Syftet med denna studie har varit att ta reda pÄ om och i sÄ fall vilka Àmnesdidaktiska möjligheter inom naturvetenskap i den icke pedagogiskt planerade utevistelsen barnen ger uttryck för. FrÄgestÀllningarna till studien Àr följande: Finns det spontana tillfÀllen i den icke pedagogiskt planerade utevistelsen som pedagoger skulle kunna utveckla till ett naturvetenskapligt lÀrande? Vilka didaktiska spÄr inom naturvetenskapen ger barnen uttryck för och hur syns dessa i barnens aktiviteter? Hur skulle pedagoger kunna utveckla de didaktiska spÄren inom naturvetenskap i barnens aktiviteter med utgÄngspunkt i utvecklingspedagogiska begrepp till ett lÀrande i förskolan? En kvalitativ undersökning har genomförts och som metod har videoobservationer anvÀnts. Med kamerans hjÀlp har barnens aktiviteter i den icke pedagogiskt planerade utevistelsen genom en kombination av icke-deltagande och ostrukturerade observationer följts. UtifrÄn ett utvecklingspedagogiskt perspektiv nÀrmas barns perspektiv, för att synliggöra om det finna nÄgra naturvetenskapliga spÄr som pedagoger kan följa upp och arbeta vidare med för att nÀrma sig ett lÀrande om naturvetenskapliga fenomen.

I den ha?r uppsatsen analyseras avkastningen pa? bo?rsintroduktioner genomfo?rda av Private Equity-firmor pa? den svenska marknaden under perioden 1993-2011. Studien underso?ker huruvida bo?rsintroduktioner genomfo?rda av Private Equity genererar en abnormal avkastning relativt bo?rsintroduktioner som genomfo?rts av icke Private Equity, sammanlagt 97 bo?rsintroduktioner. Ba?da urvalsgrupperna relateras gentemot ja?mfo?relseindex i form av kontrollfirmor pa? kort och la?ng sikt.

?I have a dream that one day on the red hills of Georgia, the sons of former slaves and the sons of former slave owners will be able to sit down together at the table of brotherhood.? Martin Luther Kings jrs. starka stĂ€mma ekade ut ur högtalarsystemet och de 250 000 medborgarrĂ€ttsaktivisterna som var samlade vid George Washington monumentet i USA:s huvudstad  instĂ€mde i ett jublande bifall. Året var 1963 och Martin Luther King jr., hade i nio Ă„r varit kĂ€nd som den amerikanska medborgarrĂ€ttsrörelsens frĂ€mste talesman, nĂ€r han i sitt tal till det amerikanska folket yttrade sin vision för det amerikanska samhĂ€llets framtid.     Denna uppsats beskriver det afro-amerikanskafolkets historia, frĂ„n slaveriets bojor i de Nordamerikanska kolonierna i slutet av 1600-talet, till kampen för fullstĂ€ndiga medborgerliga rĂ€ttigheter i 1950- och 60-talets USA.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningar: Syftet med studien Àr att undersöka om gymnasielÀrare Àr medvetna om sina rÀttigheter vad gÀller ÄtgÀrder som fÄr vidtas enligt skollagen (2010:800) frÄn 2011. Den syftar Àven till att undersöka var lÀrarna fÄtt information om skollagen frÄn.Hur medvetna Àr gymnasielÀrare om sina rÀttigheter enligt lag gÀllande ÄtgÀrder som fÄr vidtas om en elev stör studieron samt vad lÀrarens tillsynsplikt innebÀr?Har lÀrarna varit utsatta för hot och/eller vÄld samt hur medvetna Àr de om var de ska vÀnda sig om de kÀnner sig krÀnkta av en elev?Hur har lÀrarna fÄtt information om sina rÀttigheter och ÄtgÀrder enligt skollagen och kÀnner lÀrarna att de fÄtt tillrÀcklig kunskap om skollagen under sin högskoleutbildning?Metod: Studien Àr genomförd med en kvalitativ ansats, dÀr en halvstrukturerad intervju anvÀntssom datainsamlingsmetod. I studien deltog sex gymnasielÀrare frÄn tre olika skolor, vilka kontaktades via ett tillgÀnglighets- och snöbollsurval. En tematisk kategorisering skapadesutefter lÀrarnas svar kopplat till studiens teoretiska ramverk och anvÀndes som analysverktyg.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningar: Syftet med studien Àr att undersöka om gymnasielÀrare Àr medvetna om sina rÀttigheter vad gÀller ÄtgÀrder som fÄr vidtas enligt skollagen (2010:800) frÄn 2011. Den syftar Àven till att undersöka var lÀrarna fÄtt information om skollagen frÄn.Hur medvetna Àr gymnasielÀrare om sina rÀttigheter enligt lag gÀllande ÄtgÀrder som fÄr vidtas om en elev stör studieron samt vad lÀrarens tillsynsplikt innebÀr?Har lÀrarna varit utsatta för hot och/eller vÄld samt hur medvetna Àr de om var de ska vÀnda sig om de kÀnner sig krÀnkta av en elev?Hur har lÀrarna fÄtt information om sina rÀttigheter och ÄtgÀrder enligt skollagen och kÀnner lÀrarna att de fÄtt tillrÀcklig kunskap om skollagen under sin högskoleutbildning?Metod: Studien Àr genomförd med en kvalitativ ansats, dÀr en halvstrukturerad intervju anvÀntssom datainsamlingsmetod. I studien deltog sex gymnasielÀrare frÄn tre olika skolor, vilka kontaktades via ett tillgÀnglighets- och snöbollsurval. En tematisk kategorisering skapadesutefter lÀrarnas svar kopplat till studiens teoretiska ramverk och anvÀndes som analysverktyg.

