SammanfattningBåde Läroplanen för förskolan (Lpfö98/2010) och den forskning vi i vår studie tagit del av framhäver vikten av barns inflytande i förskolan. Bland annat poängterar filosofen och pragmatikern John Dewey (1916/1999) att vägen till ett demokratiskt samhälle bör starta med de yngre barnen, och att de genom miljön ska få erfara allas lika värde. Vi har genomfört en kvalitativ studie på två förskolor, empirin omfattar både intervjuer och observationer. Förskollärarna vi intervjuat har mellan 12 till 34 års pedagogisk erfarenhet, och vår ambition har varit att undersöka pedagogernas uppfattningar om barns inflytande i förskolan, samt hur de tar till vara på och uppmuntrar barnen till att vilja och kunna ha inflytande. I vår teoridel har vi lagt fokus på kommunikation och vuxnas barnsyn som betydelsefulla aspekter för barns möjligheter till inflytande i förskolan. Resultatet av vår studie visar att det till största delen är i den fria leken som barns inflytande kommer till uttryck.

Syftet med följande arbete är att studera hur begreppet hållbar utveckling kommer till uttryck i faktisk undervisning på Handels- och Administrationsprogrammet på en miljöcertifierad gymnasieskola i södra Sverige, detta genom både formell undervisning men också inom ramen för elevens arbetsplatsförlagda utbildning, APL. Med hjälp av kvalitativa intervjuer ville jag se huruvida det fanns samsyn eller diskrepans mellan skolans sätt att ta sig an begreppet hållbar utveckling och den arbetsplatsförlagda utbildning som eleverna kommer i kontakt med inom ramen för sitt yrkesförberedande program. För kunna besvara min frågeställning har jag utgått ifrån tre huvudsakliga områden; dels vilken definition av begreppet hållbar utveckling som intervjupersonerna ger uttryck för, dels hur man arbetar med begreppet inom ramen för sitt uppdrag (som lärare, övrig skolpersonal eller ?coach? på fadderföretagen) samt i vilken mån begreppet behandlas och poängteras i relevanta dokument eller kursböcker. Arbetet ger även en översikt över tidigare forskning om hållbar utveckling och hur detta kan implementeras i pedagogisk verksamhet. Sammanfattningsvis visar resultaten att det på sätt och vis råder en samsyn mellan skolan och företagen i hur man väljer att definiera begreppet och vad man behandlar i undervisningssammanhang i relation till detta.

The aim of this study was to analyze the assessment of the national tests seen from the teacher?s perspective. The national tests are performed in the Swedish school, classes 3, 5, 9, and the upper secondary school (gymnasiet). There has been an ongoing discussion regarding assessment and grading for a long time and it is of high interest now more than ever. The last control assessment done in 2009 by the department of school inspections on the order of the Swedish government, showed big differences between the assessments done by the teachers, and the assessments completed by the department of school inspections.

Who is responsible for youth policy implementation?This thesis attempts to deepen our understanding of Swedish and Nordic youth policy. Youth policy is cross-sectoral and includes all the decisions and measures affecting the conditions of young people. National youth policy therefore concerns young people's life situations in a number of different areas, such as work, housing, education, health, leisure and influence. The purpose of the study is to increase the knowledge of youth policy work the last century by understanding the impact of youth research concerning adults' role in youth policy implementation. A mixed method approach has been applied to the study: interviews, documents and youth theory have been analysed.

Uppsatsens syfte är att undersöka några orsaker till innehållsförändringen i skolans kristendomsämne under 1940- och 1950-talet fram till tillkomsten av grundskolans läroplan 1962. Metoden är en litteratur- och dokumentstudie där material från betydelsefulla utredningar, läroplaner och några viktiga personer finns med vilka kan sägas ha påverkat processen.Läroplaner har sedan början av nittonhundratalet mer eller mindre varit föremål för omprövning och förändring och det finns många skäl till den utvecklingen. År 1946 tillsattes på regeringens begäran en skolkommission vars syfte var att reformera skolan. Resultatet av deras arbete blev den svenska grundskolereformen som fick sitt genombrott genom 1962-års läroplan. Kristendomsämnet har traditionellt innehaft en stor plats i den svenska skolan.

Flexibel skolstart är ett förslag från Sveriges Kommuner och Landsting och innebär att ett barn kan börja skolan när det anses vara som mest lämpligt. Lämpligheten skall avgöras av föräldrar i samtal och samverkan med förskolepersonal och skolpersonal. Förslaget går ut på att barn börjar skolan när det är som mest lämpat, vilket kan ske när som helst under året. I förslaget finns en spann mellan barnets femte levnads år till och med dess åttonde där det finns möjlighet att välja sin skolstart utifrån individens förutsättningar och vilja. Syftet med vårt arbete var att ge en helhetsbild av det pågående förändringsarbetet för ett livslångt lärande, en flexibel skolstart - flexibel skolgång.

