Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att öka förståelsen för hur organisationer kan arbeta med flexibla arbetsformer. Vi vill belysa vilka konsekvenser som kan uppstå med flexibla arbetsformer och hur de påverkar organisationer. Vi önskar även att fylla gapet vi uppmärksammat i forskningen kring flexibla arbetsformer ur ett organisatoriskt perspektiv.    Metod: Uppsatsen är en kvalitativ studie med en induktiv ansats som behandlar fenomenet flexibla arbetsformer ur ett organisatoriskt perspektiv. Datainsamlingen för studien har skett genom sju kvalitativa intervjuer på Kalmar kommun. Slutsats: Slutsatsen av studien har visat att organisationer arbetar med flexibla arbetsformer utifrån olika förutsättningar delvis i form av; tekniska förutsättningar, ständig förändring av arbetsmarknaden, konkurrens samt de anställdas förutsättningar.

Studien omfattar konsekvenserna av Detaljplaneläggning med enskilt huvudmannaskap för allmänna platser. Regeringen anser att det behöver göras en översyn över bestämmelserna för genomförande av Detaljplaner. Enligt Boverket används enskilt huvudmannaskap mycket oftare än vad som bör ske enligt lag. Detta leder till att det som borde vara allmänna kostnader läggs över på fastighetsägarna. Denna problematik har väckt vårt intresse för ämnet.En litteraturstudie har gjorts av Anläggningslagen och Plan- och bygglagen med fokus på enskilt huvudmannaskap.

Till stor del bygger samhällsplanering på förändring och utveckling av den fysiska miljön, vilket närboende kan ha olika synpunkter på. För att uppnå acceptans vid en förändring är det viktigt att berörda känner delaktighet i processen samt att informationen är tydlig och begriplig även för den som inte är kunnig inom området. Vid framtagande av en Detaljplan ska planbeskrivningen ange de organisatoriska, tekniska, ekonomiska och fastighetsrättsliga åtgärder som krävs för dess tänkta genomförande. För att de berörda fastighetsägarna ska kunna läsa och förstå hur de påverkas av en Detaljplan måste planbeskrivningen tydligt och begripligt redovisa det tänkta genomförandets konsekvenser.Syftet med studien är att få svar på i vilken omfattning konsekvensredovisning av genomförandefrågor förekommer och om kraven i 2011 års Plan- och bygglag (PBL) kan anses vara uppfyllda. PBL-kommittén konstaterar år 2005 att beskrivningarna av genomförandet av Detaljplaner många gånger är bristfälliga eller saknas helt.

De flesta fastigheter som ligger i samhällen runt om i Sverige ligger i en Detaljplan. Det innebär att kommunen har detaljreglerat vad som får byggas. Bestämmelser gällande byggande och Detaljplaner finns i plan- och bygglagen, PBL (1987:10).PBL 8:11 behandlar när bygglov skall beviljas på en fastighet som ligger inom en Detaljplan. Om vissa rekvisit inte är uppfyllda får en ansökan om bygglov inte beviljas. Som i många andra lagar finns ett visst utrymme för undantag.

Kommunen har möjlighet att med hjälp av en Detaljplan reglera användningen av mark- och vattenområden. Detaljplanens planbestämmelser är rättsligt bindande efter att planen har vunnit laga kraft och vad som får regleras med dem anges i 4 kapitlet plan- och bygglagen (PBL). Kapitlet är uttömmande vilket betyder att endast det som står uppräknat där får regleras. Kapitlet ger även krav på planbestämmelsernas tydlighet. I PBL finns även att läsa att det är en kommunal angelägenhet att planlägga mark och vatten vilket leder till att kommunen har planmonopol. I de fall kommunen använder sig av planbestämmelser i en Detaljplan som inte har stöd i PBL:s 4 kapitel innebär det att gällande lagstiftning ej följs.