VÄrt samhÀlle Àr byggt av rangordningar och en individs samhÀllsposition skapas utifrÄn individens sysselsÀttning. SamhÀllspositionen kan pÄverka individens hÀlsa negativt eller positivt beroende pÄ vilken position som individen innehar (Marmot, 2006). HÀlsan kan ocksÄ pÄverkas av stress och utbrÀndhet. Syftet med studien har varit att undersöka om sjukpensionÀrer, avtalspensionÀrer, lÄngtidssjukskrivna, arbetslösa och rehabiliterade skiljer sig i jÀmförelse med förvÀrvsarbetande nÀr det gÀller sjÀlvskattad samhÀllsposition och hÀlsa samt upplevelse av stress och utbrÀndhet. Genom insamlat material, frÄn statistiska centralbyrÄn och stressforskare under mars 2008, har material frÄn 9 756 förvÀrvsarbetande och 566 icke förvÀrvsarbetande deltagare, analyserats med regressionsanalys och med separata analyser för mÀn och kvinnor.

Bakgrund: I och med immigreringen som för varje Är ökar, finns det nu mÄnga olika kulturer i Sverige. Invandrarna kommer alla nÄgon gÄng att komma i kontakt med vÄrdpersonal. För att kunna ge en god individanpassad vÄrd Àr det av stor vikt att ha kunskap om hur invandrarna upplever mötet med vÄrdpersonalen i Sverige. Syfte: Syftet med studien var att beskriva invandrares upplevelser av mötet med vÄrdpersonalen i Sverige. Metod: Metoden som anvÀnts Àr en litteraturstudie med kvalitativ ansats.

Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka möjligheter och dilemman som uppstÄr nÀr tre lÀrare medierar begrepp i matematik med hjÀlp av olika artefakter. Syftet Àr ocksÄ att, genom det sociokulturella perspektivet, synliggöra vad dessa artefakter ger för möjligheter till begreppslÀrande för alla elever.Teori: För att undersöka möjligheter och dilemman nÀr lÀrare medierar, d.v.s. förtolkar eller representerar begrepp i matematik, fokuserades i denna studie bÄde verbala och fysiska handlingar i samspelet mellan lÀrare och elever. Som stöd i denna undersökningsprocess anvÀndes begrepp ur det sociokulturella perspektivet. I detta perspektiv ses anvÀndandet av artefakter som mediering av kunskap och utveckling.