This study titled School Model of Norrberga- a New Model of School. Some opinions that six pupils in the sixth grade have of their school is an explorative study. The purpose of this study is to some extent explain the ideas behind this quite spectacular model of school and the intentions of the City Council of Norrberga as they decided that all the schools that were to be renovated or built in the town of Norrberga had to follow a specific script.   As I first visited The Moonlight School I was puzzled. How do the teachers work it out? But, above all: Do the pupils work it out? What do they think about their school? When I was to write my final essay I wanted to try to sort this school out in more scientific terms. There is a nice, warm atmosphere at the school and the pupils make good results.

BakgrundBarn vistas i dag stor del av sin vakna tid på förskolan. Forskning visar på vikten av utevistelsens betydelse för dessa barn. Utemiljön på förskolan skall ses som ett komplement till innemiljön. Forskningen visar även att förskolegårdar som är naturrika (stora ytor, träd, buskar, stockar och stenar m.m.) stimulerar barnens motorik, lek, fantasi, kreativitet, samspel, sociala förmåga osv. på ett sätt som inte en gård utan dessa egenskaper kan göra.

The purpose of this essay is to explore how educators are supposed to prioritize their work at the preschool so that all children are listened to and the conditions necessary for kids to dare to express their feelings and thoughts are in place. How is the relationship important for the child's learning? How do I become a committed educator who knows how to interpret and prioritize my work so it benefits children's learning? I am developing these questions in two parts in my following text. Firstly I am writing about why it is important that we who work as pedagogues meet the child on the child?s own terms.

Recently I discovered that preschool education has evolved from integration of various subject contents and working methods. The purpose of my study is to investigate preschool teachers' attitudes and ways of working with a theme-oriented approach. I also want to examine their opinions regarding the integration of subject content in terms of mathematics and science subjects (NO) in preschools theme-oriented work approach.My questions for this study are:What is a preschool teacher's attitude and their ways of working to a thematic-oriented approach?What is a preschool teacher's opinions regarding the integration of subject content, especially in mathematics and science subjects (NO) in their pre-schools theme-oriented work approach?I have used myself a qualitative method of investigation to produce materials for my research project. I collected my empirical material for my study from the semi-structured interviews that was done with four preschool teachers in two preschools in Botkyrka municipality.

 The aim of this two-years master?s thesis is to examine the role of the body and the importance of nonverbal communication in the library workplace and to explore the possibility of becoming more nonverbally skilled. For this purpose a course was developed and presented to nine librarians in a public library in the vicinity of Stockholm in February, 2011. Qualitative interviews with the librarians were conducted after the course.Important theories for this work were Annemaree Lloyd?s thoughts on corporeality, Erving Goffman?s dramaturgical sociology and John Dewey?s learning by doing.

Vi vet alltför lite om hur teknikämnet gestaltas i skolan och ännu mindre om hur det gestaltas i förskolan. Jag är utbildad förskollärare men arbetar i nuläget dels på en kommunal verksamhet som ger utbildning inom teknik samt på teknikkurser riktade till lärare på ett universitet. Min kommunala arbetsplats anordnade nyligen en fortbildning i ämnet teknik riktad till förskollärare och barnskötare i kommunen. Under denna kurs, där jag arbetade som lärare, började jag se mönster som intresserade mig. Deltagarna uttryckte muntligt en viss svårighet med teknikämnet medan de inte fysiskt visade detta.

Studiens utgångspunkt är mina egna frågeställningar kring reflektion i relation till lärande. Studien syftar till att undersöka hur elever inom en gymnasial frisör- och stylistutbildning beskriver reflektion som metod i utbildningen. Inom ramen för det här arbetet belyses fem elevers beskrivningar av reflektion i relation till lärande för yrkesprofessionen. Mina huvudsakliga forskningsfrågor är: Kan ökad reflektion leda till ett mer utvecklat lärande? Vad krävs av läraren för elevers ökade reflektioner?Det finns uppfattningar om att vissa utbildningar är teoretiska och andra är praktiska.

This research is about the experience educationalists have of children encountering mathematics in a preschool. What is the impact of introducing mathematics in preschool? How do educationalists work with mathematics and how do they experience the children?s interest in mathematics?  The aim of this degree project is to examine how educationalists experience children´s interest in mathematics when they encounter mathematics at an early age. The degree project is limited to educationalists and children within a preschool located north of Stockholm.This research seeks answers to the following questions at issue. Does an early encounter with mathematics in preschool lead to increased interest in mathematics among children?  How can educationalists in preschool work in a appropriate way with mathematics to stimulate children to develop within mathematics and to increase their interest? How does educationalists in preschool experience children´s interest in mathematics?Theories by Piaget, Vygotskij and Dewey were used as well as former research in this subject.To answer the aim and the questions at issue in this research, three interviews was conducted with educationalists at the preschool and recorded with a Dictaphone.

Sverige är ett demokratiskt land där demokratiska värderingar står som grund. Det är inget undantag att skolan ska följa samma anda och ses som en medproducent av elever som förstår och kan använda sig av ett demokratiskt synsätt. Framtiden är inte bara de vuxnas utan vårt samhälles barn är de som ska verka och leva i den. I skolans värld yttrar sig demokrati som elevinflytande och delaktighet i elevernas eget lärande. Utmaningen består i att skolan ska leva upp till kraven i styrdokumenten trots att det inte erbjuds några direkta riktlinjer för hur inflytandet ska praktiseras och tolkas.