Att arbeta i team är något som blivit allt vanligare på senare tid. Många organisationer har övergivit den traditionella hierarkiska organisationsstrukturen och övergått till att införa en teambaserad organisationsform. Att arbeta i team innebär att teammedlemmarna tillsammans, genom nära och intensivt samarbete, kan utveckla idéer och fatta beslut som inte är möjligt individuelltför var och en av dem. Detta ställer krav på att organisationskultur, interna organisationssystem och ledarskap utvecklas och att de stödjer den nya strukturen. Vårt syfte med denna litteraturstudie är att beskriva ledarskapet av självstyrande team med utgångspunkt i litteraturen.

Att arbeta i team är något som blivit allt vanligare på senare tid. Många organisationer har övergivit den traditionella hierarkiska organisationsstrukturen och övergått till att införa en teambaserad organisationsform. Att arbeta i team innebär att teammedlemmarna tillsammans, genom nära och intensivt samarbete, kan utveckla idéer och fatta beslut som inte är möjligt individuellt för var och en av dem. Detta ställer krav på att organisationskultur, interna organisationssystem och ledarskap utvecklas och att de stödjer den nya strukturen. Vårt syfte med denna litteraturstudie är att beskriva ledarskapet av självstyrande team med utgångspunkt i litteraturen.

The purpose of this study is to examine, from a gender perspective, Utbildningsradions TV-program Hej Litteraturen! in the light of feminist literature studies conducted during the last twenty years. I want to examine if the feminist literature studies have had any impact on contemporary teaching material regarding the question of how much space in time is given to men versus women and which female authors are included in the literary canon. Hej Litteraturen! is a TV program produced in 2010 intended for high school teaching of literature history.   By conducting a content analysis in which I divide the study in a quantitative and a qualitative component, I have investigated how much space and time is given to female writers and how they are presented. My analysis draws on use Yvonne Hirdman?s theory of the gender system.   The result shows that the female authors get 37 percent of the total reference space and 42 percent of the time-space. The program has sought to describe male and female authors equally and gives them weight and relevance to the sections in a similar manner.    In conclusion, Hej Litteraturen! is a tutorial which embraces parts of the criticisms that have existed in historical literature review papers in general and literary history textbooks in particular. Hej Litteraturen! has worked on gender aspects of the program and by picking up contemporary authors as reference points for literary history in the present, the program contributes not only not only in renewing the literary canon, but also in balancing out the dominance of male writers in the history of literature..

Syftet med denna undersökning är att mot bakgrund av en analys av befintlig forskning kring empowerment föra en kritisk diskussion med fokus på makt och människosyn. Litteraturstudie är vår valda metod, och utgångspunkten är en kritisk analys i granskningen av litteraturen. Vi har rekonstruerat tidigare forskning för att undersöka vilken syn som finns på empowerment som framförs i litteraturen. I litteraturgenomgången framkom att makt är en grundläggande beståndsdel i empowerment. Detta medförde att vi valde att hädanefter studera empowerment ur ett maktperspektiv.

Tanken bakom examensarbetet var att undersöka huruvida de äldre system som finns i bruk ute i organisationer idag uppfattas som ett problem samt vad som i sådana fall görs åt problemet. Ett flertal författare har under åren förklarat hur förändringar i system leder till en försämrad struktur vilket förr eller senare orsakar ett försvårat underhållsarbete av system. För att ta reda på hur väl litteraturen stämmer överrens med svenska organisationer så har vi intervjuat fyra respondenter för att få deras syn på problematiken. Denna har sedan jämförts och diskuterats mot de premisser vi funnit i litteraturen. Det har framkommit att det litteraturen inom området menar, stämmer till stor del med det våra respondenter berättat.

Syftet med denna studie är att undersöka skillnader i hur manliga och kvinnliga författare presenteras i läromedlet Den levande litteraturen, för att se om det lever upp till läroplanens mål om att skolan skall förmedla jämställdhet. Janssons lärobok från 1995 är ett vanligt förekommande läromedel och passar därför bra för en kvalitativ analys av hur isärhållandet av män och kvinnor verkställs och vilka normer som tillämpas vid bedömningen av författarskapen. Textanalysen är inspirerad av Williams studie från 1997 och har även Hirdmans teori om genussystemets två principer som utgångspunkt. Resultaten visar att läroboken bidrar till att bekräfta och förstärka dikotomin och hierarkin, det vill säga att isärhålla kvinnor och män och framhålla mannen som norm, med vilken kvinnan jämförs. Slutsatsen blir att det finns stora skillnader mellan läroboken Den levande litteraturen och läroplanens mål om att förmedla jämställdhet och låta undervisningen spegla både manliga och kvinnliga perspektiv..

?ADHD är som en snubbeltråd ungefär. Om man ser den är det lättare att låta bli att snubbla.?                                                                                                             Agneta Hellström Citatet stämmer huvudsakligen in på vad denna studie behandlar. Vad säger litteraturen om hur vi bör behandla elever med ADHD och hur överensstämmer det med verkligheten? Jag har använt mig av kvalitativa intervjuer kombinerat med en litteraturstudie som metod för denna studie.