För att nÄ uppstÀllda mÄl har organisationer valt att anvÀnda sig av belöningssy-stem som motivationsfaktor. Det kan innebÀra extra ersÀttningar utöver den fasta lönen som anvÀnds som ett styrningsverktyg för att skapa ett incitament till den anstÀllde. Bonus rÀknas som en extra ersÀttning utöver lönen och speciellt bonus har diskuterats flitigt i media den senaste tiden. UtifrÄn resonemanget har vi funnit det intressant att göra en uppsats om hur medarbetarna i Handelsbanken och Swedbank pÄverkas av belöningssystemet för att nÄ de uppstÀllda mÄlen.Syftet med vÄr uppsats Àr att beskriva hur belöningssystem pÄverkar medarbetarna att uppnÄ mÄlkongruens inom Handelsbanken och Swedbank. För att kunna besvara vÄrt syfte har vi ansett att en induktiv ansats med kvalitativ fallstudie som vetenskaplig metod Àr mest lÀmplig. För att genomföra vÄr uppsats pÄ ett utför-ligt sÀtt har mestadels av datainsamlingen utförts med hjÀlp av kvalitativa intervjuer. De slutsatser som framkommit i uppsatsen Àr att icke-monetÀra belöningar utgör en större motivationsfaktor Àn monetÀra belöningar i efterstrÀvandet av mÄlkongruens.

BAKGRUND: Debriefingens anvÀndande Àr relativt nytt inom sjukvÄrden och dess effekt debatteras bland forskare. Sjuksköterskor utsÀtts för mÄnga extrema och kÀnsloladdade situationer, debriefing kan dÄ vara nÄgot som stöttar i vardagen. SYFTE: Syftet med litteraturstudien var att belysa hur yrkesverksamma sjuksköterskor ser pÄ betydelsen av debriefing. METOD: En litteraturstudie gjordes och en deduktiv metod anvÀndes för att identifiera mönster och skapa kategorier. RESULTAT: I resultatet presenteras sex kategorier: meningsfullhet-, icke meningsfullhet, begriplighet-, icke begriplighet, hanterbarhet-, och icke hanterbarhet.

Magisteruppsats i företagsekonomi, Mittuniversitetet, ÖstersundFörfattare: Lina Allmungs och Sara NorĂ©us MagnĂ©liHandledare: Jan HemlinTitel: Det balanserade styrkortets utbredning bland jĂ€mtlĂ€ndska företagBakgrund och problemdiskussion: De senaste tvĂ„ decennierna har den traditionella ekonomistyrningen fĂ„tt allt mer kritik. Anledningen Ă€r att det idag rĂ„der andra förhĂ„llanden Ă€n nĂ€r den traditionella ekonomistyrningen utvecklades. Kritiken mot den traditionella ekonomistyrningen ledde till att de bĂ„da Harvardprofessorerna Robert S Kaplan och David P Norton i början pĂ„ 1990-talet utvecklade ett nytt koncept under namnet Balanced Scorecard (balanserat styrkort). De traditionella redovisningsmĂ€ssiga mĂ€tningarna fungerade bra under industrialiseringen men i dagens lĂ€ge Ă€r de i otakt med den skicklighet och kompetens som företag försöker att uppnĂ„. Företagen mĂ„ste dĂ€rmed efterstrĂ€va en balanserad prestation av de finansiella och operationella mĂ€tningarna för att fĂ„ en snabb och överskĂ„dlig bild av verksamheten.OvanstĂ„ende diskussion leder fram till följande frĂ„gestĂ€llningar:?Hur utbrett Ă€r det balanserade styrkortet bland JĂ€mtlĂ€ndska företag??Vilka perspektiv och nyckeltal tillĂ€mpas?Syfte: Studiens syfte var att beskriva och förklara i vilken utstrĂ€ckning företag i JĂ€mtland anvĂ€nder sig av det balanserade styrkortet.