SammanfattningEn uppföljning av betydande miljöpåverkan ska genomföras för miljöbedömda planer och program. Forskning visar att uppföljningen är eftersatt, både praktiskt och teoretiskt. Denna studie bidrar med erfarenheter och bygger upp kunskap om miljöuppföljning av de kommunala planerna, översiktsplan och Detaljplan. Uppföljning är viktigt för en erfarenhets-återföring och miljöhänsyn i den kommunala planprocessen. Utifrån undersökningens mål ställdes fyra frågeställningar upp som behandlar: förekomsten av uppföljningar av miljöbedömda planer i kommuner (1), hur organisations- och ansvarsfrågor är fördelat (2) hur väl lämpade kommuners miljöövervakning är för uppföljning (3), samt vad som är centralt vid genomförande av uppföljning (4).

Sveriges kommuner omfattas till stora delar av äldre planer som har blivit inaktuella på grund av ändrad lagstiftning och förändrade planeringsförutsättningar. Upprättade planer gäller tills det att de ändras eller upphävs vilket gör att dessa äldre planer idag gäller som Detaljplaner. Dessa inaktuella Detaljplaner kan vålla problem för kommunen, bl.a. vid beslut om bygglov. Syftet med arbetet är att utreda detta problem och försöka undersöka vilka lösningar som finns och hur problemet kan förebyggas.

Sveriges kommuner omfattas till stora delar av äldre planer som har blivit inaktuella på grund av ändrad lagstiftning och förändrade planeringsförutsättningar. Upprättade planer gäller tills det att de ändras eller upphävs vilket gör att dessa äldre planer idag gäller som Detaljplaner. Dessa inaktuella Detaljplaner kan vålla problem för kommunen, bl.a. vid beslut om bygglov. Syftet med arbetet är att utreda detta problem och försöka undersöka vilka lösningar som finns och hur problemet kan förebyggas. För att kunna få svar på dessa frågor genomfördes tre olika forskningsmetoder; enkätunder-sökning, intervju samt fältobservation av Detaljplaner inom Västerviks tätort.

Inom bebyggelseområden är det nödvändigt att utrymmen och anläggningar av olika slag kan nyttjas gemensamt. Det kan röra sig om till exempel vägar eller grönområden. Förekomsten av dessa gemensamma anläggningar väcker frågor om vem som ska anlägga och bekosta drift och underhåll av anläggningarna. Inom Detaljplanelagda områden regleras dessa frågor i första hand genom plan- och bygglagen. I olika utredningar och rapporter har kritik framförts angående tillämpningen av denna lagstiftning.

Det här examensarbetet tar upp en del av den problematik som uppstår då gruvverksamheten kommer in på tättbebyggt område. Arbetet består av att studera stadsomvandlingen av Kiruna och Malmberget utifrån tre valda problem: en samhällsekonomisk bedömning, miljöskada samt skyddszon mellan gruva och samhälle.Avsikten med den samhällsekonomiska bedömningen har varit att belysa huruvida de prövningar som görs för gruvverksamheten tar hänsyn till de ekonomiska konsekvenser som en statsflytt innebär.  För gruvan görs förvisso en ekonomisk bedömning av fyndighetens förutsättningar, men inga beräkningar på hur mycket intrånget som en avveckling och flytt av bebyggelse och infrastruktur innebär.Det andra problemet handlar om rätt till ersättning för miljöskada för dels isoleringen av östra Malmberget och dels randbebyggelse till gruvan. Störningen som förekom i östra Malmberget var en isolering av området gentemot övriga områden på orten, medan randbebyggelsens störningar utgjordes av förfulad omgivning, buller och skakningar samt en oro till följd av gruvverksamheten.  De störningar som inte ansågs vara orts- eller allmänvanliga kunde ge ersättning för miljöskada. I undersökningen så kom vi fram till att isoleringen av bebyggelsen i östra Malmberget inte var orts- eller allmänvanlig, däremot så ansågs störningen för randbebyggelsen vara det, dvs. rätt till ersättning förelåg inte.Det tredje och sista problemet tar upp en skyddszon mellan gruvan och samhället.