Syftet med vår undersökning var att titta på hur pedagoger förhåller sig till barn i matsituationer. Eftersom vi är intresserade av genus så valde vi specifikt att inrikta oss på hur pedagogen förhåller sig till pojkar och flickor vid matsituationen.Undersökningen har genomförts med hjälp av två videoobservationer av måltiden. När dessa var gjorda och vi skulle analysera filmerna tog vi hjälp av olika metoder för att komma fram till ett resultat. Vi började med att göra ett kontaktschema för att se hur pedagogen riktade sin uppmärksamhet. Därefter skrev vi ned de situationer vi ansåg hade med genus att göra, för att sedan använda situationerna för att göra en kvalitativ tabell som innehöll vad pedagogen sa, gjorde och barnens reaktion på detta.

Den här uppsatsen har sitt fokus på identitet inom skönlitteraturen och jag har studerat tvåskönlitterära texter. De texter som har analyserats är en roman av Jonas Hassen Khemiri och ennovell av Alejandro Leiva Wenger där olika uttryck för identitet har studerats och identifieratsmed diskursanalys. Huvudfrågorna har varit hur identitetsfrågor och relaterade fenomenkommer till uttryck i texterna och med vilka medel författarna skildrar dem. Detsammanfattande resultatet visar att litteraturen skildrar identitetsarbetet som i form av dialogmed ett inre jag och i form av kampen mot omvärlden. Litteraturen ger en mängd olikatolkningsmöjligheter och diskussionsunderlag till frågor om identitet..

Syftet med studien var att se hur pedagoger uppfattar att de använder sig av skönlitteratur i läs- och skrivutveckling. I den refererade litteraturen kan vi se hur viktigt det är att använda sig av skönlitteratur för att lära eleverna läsa och skriva. Även föräldrarnas roll belystes och hur pedagogerna använde sig av bibliotek för att kunna erbjuda eleverna variation på skönlitteratur. I den kvalitativa intervjun med halvstrukturerade frågor framkom det att pedagogerna använder sig av skönlitteratur men att det inte förekommer i den omfattning som man skulle önska för att eleverna ska utvecklas maximalt. Litteraturen tar upp en mängd olika arbetssätt där man kan använda skönlitteratur för att utveckla elevernas läsning och skrivning.

AbstractOur purpose was to understand how social workers experience the possible complexities that working with economical aid can entail. As an example we chose to focus on long-term economical aid work. We aimed to address the question of which factors could affect their work. In a prior study, done by Dellgran & Höjer (2003) the conclusion was drawn  that  the combination of economical aid, healthcare and schools makeup a third of  practical social work in the terms of the proportion of the amount of social workers, but only 8 percent of the research is done in those areas. Other studies (Stranz, 2007) demonstrate that the research that is done on working with economical aid is deficient.

Syftet med denna studie är att undersöka vilken innebörd begreppet ?kulturkompetens? ges i litteraturen samt utifrån detta problematisera dess applicering på praktiken. Begreppet ?kulturkompetens? saknar en enhetlig definition, något som initierat skrivandet av denna uppsats. Studien bygger på en litteraturstudie i form av en kvalitativ textanalys.

?ADHD är som en snubbeltråd ungefär. Om man ser den är det lättare att låta bli att snubbla.?                                                                                                             Agneta Hellström Citatet stämmer huvudsakligen in på vad denna studie behandlar. Vad säger litteraturen om hur vi bör behandla elever med ADHD och hur överensstämmer det med verkligheten? Jag har använt mig av kvalitativa intervjuer kombinerat med en litteraturstudie som metod för denna studie.

Syftet med detta examensarbete är att beskriva litteraturens betydelse för språkutvecklingen. Vi har studerat tidigare forskning om hur litteratur kan stimulera och utveckla språket och hur pedagoger kan förhålla sig till litteraturen. Olika arbetsmetoder har belysts i vår bakgrund som kan ge tips och inspiration till ett kommande eller pågående litteraturarbete. Undersökningarna genomfördes under fem veckor i en förskoleklass. Vi använde oss av en fallstudie bestående av en referensgrupp på sex elever.

Det här examensarbetet är en kvalitativ intervjustudie som har som syfte att ge en förståelse för hur pedagoger uppfattar att små barns språkutveckling påverkas av böcker och framförallt av vilken sorts språk som används i böcker. Vi har delat upp syftet i tre olika forskningsfrågor som infattar vad pedagogerna anser om småbarnsspråk i litteratur, hur de använder sig av litteraturen och till sist hur det påverkar barns språkutveckling. Vi har noterat att många böcker som vänder sig till små barn inte har en korrekt eller fullständig svenska i sin text, de använder sig av så kallat småbarnsspråk. Vi har också frågat pedagogerna hur de använder sig av litteraturen i barngruppen.Vi har intervjuat fem olika pedagoger med olika erfarenheter och arbetsplatser. Sedan har deras uppfattningar jämförts med vad tidigare forskning om små barns språkutveckling samt forskning om småbarnslitteratur visar.