UmeĂ„ universitetsbibliotek Ă€r en plats dĂ€r studenter inte bara kan fĂ„ tillgĂ„ng till information och material de behöver, utan det Ă€r Ă€ven en plats dĂ€r det finns möjlighet att studera. Universitetsbiblioteket har genomfört anvĂ€ndarundersökningar, men i dessa framkommer inte icke-anvĂ€ndarnas Ă„sikter och det Ă€r dĂ€rför av intresse att undersöka varför somliga studenter vĂ€ljer att inte studera pĂ„ biblioteket. Syftet med denne utvĂ€rdering var att fĂ„ en inblick i varför en del inte studerar i universitetsbiblioteket och om brister i studiemiljön eller studenters kĂ€nnedom om den kan vara bidragande orsaker till detta. FrĂ„gestĂ€llningarna som skulle besvaras var: Vad Ă€r det som gör att studenter inte vĂ€ljer att studera i universitetsbiblioteket? Är nĂ„got fel i den nuvarande studiemiljön? KĂ€nner studenterna inte till vad biblioteket har att erbjuda? För att besvara frĂ„gorna genomfördes en enkĂ€tundersökning bland studenter pĂ„ campus, enkĂ€ten var anpassad sĂ„ att bĂ„de anvĂ€ndare och icke-anvĂ€ndare skulle kunna besvara den och enkĂ€ten hade en frĂ„ga för att kunna se vilka som var icke-anvĂ€ndare.

Allt fler personer i det svenska samhÀllet kommer frÄn en annan kultur Àn den svenska. Anledningarna till att personen kommer till Sverige kan bero pÄ ett eget val eller att omstÀndigheter i hemlandet tvingar personen att fly. Oavsett orsak möter distriktssköterskan dessa personer i sitt yrkesutövande. Fungerande kommunikation Àr en förutsÀttning för sÄvÀl god vÄrd som för delaktighet.Syftet med denna studie Àr att beskriva icke svensktalande personers kÀnsla av delaktighet i vÄrdmötet med och utan tolk.Studien Àr en kvalitativ intervjustudie.  Det erhÄllna datamaterialet har analyserats enligt kvalitativ innehÄllsanalys.

I dagens samhÀlle mÄste företag ta hÀnsyn till dagliga problem samtidigt som de skall fokusera pÄ framtiden. För att dessa företag skall uppnÄ detta krÀvs ett fungerande styrsystem. En del av detta system kan vara budget. Budget kan inneha en central plats i ekonomisystemet, och kan framförallt anvÀndas som ett ledningsinstrument och administrativt hjÀlpmedel som skall stödja genomförandet av en organisations strategi. Budgetering Àr ofta en process som engagerar hela verksamheten och har en rad viktiga syften.

Ett av de vanligaste bekymren hos patienter som kommer i kontakt med ambulanssjukvÄrden Àr smÀrta i nÄgon form. Sedan den första november 2005 tillÄts inte samtlig ambulanspersonal att administrera lÀkemedel. Det Àr dÀrför rimligt att anta att ambulanspersonalen ocksÄ har andra, icke-farmakologiska, sÀtt att lindra patienters smÀrta. Författarna sÄg dÀrför ett intresse i att utforska hur ambulanspersonalen ser pÄ begreppet smÀrta och behandlingen av densamma.Syftet med studien var att, med fokus pÄ icke-farmakologiska ÄtgÀrder, beskriva hur svensk ambulanspersonal omhÀndertar patienter med smÀrta.Studien genomfördes med hjÀlp av fem intervjuer med olika kategorier av ambulanspersonal. Intervjuerna transkriberades ordagrant och analyserades.