Objekten i en Detaljplan har delats upp på fyra lager. Ett lager för planområdesytan där man lagrar plangränsen som en yta och lägger de attribut som hör till hela Detaljplanen, ett lager för markanvändning, ett lager för egenskapsytor och ett lager med planlinjer. Till egenskapsytan kopplas det även en tabell där de olika egenskaperna som gäller inom ytan lagras. Resultatet har lett fram till en objektsmodell i UML. Denna sedan har exporterats till MS Repository för att kunna importeras till en geodatabas i ArcGIS..

En exploatering bör genomföras till rätt kvalité och till rätt kostnad. Kommunen har ett budget- och samordningsansvar för de åtgärder som är nödvändiga för genomförandet av en Detaljplan. Tjänstemän på Göteborg kommuns exploateringsavdelning har framhållit svårigheter när det gäller hanteringen av ekonomiska bedömningar i planprocessen vilket resulterat i höga exploateringskostnader som grovt överstigit de kalkyler som upprättats under planarbetets gång.Syftet med detta arbete har varit att konkretisera och jämföra rutiner gällande administration och hantering av ekonomiska bedömningar i planprocessens tidiga skeden genom att undersöka hur motsvarande verksamheter i olika kommuner arbetar. Underlaget till arbetet är baserat på intervjuer med tjänstemän på motsvarande verksamheter i Göteborg, Malmö och Stockholm. Material har även inhämtats från handlingar och övrigt arbetsmaterial.Resultatet av undersökningen visade att ekonomiska bedömningar och kalkyler har olika upplägg och ges olika betydelse i olika kommuner.

When the local authorities establish a plan for land use planning, they have to judge if the influence on the environment could be of such a grade that they have to make a special Environmental Impact Assessment (EIA), following national laws and EU-directives. The laws for the process in Sweden is set by the Swedish Parliament, with advisory given by the central government authority, the National Board of Housing, Building and Planning, Boverket. For EU, the laws is set by the European Parliament and the Council. The laws and directions for this process have been changed for Sweden in recent years, and the aim of this study was to compare the contents of three different Environmental Impact Assess¬ments to see if there has been any change in appearances and content in later years, as well as to see if different municipalities and authors have effect on the EIAs. According to different studies some of the EIA done are without insufficient focus on main environmental issues in the EIA, or even that some information is missing.

Examensarbetet berör fastigheten Katten 6 som ligger i Luleå Centrum och ägs av Folkets Hus andelsförening u.p.a. I takt med att energi- och miljöfrågorna har blivit alltmer uppmärksammade i samhället och i samband med ett antal viktiga förändringar på intilliggande fastigheter, har det vuxit fram ett intresse av att genomföra en planändring på fastigheten Katten 6 som ska: * Dels möjliggöra en högre exploatering inom planområdet än tidigare. * Dels bidra till en hållbar utveckling av bebyggelsen i Luleå centrum. Genom att studera befintliga planeringsunderlag som finns gällande planering i Luleå, klargöra planeringsförutsättningar och utforska vilka olika alternativ det finns gällande hållbar bebyggelse samt genom att värdera dessa utifrån fördelar och nackdelar, har slutsatser kunnat dras och ett förslag till Detaljplan tas fram. En stor del av examensarbetet har byggts på insamling och bearbetning av textmaterial, vilket innebär att kvalitativ metod har används.

En av Sveriges attraktiva kommuner är Örebro. Örebro kommun har en befolkningstillväxt som tenderar att öka i framtiden, vilket kan komma att leda till bostadsbrist. En attraktiv kommun behöver ha en bostadsmarknad som är balanserad, för att ha en möjlighet att förse invånare med bostäder. Syftet med studien är att undersöka hur bostadsbyggandet i Örebro kommun fungerar mellan aktörer som är delaktiga i bostadsbyggandet. Vidare har det studerats hur Örebro kommun kan påverka bostadsbyggandet, samt vad som krävs för att bostäder ska expandera i inflyttningens takt. .