemet har fokus på humanistiska ämnen, medan naturvetenskapliga ämnen hamnar längre ned i systemet.

Syftet med studien var att undersöka pedagogers syn på förskolebarns vistelse i naturmiljö. Undersökningen utgick från kvalitativa intervjuer, insamlade berättelser från pedagoger med ett eget naturintresse, om vilken betydelse naturvistelse kan ha för barns utveckling, lek och lärande. Pedagogerna fick beskriva sitt förhållningssätt och hur de arbetar för att förverkliga läroplanens intentioner. I resultatet visade det sig att pedagogerna såg naturen som en resurs för fantasi, sinnlighet, motorisk utveckling och även ett berikat/utvidgat samspel barn emellan. Svårighet att skilja på lek och lärande belystes.

The purpose of this thesis is to examine the transition from SAB to DDC in the public libraries of Sigtuna.More specifically, it aims at investigating why the decision was made to adopt the DDC and how the system has been implemented. Particular attention is drawn to the difficulties and problems that have arisen while organising the libraries open shelves with DDC and to the ways in which the difficulties have been handled. These questions are examined through a pragmatic perspective on Knowledge Organization that focuses on the contexts and domains in which the classification system is used. The empirical material is drawn from qualitative interviews with the former director of Sigtuna public libraries and with the in-charge of the catalogue department.                                                                   .

Syftet med min uppsats var att studera ifall man kan använda sig av Sociala Media som Facebook och Twitter i vår undervisning, vilka för och nackdelar det kan medföra, vilka risker som finns och hur vi ska använda oss av verktyget på bästa sätt. Förbättrar användandet kommunikation och interaktion? Jag har utgått ifrån Lev Vygotskijs, John Dewey och Bakhtins olika teorier om kommunikation, dialog och interaktion. Jag har också behandlat begrepp och verktyg som Sociala Media, Facebook, Twitter och IT i språkundervisning. Jag använde mig av intervjuer med aktiva lärare för att samla material till min analys och sammanställde materialet i diskussion och slutsats..