I samband med den verksamhetsförlagda utbildningen har ett examensarbete i form av ett enklare utredningsprojekt genomförts. På förfrågan från MAF Arkitektkontor AB har en utredning om möjligheten att framställa fullständiga detaljplanehandlingar i Graphisofts programvara ArchiCAD genomförts. Detta genom att ta fram en detaljplan i programmet. Idag arbetar planerare på MAF i programmet Focus vid Detaljplanering och vid datorstödd Detaljplanering på Luleå tekniska universitet har Vianova Systems programvara Novapoint använts. Båda dessa programvaror har anpassade verktyg enbart framtagna för framställning av detaljplanehandlingar.Tidigare vägledande material för hur man tar fram detaljplanehandlingar i Graphisofts ArchiCAD saknades vid uppstart av arbetet.

Sveriges demografiska utveckling visar att fler och fler bor i tätorter samtidigt som resandet ökar. Det skapar efterfrågan på bostäder i tätorter med god tillgång till kommunikationer. Boende nära kollektivtrafiknoder ger god tillgång till transporter samt möjlighet för god service, men en av dess baksidor är buller. Bostäder i tätorter planeras genom detaljplaner. Kommunen är ansvarig för planeringen samt att ta andra aktörers åsikter i beaktning.

Sveriges demografiska utveckling visar att fler och fler bor i tätorter samtidigt som resandet ökar. Det skapar efterfrågan på bostäder i tätorter med god tillgång till kommunikationer. Boende nära kollektivtrafiknoder ger god tillgång till transporter samt möjlighet för god service, men en av dess baksidor är buller. Bostäder i tätorter planeras genom detaljplaner. Kommunen är ansvarig för planeringen samt att ta andra aktörers åsikter i beaktning.

Klimatförändringar befaras ge en mängd olika konsekvenser för samhället. Ökade översvämningsrisker är bara en av dessa. De ökade översvämningsriskerna kommer att påverka den möjliga markanvändningen och många områden som idag anses säkra att bebygga och odla kommer att bli riskzoner för översvämning i ett framtida klimat. I samhällets anpassningsprocess ligger nödvändigheten att skydda befintlig bebyggelse men också att kunna lokalisera ny bebyggelse, odling och infrastruktur till säkra zoner. Den kommunala fysiska planeringen har styrmedel som kan påverka bebyggelsens placering och utformning.

Klimatförändringar befaras ge en mängd olika konsekvenser för samhället. Ökade översvämningsrisker är bara en av dessa. De ökade översvämningsriskerna kommer att påverka den möjliga markanvändningen och många områden som idag anses säkra att bebygga och odla kommer att bli riskzoner för översvämning i ett framtida klimat. I samhällets anpassningsprocess ligger nödvändigheten att skydda befintlig bebyggelse men också att kunna lokalisera ny bebyggelse, odling och infrastruktur till säkra zoner. Den kommunala fysiska planeringen har styrmedel som kan påverka bebyggelsens placering och utformning.

Det här examensarbetet handlar om Nötbolandet, ett gammalt fritidshusområde sydöst om Örnsköldsvik, som till stora delar omvandlats till åretruntboende. Örnsköldsviks kommun vill gärna ha en översiktlig planering av området för att kunna styra utvecklingen. En sådan planering finns inte idag. Exploateringstrycket i Nötbolandet är stort och det finns många förfrågningar om bygglov och Detaljplanering. Dessa förfrågningar rör alla bebyggelse av småhus.

Reklam på internet är ständigt ökande och många internetanvändare är negativt inställda till den. Därför har de utvecklat olika medvetna och omedvetna strategier för att undvika den när de ska göra något på internet. För skapare av reklam på Internet kan det vara bra att känna till hur reklamen undviks för att kunna bli bättre på att skapa effektiv reklam. Denna undersökning har baserats på intervjuer med vana internetanvändare med olika bakgrund för att få reda på hur de hanterar reklambanners samt en förståelse för hur de tänker. Intervjuerna föregicks av en videoinspelning där försöksdeltagarna fick specifika uppgifter att utföra för att eftersträva ett naturligt beteende.Resultatet av undersökningen visade att banner blindness är ett fenomen som används av många försöksdeltagare, både på ett medvetet och omedvetet plan.

Detaljplaneprocessen anses ga? fo?r la?ngsamt i Sverige och bidra till en la?gre nybyggnation av bosta?der. Samtidigt uppger ma?nga av Sveriges kommuner att de har brist pa? bosta?der. Regeringen har pekat pa? att planeringen bedrivs mer effektivt i Tyskland och Storbritannien.I uppsatsen undersöks detaljplaneprocessen i dessa tva? la?nder genom fallstudier.

Det här examensarbetet handlar om Nötbolandet, ett gammalt fritidshusområde sydöst om Örnsköldsvik, som till stora delar omvandlats till åretruntboende. Örnsköldsviks kommun vill gärna ha en översiktlig planering av området för att kunna styra utvecklingen. En sådan planering finns inte idag. Exploateringstrycket i Nötbolandet är stort och det finns många förfrågningar om bygglov och Detaljplanering. Dessa förfrågningar rör alla bebyggelse av småhus. Nötbolandet är ett kuperat landskap och tillsammans med dess övriga förutsättningar ligger teorier om terränganpassning för småhusområden till grund för själva planförslaget. Detta förslag anger till att börja med vilka områden som går att bebygga och sedan hur dessa delområden bör utformas. Längst bort i Nötbolandet, vid den östra stranden, äger kommunen själv mark som dess tjänstemän funderar på hur den kan exploateras. Examensarbetet tar därför även ställning till om och i så fall hur detta område bör exploateras. En idé om att bygga ett nytt sommarstugeområde, utform-at som ett traditionellt fiskeläge, test-as i detta område, utifrån analyser utförda vid befintliga fiskelägen..

Vi har valt att titta på genomförandefrågor i detaljplaner. Främst har vi riktat in oss på genomförandebeskrivningen. Hur omfattande är den och vad tar man upp? Är den lätt att förstå för alla berörda? Hur kan den förändras om den pågående PBL-utredningen går igenom? För att se om det är skillnad mellan kommuner har vi tittat på sex olika. Det är Uddevalla, Trollhättan och Kungälv i Västra Götalands Län samt Kungsbacka, Varberg och Falkenberg i Hallands Län.

För att uppnå en god bebyggd miljö, är det viktigt att integrera miljöhänsyn tidigt i planeringsprocesser. Insikten om detta ledde till ett nytt EG-direktiv, det s k SMB-direktivet om miljöbedömningar av planer och program som syftar till att främja en hållbar utveckling. Direktivet har implementerats i den svenska lagstiftningen och innebär, för den kommunala Detaljplaneringen, framförallt att en inledande påverkansbedömning måste genomföras för att avgöra ifall planförslaget kan antas ha en betydande miljöpåverkan och därmed behöver genomgå en hel miljöbedömning. Nya tillvägagångssätt behövs för många kommuner i och med lagändringarna som innebär att förslagen måste bedömas utifrån fastställda miljökriterier.Den här studien undersöker vilken typ av miljökrav och bedömningskriterier bör ingå i en metodik för att avgöra behovet av miljöbedömning tidigt i en planprocess och huruvida användandet av checklistor är lämpligt. Studien tyder på att checklistor fungerar bra som metodik i sammanhanget.

Organisationer och personer runt om i världen blir alltmer beroende av olika former av IT-stöd. För att effektivisera arbetet skaffa sig organisationen nya system eller försöker förbättra det redan befintligt systemet. En användare kan reagera på olika sätt vid införandet av ett nytt system beroende på olika faktorer hos systemet eller personen. Jag studerade ett komplett Care-system som används inom äldreomsorgen. Ett Care-system kan bestå av en webbapplikation inklusive digitala och mobila verktyg.

Att hitta rätt i den stora, komplexa miljön på Linköpings Universitetssjukhus är en utmaning. I nuläget finns skyltning och information i miljön men denna fungerar inte på ett tillräckligt bra sätt. Det är så pass bristande att man har guider vid entrén för att vägleda besökare rätt, något som är både opraktiskt och oekonomiskt. Syftet med denna designfallstudie var att utveckla ett wayshowingsystem för besökare på Linköpings Universitetssjukhus kring dess södra entré och i huvudbyggnaden. För att uppfylla syftet genomfördes ett antal kvalitativa intervjuer och observationer i miljön samt insamling av data från tidigare studier som gjorts i ämnet.

Gävle Strand är ett bostadsområde under uppbyggnad på halvön Alderholmen öster om Gävle centrum. Med närheten till havet, Gavleån, centralstationen och Gävle centrum är området mycket attraktivt för bostäder. År 2007 stod den första etappen av Gävle Strand färdig och den andra etappen förväntas stå klar för inflyttning år 2011. Från Gävle kommuns sida har man haft stora planer för området inte bara när det gäller att skapa en god boendemiljö i form av bostadsnära rekreation, luftiga och välplanerade lägenheter och god tillgång till kollektivtrafik. Man har även velat skapa en arkitektur som är nytänkande och skapar diskussion.

Gävle Strand är ett bostadsområde under uppbyggnad på halvön Alderholmen öster om Gävle centrum. Med närheten till havet, Gavleån, centralstationen och Gävle centrum är området mycket attraktivt för bostäder. År 2007 stod den första etappen av Gävle Strand färdig och den andra etappen förväntas stå klar för inflyttning år 2011. Från Gävle kommuns sida har man haft stora planer för området inte bara när det gäller att skapa en god boendemiljö i form av bostadsnära rekreation, luftiga och välplanerade lägenheter och god tillgång till kollektivtrafik. Man har även velat skapa en arkitektur som är nytänkande och skapar diskussion. Väster om Gävle Strand finns två befintliga områden som självklart påverkas av Alderholmens förnyelse. Dessa är miljonprogramsområdet Öster och ett magasinsområde som idag inte används som bostäder. Arbetet går ut på att hitta samband i utformnings och gestaltningsprinciperna för de tre områdena och på så sätt kunna dra slutsatser om man fört över vissa principer från de befintliga områdena till det nya. Analysen berör också de principer som varit övergripande och tagit stor plats i planhandlingarna för Gävle Strand men som inte kan återfinnas i de närliggande områdena.